Vad Betyder Semla För De Svensktalande I Finland?

Skiljer sig de här finska fastlagsbullarna mot de svenska semlorna? – Här kan du se “svenska” semlor som jag bakat. De är kanske inte helt perfekta, men framför allt så ska “locket” vara lite mindre och överöst med florsocker. Och sen när man tar sig in i semlan upptäcker man den värsta skillnaden.

Vad betyder semla i Finland?

Semla – Institutet för de inhemska språken Reuters ruta 31/7 1987 Med semla förstår vi här i Finland en frukostbulle bakad på vete-, graham- eller rågmjöl och utan socker. I Sverige är semlan det vi här i Finland kallar fastlagsbulle och är bakad på vetemjöl med socker och mjölk i degspadet.

Den äts till fastlagen med grädde och mandelmassa eller varm mjölk, alldeles som vi äter vår fastlagsbulle, och kallas i Sverige också hetvägg,
Det förtäljs att semlan har ätits som fastlagsbulle i Sverige sedan sent 1600-tal.
Namnet semla anses ha kommit från tyskans “Semmel” och ytterst från latinets “simila” som betyder fint vetemjöl.

Hur har denna skillnad i språkbruket i Sverige och Finland uppstått och varifrån har vår “semla” kommit? K.N., Helsingfors Den svenska och den finska semlan har båda sitt ursprung i det fornsvenska ordet sembla eller sämbla, som liksom latinets simila och tyskans Semmel ursprungligen betecknade fint vetemjöl men sedermera också kom att få betydelsen fint vetebröd.

Det svenska sämbla har finskan sedan lånat in i formen sämpylä, Det är riktigt att semla i dag i Sverige praktiskt taget bara har betydelsen ‘fastlagsbulle’, dvs. söt vetebulle med mandelmassa – det vet alla som har läst böckerna om detektiven Ture Sventon. När den betydelseinskränkningen har uppkommit är svårt att säga.

Det kan förstås hända att seden att äta semlor med mandelmassa förekom redan så tidigt som på 1600-talet, men ordet i sig hade nog en vidare betydelse långt efter det. I A.F. Dalins ordbok från mitten av förra århundradet beskrivs semla som “Ett slags bröd af finare hvetemjöl och af olika form”.

Svenska Akademiens ordbok ger följande definition av semla : “(runt l. ovalt l.
Avlångt) bröd bakat av (siktat) vetemjöl (förr äv.
Av rågmjöl); numera företrädesvis om vetebröd i form av en slät bulle (särsk.: fastlagsbulle, fettisdagsbulle)”.
Lägg märke till att definitionen i sin allmänna del kommer ganska nära vår uppfattning om vad en semla är, i synnerhet om man också beaktar möjligheten att brödet är bakat på rågmjöl.

Det som har hänt är alltså att semla har fått sin betydelse inskränkt i Sverige, så att ordet nu bara används om fastlagsbullar och motsvarande. I Finland har i stället betydelsen utvidgats – uppenbarligen parallellt med betydelsen hos det finska lånordet sämpylä,

Som frågaren säger kan ju semlor hos oss vara bakade också på grahamsmjöl och på rågmjöl, och de äts ingalunda med mandelmassa eller vispad grädde utan företrädesvis med korv, skinka eller ost. Sådana betydelseinskränkningar och betydelseutvidgningar är vanliga i språket. Semla är ett belysande exempel på att det finns fall där det i praktiken är omöjligt att samordna finlandssvenskt och rikssvenskt språkbruk.

I Finland är semla/sämpylä ett fast inarbetat begrepp. Vi kan inte tänka oss att i finlandssvenskan ersätta det med “småfranska”, “kuvertbröd”, “rundstycke”, “grahamsbulle”, “ostmacka” eller vad det nu i förekommande fall skulle kallas i Sverige. Lika lite kan vi hoppas på att man i Sverige skulle börja tala om korvsemlor och ostsemlor.

