Hur Påverkas Kroppen Av För Mycket Socker?

Hjärtat och blodkärlen – Den som får i sig mycket socker har en ökad risk för högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Dessutom ökar risken för övervikt och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2-diabetes.

Vilka risker finns det med att äta för mycket socker?

Kan man bli beroende av socker, som av en drog? – – Hjärnans belöningssystem signalerar kraftfullt när vi äter något sött, särskilt när det är en kombination av sött och fett, men socker är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol eller nikotin, säger Ingrid Larsson.

I de svenska kostråden från Livsmedelsverket konstateras att för mycket socker ökar risken för fetma, typ-2-diabetes, sjukdomar i hjärtat och blodkärlen samt cancer. Söta drycker är särskilt kopplade till risk för fetma eftersom de ger många kalorier men inte mättar. Att risken för att få karies också ökar när man äter och dricker mycket socker är väl känt.

– Sockret ger munnens bakterier lättåtkomlig näring som gör att de bildar syror som fräter på tänderna, så startar karies, säger Dan Ericson som är professor på Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet. Karies är den vanligaste av alla icke smittsamma sjukdomar i världen.

Hur påverkas kroppen av för mycket socker i kosten?

Varför är socker dåligt? – Socker innehåller mycket kalorier men inga näringsämnen. En kost innehållande mycket socker kan därför leda till både övervikt och näringsbrist. Övervikt i sin tur ökar risken för en rad sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ II och cancer.

• Det är alltså övervikten, oavsett om den fås genom högt sockerintag eller stora portioner generellt som leder till dessa sjukdomar.
• Inte sockret i sig.
• Ett regelbundet intag av socker ökar även risken för karies.
• Sockersötad dryck såsom läsk och saft ökar risken för diabetes typ II vid intag från 0,8 liter per vecka.

De som dricker mest i Sverige dricker så mycket som 4,5 liter per vecka!

Kan man äta socker varje dag?

Hur mycket socker kan man äta? – Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012, bör högst 10 procent av kalorierna vi äter och dricker per dag komma från socker. Det innebär att den som är:

2 – 5 år inte bör äta mer än 27-33 gram socker per dag, vilket motsvarar 7-9 sockerbitar per dag.6 – 15 år inte bör äta mer än 33-53 gram socker per dag, vilket motsvarar 10-17 sockerbitar per dag.16 år och äldre inte bör äta mer än 54-60 gram socker per dag, vilket motsvarar18-20 sockerbitar per dag.

Hur mycket socker är för mycket?

Begränsa intag till 18-27 kilo socker per person och år – – Förr fick vi i oss sockret genom hembakat och hemlagat. I dag får vi i oss sockret genom industriframställda livsmedel såsom läsk, choklad och godis, säger Paula Frösell, dietist på ICA. Tillsatt socker ökar risken för diabetes typ 2, övervikt och karies.

Hur lång tid tar det för kroppen att bli av med socker?

Det smakar sött, men för mycket av det goda har en besk eftersmak för hälsan. Häng med på en osötad resa genom kroppen. Här är effekterna av en påse lördagsgodis. Den ökade sockerkonsumtionen väcker allt större uppmärksamhet. Experter menar att socker är den egentliga boven bakom västvärldens fetmaproblem, där dolt socker i halv- och helfabrikat är en starkt bidragande orsak.

I en tid då de flesta produkter har tillsatt socker kan det vara bra att ha koll på innehållsdeklarationerna. Alla ord som slutar på -os, som exempelvis dextros, fruktos, glukos är tecken på tillsatt socker. Något att se upp med när övriga ingredienser är naturligt söta från början! Här är de smarta dryckerna! Att äta en frukt när suget sätter in är det bästa.

Fruktsockret har oförtjänt dålig rykte, i sin ursprungliga form är det naturens sätt att locka oss att äta frukt och grönt. Då får vi de vitaminer, mineraler och antioxidanter vi behöver. Det är när fruktos används som tillsats i söta livsmedel som vi bör se upp, hävdar amerikanska läkaren Robert Lustig i tidningen Self.