Där kommer nog den Ture Sventonska betydelsen att leva kvar, även om allt fler rikssvenskar också får lära sig den finlandssvenska betydelsen. Hundratals svenska seglare i Mariehamns Österhamn blir t.ex. varje morgon erbjudna färska semlor – utan grädde och mandelmassa. Lösningen på sådana betydelseskillnader i rikssvenskt och finlandssvenskt språkbruk ligger väl i att vi så långt det är möjligt skall lära oss känna till olikheterna på bägge hållen.

Det är lite som med roligt på danska och svenska. Är vi inte uppmärksamma på skillnaderna så kan det gå som för den finlandssvenska sångkören som gästade Göteborg och hade meddelat att de gärna ville ha en öl och en semla när de kom fram på kvällen. Deras värdar hade stora svårigheter att få fram fastlagsbullar den tiden på året, men det lyckades.

Vad betyder ordet semla?

Semlan – Svällande form och svulstig smak. Semlans överflöd påminner oss om lidande och botgöring. Foto: Birgit Brånvall, ©Nordiska museet. Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen, en bakad bulle fylld med mandelmassa. Dess namn kommer av tyskans “heisse wecke”, som betyder varma kilar.

Kilformen har kommit att flyttas över till semlorna, vars lock ofta har formen av en kil. Ordet hetvägg är sannolikt en ljudlik översättning från tyskan. Hetvägg åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet. Vanligen kryddades de med kummin och serverades gärna i en skål med varm mjölk.

Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771. I verkligheten dog han av slaganfall, ett namn på både stroke och hjärtinfarkt, efter en i vår tids ögon enorm måltid. Måltiden bestod av ostron, hummer, surkål och hetvägg.

Kungens frånfälle väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och “hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Semlan, bakad på vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början.

Ordet semla kommer från tyskans “semel” och latinets “simila”, som betyder fint vetemjöl. Ett skäl till att den moderna semlan inte bakades och åts annat än undantagsvis, var att vitt mjöl i bondesamhället var ytterst ovanligt, liksom socker och att äta vispad grädde.

Från 1800-talets mitt är den vanligaste beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle.
I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor.
De tre fastlagsdagarna betraktades som lämpade för att ta vädertydor, dvs förutsäga kommande väder.
Långa istappar på fastlagsnatten ansågs över hela landet vara ett gott tecken, då skulle stråsäden och linet bli långt.

God spannmålsskörd skulle det också bli om fastlagen var klar, torr och helst också solig. Om det tinade på fettisdagen så att det blev takdropp skulle korna mjölka bra under sommaren, och lika stora som dropparna var skulle sädeskornen bli.

Vad betyder Simila på svenska?

Kort svar: Semla kommer av latinets simila (det fina mjölet). Att semla slagit ut andra benämningar på bakverket beror troligtvis på att konditorierna på så vis kan sälja semlan under en längre period än bara fastlagen eller fettisdagen. Att ordet semla kommer av latinets simila som betyder “det finaste mjölet” är känt av många. Foto: http://www.fotoakuten.se En förklaring som Nils-Arvid Bringéus anför är att det hänger samman med konditoriernas ökade roll i tillverkningen av semlor. Undersökningar pekar tydligt på att under förra seklet första hälft sjönk andelen svenskar som bakade sina egna semlor drastiskt, samtidigt som konsumtionen av konditoribakade semlor ökade.

Eftersom den fanns en stor efterfrågan på semlor ville konditorierna så klart sälja mer och genom att istället för fettisdags- eller fastlagsbulle använda ordet semla frikopplades bakverket från själva fastlagen eller fettisdagen, Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid.

Så här skriver Bringéus: Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteteckningen “semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition. Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.

Var kommer namnet semla ifrån?

2019-02-03 Bakverk Fika semlor

I år kommer ni att äta semlor som aldrig förr eftersom konsumtionen ökar konstant. Men kärt barn har många namn och det går mode i semlor – formerna ökar också. Man kan behöva ett lexikon för att begripa. Sitter du som ett fån inför skillnaderna? Lugn, du som vacklar i ovisshet! Här kommer en crash course med begreppen och deras bakgrund, så att inte språkpolisen gör dig till åtlöje vid fikabordet.