Det här händer när du mumsar i dig en rejäl påse lördagsgodis. Häng med på en resa genom kroppen! Det här kan du välja istället för potatis, pasta och ris! Dina tänder Sockret blandar sig med munhålans befintliga bakterier. Resultatet blir en frätande syra som bryter ner tändernas skyddande emalj. Värst är kladdiga godisar, som bokstavligt talat fastnar på tänderna.

Att tugga hårda karameller har samma effekt, eftersom sockret fastnar direkt på tanden. Din mage Efter 15 minuter börjar kroppen bryta ner sötsakerna. Här skiljer kroppen på glukos, kroppens och hjärnans vanligaste energikälla, och fruktos som i dagligt tal är känt som fruktsocker.

Både glukos och fruktos omvandlas till fett när kroppen får för mycket. Ett överskott av glukos påverkar insulin-nivåerna negativt, medan för mycket fruktos har kopplats samman med höga halter av triglycerider. Det sistnämnda är en form av fett som gärna lägger sig kring kroppens organ och förekommer i hög utsträckning hos överviktiga och diabetiker.

Här är maten som hämmar inflammationer! Ditt blod Efter 30 minuter står glukosnivån i som allra högst i blodet. Bukspottkörteln arbetar med att förse kroppen med insulin medan levern börjar bearbeta fruktosen. Din hjärna Insulinet signalerar ser till att kroppens upptagning av glukos aktiveras.

Under de kommande två timmar kommer du bli både piggare och gladare. Hjärnan behöver glukos för att fungera optimalt och producerar må-bra-hormonerna dopamin och serotonin. Belöningssystemet är aktiverat och du får en sockerkick som kvitto. Dina celler Efter två timmar har kroppen omvandlat sockret till energi.

Eventuellt överskott lagras som fett. Nu sjunker också insulinet (och humöret). Kroppen signalerar att den gärna vill ha mer. Sträcker du dig efter en ny näve godis börjar cykeln om på nytt. Publicerad: 2019-11-21 Tillbaka

Kan man få ont i kroppen av socker?

Socker ger inflammationer – Förutom förtidigt åldrande bidrar sockret även till att skapa inflammationer i din hud. Socker triggar nämligen utsöndringen av stresshormonet kortisol vilket leder till en försvagad hudbarriär som i sin tur både kan orsaka och förvärra hudåkommor som akne, psoriasis och rosacea.

Vad gör socker med hjärnan?

Påverkas hjärnan av vad vi äter? – Det är inte bara lösa teorier. Det går att påverka sin psykiska hälsa genom kost, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, som bland annat skrivit böckerna Mat för hjärnan och Kokbok för hjärnan. Socker, fett och gluten tillhör de mest omtalade ämnena, men kan de verkligen påverka vårt psyke? – Socker påverkar mest fetma och aktivitetsnivå.

• Det upptäcktes i USA på 1970-talet att hjärnan aktiveras av stora mängder socker, och man såg ett samband mellan stora mängder socker i koncentrerad form och hyperaktivitet, typ adhd.
• Största boven är läsk, som tas upp direkt av kroppen.
• Sockret i andra söta produkter, som godis och glass, tar längre tid eftersom det består av mer än vätska som bara sugs in i kroppen.

Till exempel måste fett i glass brytas ner först. Gluten kan ge inflammation Sett till autism gäller det enligt Charlotte Erlanson-Albertsson att undvika proteinerna gluten och kasein. Gluten finns i vete, kasein i mjölkprodukter: – Gluten och kasein tar tid för tarmen att bryta ned, och det kan då bildas en inflammation som inte bara påverkar tarmen utan även sprider sig till hjärnan.

Tarmen och hjärnan har en tät förbindelse, och inflammationen frisätter specifika hormoner som påverkar hjärnan och psyket, som ångest och depression. Vid långsam matsmältning stannar födan länge i kroppen, vilket gör att skadliga ämnen har tid att sprida sig i kroppen. Barn kan också vara mer mottagliga då de är allmänt mer känsliga än vuxna.