Hetvägg kommer av tyska Heisswecken,
Ursprungsbullen har anor sedan 1200-talet, men var då kilformad och kokades i mjölk.
Hetväggen blev sedan en bulle fylld med mandelmassa serverad med varm mjölk, en variant som kan kallas den mest mordiska då den påstods bära skulden till kung Adolf Fredriks frånfälle.

Innan kungen trillade av pinn hade han dock även inmundigat ostron, surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Antalet hetväggar ska dessutom ha varit hela 14 stycken. Fastlagsbulle är ännu ett gammalt namn. Som namnet antyder hör fastlagsbullen ihop med fastlagen och fastan.

Fastlagen är en benämning på de tre dagar som kommer innan påskfastan. Förr i tiden var det tillåtet att vräka i sig semlor just då eftersom man skulle späka sig under en tid efteråt. Fettisdagsbulle är synonymt med fastlagsbulle. Bakverket skulle ju helst ätas på fettisdagen, dagen innan askonsdagen som inledde fastan.

Man behövde lite extra fett i magen inför det. Vi äter fortfarande flest semlor på fettisdagen som i år infaller den 5 mars, men struntar som sagt i att fasta. Semla kommer från latinets simila som betyder fint vetemjöl, något som inte gemene man hade råd med.

Vår nutida klassiker, en vetebulle med socker, mandelmassa och vispgrädde, blev vanlig först på 1900-talet.
Semlan är alltså en senkomling, och alla varianter som tillkommit under de senaste åren är egentligen en helt naturlig utveckling.
Wienersemla är ett wienerbröd fyllt vispgrädde och mandelmassa.

You might be interested: Varför Är Grönsaker Bra För Miljön?

Cremla är en avlång variant av wienersemlan, en croissant med fylld med samma klassiska semmelfyllning som ovan. Den här fransksvenska versionen kallas även croissantsemla. Vaniljsemla innehåller vaniljkräm istället för mandelmassa och är ett alternativ för nötallergikern.

Semmelwrap,
Vetebrödsbullen har bakats i en platt form, en wrap, och fyllts med semmelfyllning.
Den är därför lättare att äta på språng.
Eller om man till exempel vill cykla och äta semla.
Prinsessemla,
En semla klädd i prinsesstårtans dräkt, grön marsipan.
Bokstavligt och bildligt talat väldigt söt.
Nachosemla,

Chips av utkavlad vetedeg doppas i grädde. En kombo mellan fredagsmys och fettisdagsfirande. Korvsemla. Semmelfyllning formad till en korv placeras i mitten av en avlång bulle. Vanliga semlor liknar ju hamburgare, så varför inte? Cimla är en blandning mellan citronmarängpaj och semla.

Semoothie, Smoothie på semla inspirerad av den gamla hetväggen, en varm tjock mixad röra med semmelarom. Trots uppsjön av nyheter är den traditionella semlan mest populär. Är du sugen? Vi har ett urval av semlor från förstklassiga bagerier: Vivels, Dessert & Choklad Stockholm, Haga Tårtcompani och Konditori Genuin,

Välj bland traditionella semlor och minisemlor, samt veganska, laktosfria och nötfria alternativ. Välkommen in på Godsmak! Jag vill ha semla

Varför semla?

Det var först under 1500-talet man började gröpa ur brödet och gjorde en blandning på smör och ovispad grädde. Redan här börjar man se inspirationen till dagens semla. Själva vetebullen som semlan är gjord på var en stor statussymbol på en tiden eftersom det var så dyrt. Då sig rikt folk denna lyx precis innan fastan.

Vilket land kom på semlan?

Semlan kom till Sverige utan koppling kristendomen och från början var semlan bara en slät okryddad vetebulle utan mandelmassa eller grädde. Den första gången semlan nämns i kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel år 1541. Semlor åts förr i tiden endast på tisdagar under fastan.