Extra känsliga blir de personer med dålig matsmältning. I studier på autistiska barn och unga har man sett effekt på hjärnan hos de som går på en gluten- och kaseinfri diet. – Symtomen har inte försvunnit helt, men lindrats, säger Erlanson-Albertsson, och tillägger att hon tror att det har betydelse även för vuxna: – Många som går på LCHF-diet (Low Carb High Fat) upplever att de mår bättre.

Anske blir de av med sin inflammation genom att sluta äta till exempel bröd. Det finns även teorier att det kan mildra symtom hos bipolära och schizofrena. Kontroversiellt i Sverige Några studier kring det här har inte gjorts i Sverige, men i många andra länder. Norge, Danmark, England, Frankrike, Japan och USA, för att nämna några.

I Sverige är det aningen kontroversiellt att påstå att det finns ett samband mellan kost och psykisk hälsa. Charlotte Erlanson-Albertsson möter ofta kritik. – Det är känsligt att tala om kost när det handlar om vår mentala hälsa. Här i Sverige vill snarare se genetiska orsaker.

Jag skulle vilja vända på det hela “Vad underbart om det går att påverka endast med kosten, då blir det inga biverkningar av mediciner!” Charlotte Erlanson-Albertssons tips till den som vill pröva att påverka med kostförändring Förenkla kosten genom uteslutningsprincipen, testa dig fram steg för steg.

Börja med att äta neutral mat, som frukt, potatis och kyckling. Den ska till en början inte vara så variationsrik. Se vad som händer, har det någon effekt? Utgå från ett symtom, det kan vara ångest eller att man är högljudd och stökig, och se om och hur det påverkas av att äta/inte äta vissa saker.

Hur ofta är det okej att äta godis?

Godis, glass och sällanmat – Vi äter inte mat bara för att få i oss näringsämnen – mat är så mycket mer! Det är kärlek, omtanke, traditioner, sätt att fira och uppmärksamma, sätt att skilja vardag från fest, sätt att njuta. Ibland ett sätt att trösta.

1. Vi människor tycks ha en preferens för det som är sött och det som innehåller mycket fett.
2. Redan bröstmjölken är ganska söt och i fett löser många av smakerna bäst.
3. Ser man hur smågodis ser ut så har det en variation av färger och smaker som mycket påminner om frukt, men man har inga av de näringsämnena som finns i frukt utan bara lukten, socker samt syntetiska ämnen.

Mat och dryck som inte innehåller näringsämnen utan bara energi kallar vi för sällanmat. Det är intressant att se de undersökningar som finns kring detta. I Sverige kommer i genomsnitt cirka 25 % av all den energi som barn får i sig från sällanmat. Det är en hög siffra och om man ska få i sig lagom med energi och näringsämne för att växa, utan att få övervikt.

Högt intag av sällanmat är det som kan leda till att barn kan både ha övervikt och dåligt näringsläge på samma gång. Barn med fetma har i allmänhet ungefär samma kosthållning som andra barn. Eftersom barn med fetma behöver hålla igen på kalorierna blir vårt råd att de ska försöka äta lite mindre av sällanmaten än sina kompisar.

Men hur mycket är lagom? Livsmedelsverket har gjort en lista på vad som kan vara lagom i olika åldrar att äta som sällanmat under en vecka (se längst ner). Listan utgår från att barnet ska få i sig alla andra näringsämnen som behövs av den vanliga maten och då blir listan på sällanmaten det man kan unna sig utan att äventyra sitt näringsläge.

1. Vill man minska sin fetma behöver denna lista t.o.m.
2. Var mer restriktiv.
3. Men här kommer problemet – generella rekommendationer är svåra att tillämpa på det enskilda barnet och familjen.
4. Många barn har svårt för att acceptera drastiska förändringar utan det är lättare att ändra saker succesivt.
5. Blir kraven orimligt höga kan barnet ge upp istället.

De vanligaste råden kring sällanmat:

Läsk/juice/sötad saft bara när det är fest, alltså inte till vardags och då 1-3 dl. Light läsk/saft innehåller inga kalorier och ur fetmasynpunkt kan det användas frikostigare, var god se “Sötningsmedel”. Godis en dag i veckan, inte mer och då är en lagom portion 8-12 bitar smågodis. Snacks en dag i veckan. Popcorn innehåller mycket mindre energi än samma portion chips. Glass, max en dag i veckan. Välj sorbet eller isglass som innehåller mycket mindre kalorier. Vanlig glass finns även som light variant. Kakor, söta kex, bullar inte till vardagsmellanmål utan till fest.