Semlan kopplades ihop med fastan och blev fettisdagbulle på 1500-talet Fettisdagen, semmeldagen, är sju veckor innan påsk. Över 50% av svenskarna äter en semla på fettisdagen Under ett år säljs omkring 50 miljoner semlor och uppskattningsvis bakas 30 miljoner semlor i hemmen Grädde på semlan introducerades omkring 1920 Mjöl, socker och grädde var ransonerat under andra världskrigen och avskaffades i början på 1950-talet och ätandet av semlor ökade Fram till början på 1960-talet fick semlor endast serveras på tisdagar på caféer och konditorier Semlor äts inte bara i Sverige utan även Finland, Norge, Danmark och Tyskland äter varianter på våra semlor

När kom semla?

Semlans historia | Danska Wienerbageriet Semlan är en produkt som så gott som alla svenskar har en relation till. Många är vi som med stor förväntan inväntar annandag jul, då det numera traditionsenligt är premiär för semlan. Vi svenskar köper i genomsnitt 4-5 semlor per person och år vilket totalt innebär drygt 40 miljoner semlor.

Till detta kommer även de semlor som bakas hemma.
Semlor tillverkas på varierande sätt och med olika utseende.
Den vanligaste semlan är en bulle gjord av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma.
Locket kan sedan antingen skäras av eller klippas från den avsvalnande bullen.
Vissa konditorer väljer att ha ovala lock och vissa väljer att ha trekantiga lock – detta är helt en smaksak! På underdelens snittyta läggs eller spritsas mandelmassa och runt mandelmassan spritsas en ring av vispad grädde.

Locket läggs sedan tillbaka och bullen pudras med florsocker. I stället för att pudras med florsocker kan semlan äggstrykas och beströs med hackad mandel och pärlsocker, vilket är en variant som man ofta hittar bl a i Göteborg. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl.

Forskare har fastställt att orden semla, simla och andra synonyma motsvarigheter finns hos antikens folk – romare, greker, araber – och betecknar ett bakverk “skapat av finaste vetemjöl”. I de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna möter vi också ordet semla, t ex i Gustav Vasas bibel från år 1541, där man kan läsa om tackoffer bestående av “bakade semlokakor blandade med olio”.

I Köpenhamn fanns redan på 1500-talet särskilda “simlebagare”. Det har också hävdats att ordet semla kommer både från latinets simila och från det gamla ordet semlja som betyder jord eller klot och att det dessutom inrymmer det latinska semi som betyder halv.

Därmed skulle ordet semla ha syftning såväl på bullens form som på att den bakas av vetemjöl. Semla eller semlobröd som nämns i samband med ett gästabud vid Nidungers hov skulle då betyda ett bröd i form av ett halvt klot. Hetvägg är ett gammalt namn på semlan som anses komma från lågtyskans hetweck och tyskans Heisse Wecken.

Dessa hetwecken hade inte den nu vanliga semleformen utan var bakade i form av ett kors eller en vigg (vigg = blixt, kil). Ordet hetweck syftar på brödets vigglika form och på att brödet åts i het mjölk. Fettisdagsbulle och fastslagsbulle är andra namn på semlan med anknytning till den katolska fastetiden och den tid på året då detta bakverk avnjöts. Det bakverk som vi idag oftast kallar semla har en lång historia. Under olika benämningar och efter olika recept har det funnits sedan långt före den tid då kristendomen infördes i vårt land. Här bör tilläggas att bruket av semlor noterades i Stockholm först år 1679 och att vetebröd inte blev vanligt förekommande i svenska hem förrän mot slutet av 1800-talet.

Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor. Efterhand gjordes dock semlan allt smakrikare. Först därigenom att den sötades med honung. Under 1500-talet började man göra hål i semlan, grävde ur inkråmet och blandade det med grädde eller kokade det tillsammans med grädde och smör.

Semlan fylldes sedan med blandningen. När mandeln började användas mer allmänt i Sverige under 1700- talet stötte eller malde man mandeln och blandade den med grädde och semlans inkråm. Semlor tillverkades dock inte på samma sätt i vårt land. Från Halland finns ett gammalt recept som rekommenderade att “hela degmassan mänges med mandel”.

Betydligt mer komplicerade tillverkningssätt fanns dock.
Här ett recept från 1737 komponerat av den då särdeles uppskattade kulinariska nydanerskan Susanna Egerlin: “Tag semlor så många tu wilt, skär ofwan på ett litet hål, gräf alt innanmätet uhr dem och koka uti söt grädde, sedan tag skorpan af, och stek wäl brunt på alla kanter uti smör och lägg uti en panna, der til fint hwetemiöl en hand full eller twå, som brännes wäl brunt i smöret, der til en hand full blårussin, och en hand full corinter, detta kokas wäl tilhopa med socker och canel, at det blifver lagom sött.

När soppan är kokad, så tag innanmätet som med söt grädde är blandat och fyll uti semlorna, och strö socker och canel öfwer, så är det färdigt.” Att använda mandelmassa vid tillverkning av semlor blev brukligt först vid 1800-talets mitt. I en stockholmstidning från 1850 återfinns följande beskrivning av semlan.

Fettisdagssemlor det är runda hvetesimlor fyllda med mandelmassa, som serveras med varm mjölk, stundom med smält smör.” I tidningar och tidskrifter från 1800-talet publicerade före fastan kan man finna många olika, ibland ganska besynnerliga, recept på semlor.
Innanmätet skulle vara välkryddat – kummin och pomerans förordades.

Framför allt skulle de bakas på mjöl av god kvalitet, handsiktat med stor omsorg. Semlan skulle ju vara ett alldeles extra fint och gott bröd. Semlor med den form vi idag är vana vid, d v s en rund bulle med avskuret lock och mandelmassa under började förekomma först i slutet av 1800-talet.

Den vispade grädden på semlorna är en senare företeelse som blev mer allmänt förekommande under 1930-talet. Även om semlans benämning, utseende och tillverkningssätt förändrats så har sättet att äta den varit detsamma från tiden för kristendomens införande i vårt land fram till våra dagar. Semlor åts i varm mjölk.

Kanske var det därför som den under 16- och 1700-talen kallades hetvägg. Numera är det nog lika vanligt om inte vanligare att semlan avnjuts till en kopp kaffe. Som det populära bakverk semlan har varit och är finns den naturligtvis omnämnd såväl i vår historia som i vår litteratur.

Den 12 februari 1771 dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till Gustav III, på fettisdagens kväll efter att ha förätit sig på hetvägg eller semlor. Nu var det dock inte enbart hetväggen som orsakade kungens frånfälle. I bulletinen om kungens död står det “Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin”.

You might be interested: Vad Är Oliver Frukt Eller Grönsak?

En annan från litteraturen känd semleätare är den läspande mästerdetektiven Ture Sventon i Åke Holmbergs ungdomsböcker från 1948 till 1955. Ture Sventon inhandlar sina “temlor” på Konditori Rosa “landets enda fackmässigt skötta konditori”. Året runt finns där lagom gräddade semlor med grädden pösande åt alla håll. : Semlans historia | Danska Wienerbageriet

När är det semla?

Fira in Semmeldagen – eller Fettisdagen som den också kallas – med några av våra härliga recept på klassiska semlor eller kanske en semmelwrap? Semmeldagen, eller Fettisdagen som också heter är en rörlig dag, och infaller alltid på tisdagen innan den kristna fastan.

Dagen innan den kristna fastan började så såg man till att äta allt gott som man inte skulle kunna få unna sig under fastetiden. Denna tradition har utvecklats till semmeldagen i Sverige, och semlor har ätitis i olika former sedan 1500-talet. Den moderna semlan med mandelmassa, grädde och vetebulle blev populär så sent som i slutet av 1800-talet.

Semmeldagen firas kommande år den:

21 februari 2023 13 februari 2024 4 mars 2025

Passa på att testa våra härliga semmelrecept här nedan, med varianter från våra nordiska grannländer!