Undvik sällanmat på vardagarna I många familjer bestämmer man vad som serveras på fredagskvällen och/eller lördagen. Sedan håller man vardagarna fria från sällanmat. Låt gärna alla i familjen ha sin egen skål med det goda istället för en gemensam skål.

• Då är det lättare att hålla sig till den portion man bestämt.
• Regelbunden matordning Ett sätt att förebygga sötsuget är att förebygga hunger, vilket man gör med regelbunden matordning, så att det inte går mer än 3-4 timmar mellan målen.
• Ett annat sätt är att vid måltiderna välja saker som ger en långvarig mättnad (långsamma kolhydrater, mycket fibrer).

Det är också bra att kanske bestämma något att längta efter, t ex en dag i månaden när man får sin favoriträtt och dubbelportion av favoritgodiset/glassen o.s.v. Var ska barnet äta sällanmat – hemma eller i skolan Många barn reagerar på att våra rekommendationer vad gäller sällanmat känns snåla.

1. Man känner andra som vida överstiger dessa gränser trots att de inte har övervikt, vilket känns orättvist.
2. Här kommer därför frågan, var ska man njuta av sin sällanmat? Om man har ätit en glass i skolkafeterian på fredagen, vilket finns på vissa skolor, ska man avstå den planerade glassen hemma eller äta en till? Vem ska ha nöjet och glädjen att ge och vara med när sällanmaten njuts? Läraren eller föräldrarna? Vi tycker svaret är lätt.

I skolan som är för alla barn måste man ta hänsyn till att cirka 20 % av barnen behöver vara restriktiva med sällanmat på grund av övervikt eller fetma. Låt sällanmat bli familjernas glädje och hitta alternativ när skola/fritids/förskola ska fira, uppmärksamma m.m.

Nybakat, en fin flagga, lekar, sånger m.m. kan användas i sådana sammanhang. Glassen, kakan, godiset i skolan blir ofta en dålig snabblösning. Låt skolan stå för rätt värderingar vad gäller mat. Här behöver man även tänka på de barn och unga som istället har undervikt och problem med att få i sig mat. Inte heller de är betjänta av sällanmat utan istället av näringsriktiga mellanmål, frukt m.m.

Hur mycket är då lagom? Fredagsmys, lördagsgodis och söndagsfika. Det kan bli en hel del godsaker varje vecka om man inte ser upp. Barn med fetma är känsliga för kalorier och det är därför viktigt att begränsa sällanmaten, eftersom den bidrar med mycket kalorier men väldigt lite näringsämne.

• Det bästa är att begränsa all typ av sällanmat så mycket som möjligt och bara äta sötsaker, snacks eller snabbmat vid festligare tillfälle eller en dag i veckan.
• Nedan finns exempel på hur mycket sällanmat som är maxmängden på en vecka.
• Observera att denna mängd endast gäller om man äter en varierad och näringsrik kost för övrigt under veckan.

För barn 2-6 år motsvarar det för en vecka:

0,5 bulle 2 småkakor 3/4 dl glass 1/3 dl smågodis, 25 gram (3-4 bitar) 4 små rutor chokladkaka, 15 gram 0,5 minipåse snacks, 20 gram 1 glas läsk och saft, 2 dl.

För barn 7-15 år motsvarar det för en vecka:

1 bulle 4 småkakor 2 dl glass 1 dl smågodis, 60 gram (7-10 bitar) 1 liten chokladkaka, 40 gram 1 minipåse snacks, 50 gram 5 dl läsk och saft.

Kan socker ge inflammation?