Finns semlor bara i Sverige?

Vad man äter på semmeldagen i andra länder ‹ GO Blog | EF Blog Sverige Semmeldagen, fettisdagen, fastlagstisdagen. Kärt barn har många namn. Även fast det vanligaste kanske är semmeldagen, då det mest är kring semlor denna dag kretsar. Iallafall för oss i Sverige.

Varje år äter vi svenskar omkring 40 miljoner semlor, varav 6 miljoner av dessa äts på självaste semmeldagen.
Men varför firar man fettisdagen egentligen? Och vad äter man på semmeldagen i andra länder? Fettisdagen är en kristen tradition, och det är den tredje dagen i fastlagen.
Alltså dagen innan startar.

Därav “fet-tisdag”, i och med att man ofta tryckte i sig så mycket fet mat som möjligt innan fastan. I Sverige handlar det mest om att äta ett par semlor per person, och så är det inte mycket mer än så. Men så ser det inte ut överallt, i länder som Kroatien, USA och England har man allt från karnevaler till pannkakstävlingar som infaller varje år under denna dag.

Får den som beställer semla på finlandssvenska konditori?

För vad som på finlandssvenska heter semla, se småfranska. För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet. Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde.

Hur många semlor äter vi i Sverige?

Vad är fettisdagen? – Fettisdagen betyder helt enkelt fet tisdag och är en av våra mest firade matdagar då det äts semlor i nästan varje svenskt hem. Under hela säsongen hinner vi med runt 50 miljoner semlor i Sverige!

Hur stor är världens största semla?

Vad fick Moses Isik att baka världens största semla? Vi ställde frågan direkt till honom. Jättesemlan prydde Sergels torg inför fettisdagen 2020. Exakt en vecka före fettisdagen blev världens största semla färdigbakad och ett nytt världsrekord sattes. Semlan vägde 300 kilo och bakades av företaget Bake My Day. För att baka semlan krävdes 158 liter grädde, 60 kilo mandelmassa, 2 kilo florsocker och 80 kilo deg.

Vad kostar en semla 2022?

Traditionell semla 25:- – – Den traditionella fastlagsbullen är en klassiker – ljust vetebröd fyllt med mandelmassa omringad av krämig grädde. En gammal favorit som alltid går hem!

Hur onyttig är en semla?

Kolla: Så länge måste du springa för att förbränna semlan Publicerad: 12 februari 2018 Uppdaterad: 13 februari 2020 På tisdag är den här igen –,Tillhör du de som gärna tar ett par fastlagsbullar extra? Då kan det vara smart att ta några varv på löpmaskinen innan – semlorna är nämligen riktiga kaloribomber.

Så här länge behöver du träna för att förbränna en enda semla.

Så länge behöver du träna för att förbränna semlan. Foto: Johnér På fettisdagen äter 58 procent av svenskarna minst en semla och tillsammans sätter vi oss hela 5 till 6 miljoner semlor under fettisdagen, det skriver Sveriges bagare & konditorer i ett pressmeddelande.

Vem dog av en semla?

Adolf Fredrik var son till Kristian August av Holstein–Gottorp och Albertina Fredrika av Baden–Durlach. Adolf Fredrik blev tronföljare genom rysk påtryckning efter det rysk-svenska kriget 1741–1743. Ryssarna var rädda att en dansk prins skulle bli tronföljare i Sverige.

Med Katarina den storas morbror Adolf Fredrik räknade man med att få en ryssvänlig kung på tronen.
R 1744 gifte han sig med Lovisa Ulrika av Preussen, med vilken han fick fem barn, varav två blev kungar: Gustav III och Karl XIII.
Som nästan maktlös kung utövade han ingen större påverkan på styret av Sverige.

Drottningen hade större politiska ambitioner och planerade en statskupp för att stärka kungamakten, något som misslyckades och istället minskade regentens befogenheter ytterligare. Adolf Fredrik är i stället känd som en duktig snickare, som svarvade vackra snusdosor.