Effekten av antiinflammatorisk kost är inte vetenskapligt belagd – Sahlgrenska Universitetssjukhuset 23 aug 2018 – 11:45 Uppdaterad: 31 jan 2020 – 17:23 Finns antiinflammatorisk kost? Nej, inte utifrån forskningen, svarar näringsfysiolog Ingrid Larsson. “Hitintills har det inte gått att bevisa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller att enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation.” Vad är antiinflammatorisk kost? Vilka är fördelarna med att begränsa den? Och finns det något vetenskapligt underlag för att den är verksam? För att kunna besvara de frågorna måste vi först svara på vad vi menar med inflammation i detta sammanhang.

1. Roppens fettvävnad är ett mycket verksamt organ som producerar en rad olika ämnen.
2. Hormonet leptin, som ingår i aptit-mättnadsregleringen, produceras i fettvävnaden och det gör även ett antal cytokiner.
3. Dessa cytokiner skyddar oss genom att de ingår i immunsystemet.
4. Vid viktökning som leder till fetma produceras mer cytokiner och andra inflammationsmarkörer från fettväven och immunsystemet blir överaktivt.

En så kallad låggradig inflammation uppstår. Denna har visat sig vara relaterad till flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Forskning tyder på att inflammationsmarkörerna kan påverka den tidiga utvecklingen av sjukdomarna. Forskningen har också visat samband mellan tarmflorans sammansättning och en låggradig inflammation.

• Denna forskning är framför allt genomförd i djurmodeller, vilket gör att det för närvarande är svårt att dra slutsatser om hur sambanden ser ut hos människor.
• Viktminskning leder till lägre nivåer av cytokiner eftersom fettmassan minskar.
• En del av den minskade risken för hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes som man ser med viktminskning kan bero på att den låggradiga inflammationen minskar.

De som förespråkar en antiinflammatorisk kost menar att med en sådan kost minskar nivåerna av inflammationsmarkörer och därmed den låggradiga inflammationen.

Vad anses vara en inflammatorisk diet? De förslag på antiinflammatoriska dieter som presenteras i olika böcker och på bloggar innehåller ofta listor över specifika livsmedel som man bör äta eller vad man bör undvika.Listor med livsmedel som anses öka inflammation och man därför bör undvika innehåller exempelvis: glutenhaltiga mjölsorter, mjölkprodukter, rött kött, vegetabiliska oljor, kaffe och te, alkohol, socker, ris, potatis och baljväxter.I listor över “tillåtna” livsmedel finns exempelvis: grönsaker, frukt, och bär – men vissa frukter bör undvikas, fisk och skaldjur – inläggningar av fisk bör undvikas, sötpotatis, sjögräs, surkål, vitlök och lök, ingefära och gurkmeja, olivolja, kokosolja och grönt te.Uppräkningen visar att samma livsmedel som enligt en del bör undvikas anses av andra som tillåtna. Finns vetenskapligt belägg för inflammatorisk kost?

Forskningen om kost mot låggradig inflammation har hitintills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller om enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation. Vi vet att grönsaker, frukt och bär är hälsosamt men inte att den ena grönsaken, frukten eller bäret är bättre för hälsan än den andra.

1. Finns det någon diet som rekommenderas ur hälsosynpunkt utifrån forskningen? Det aktuella forskningsläget visar att nivåerna av cytokiner minskar vid viktminskning.
2. Medelhavskosten är ett kostmönster som har ett starkt vetenskapligt stöd för minskad risk för flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, stroke och fetma och kanske verkar en del av den minskade risken via lägre nivåer av cytokiner.

Sammantaget liknar de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor medelhavskost – grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg.

Hur mår man när man slutar med socker?

Beroende av socker – Att så många känner sig mer eller mindre beroende av sötsaker är heller ingen tillfällighet. När du äter socker börjar kroppen nämligen producera signalsubstansen dopamin, som skickar sådana impulser av välbehag till hjärnan att du gärna vill ha mer av samma vara.

För att bli av med sockerberoende är det allra bäst att göra en detox då du helt undviker tillsatt socker i minst en vecka. Även om det är jobbigt under de första dagarna – abstinensbesvär som huvudvärk, trötthet och sömnproblem är inte ovanliga – kommer du snabbt att märka hur ditt sötsug försvinner samtidigt som din energi ökar.

Kanske är symptomen dessutom en indikation på att du verkligen behöver rensa ditt system från socker?