Hur länge kan man spara en semla?

Kontrollera själv – Som semmelköpare kan man själv kontrollera om det finns någon risk för snusk. – När man tar ut en förpackning kan man kontrollera att den står kallt. Sedan gäller det att förvara den rätt, ställer man den i bilen och ska åka en längre bit så ska man inte dra på värmen även om det är kallt ute.

På vilket sätt hänger semlan ihop med påsken?

GENOMFÖRANDE: Om den kristna fastan och om festerna som föregår den. Så hörn #1 är det korrekta hörnet då fettisdagen är den sista dagen innan askonsdagen – som i sin tur är starten på den kristna fastan som varar till påskdagen.

När är det semla?

Dagen innan den kristna fastan började så såg man till att äta allt gott som man inte skulle kunna få unna sig under fastetiden. Denna tradition har utvecklats till semmeldagen i Sverige, och semlor har ätitis i olika former sedan 1500-talet. Den moderna semlan med mandelmassa, grädde och vetebulle blev populär så sent som i slutet av 1800-talet.

Semmeldagen firas kommande år den:

21 februari 2023 13 februari 2024 4 mars 2025

Passa på att testa våra härliga semmelrecept här nedan, med varianter från våra nordiska grannländer!

Vad är årets semla?

Så är väntan äntligen över! Följ med när Krogguiden testar 20 kvalitetssemlor från Stockholms absoluta gräddhylla. I år under mästerbagaren Anna Björlins trygga ledning. Äntligen! Restriktionerna lättar lagom till fettisdagen och ingen är förstås gladare än Krogguiden, eftersom vi nu kan röra oss fritt bland stadens hantverksbagerier.

Bara tanken på semlans fluffiga grädde och generösa fyllning är som ett balsam för själen. I år var det oerhört jämnt i toppstriden och små detaljer som avgjorde tävlingen. Och som vi har längtat! Häng med när vår expertjury smakar sig fram till Stockholms bästa semla 2022. I år under kompetent ledning av Anna Björlin, mästerbagaren från Lidingö Bröd och Patisserie som erhöll det prestigefyllda bagarmästardiplomet under 2021.

Hon har även varit med i kocklandslaget och kommit tvåa i konditors-SM. I likhet med tidigare år tar vi även hjälp av den semmeltokige börsjournalisten Gabriel Mellqvist, mannen med näsa för både aktiekurser och fastlagsbullar. Som den konservativa och principfasta jury vi är har vi enbart testat traditionella semlor. Så här gick testet till: Vår mästerliga expertpanel under ledning av Anna Björlin testade totalt 20 stycken semlor. Av dessa gick 14 semlor vidare till en andra testomgång. Under testets gång betygsätter vi alltid smak och textur på grädde, mandelmassa och bulle och fastställer därefter ett helhetsbetyg mellan 1-5.

Testet är blint, liksom priserna på respektive semla. I likhet med andra ärofyllda mästerskap väger vi även in samtliga tävlande innan matchstart och fördömer doping och plagiat i alla dess former. Vi vill även slå ett slag för handsprit. Dock inte till semlan. Viktigt att poängtera är förstås också att alla semlor är goda.

Vissa är dock lite mer storslagna än andra, vilket kvalificerar dem bland de 14 bästa. Vi vill också säga att Stockholm vimlar av fantastiska bagare. I den bästa av världar ha vi såklart velat testa fler. Årets imponerande startfält: Tösse, Clemedt Dunér Bakeri, Stora Bageriet, Skeppsbro Bageri, Mr Cake, Valhallabageriet, Bullar & Bröd, Lille Bror.

När kom semla?

Till detta kommer även de semlor som bakas hemma.
Semlor tillverkas på varierande sätt och med olika utseende.
Den vanligaste semlan är en bulle gjord av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma.
Locket kan sedan antingen skäras av eller klippas från den avsvalnande bullen.
Vissa konditorer väljer att ha ovala lock och vissa väljer att ha trekantiga lock – detta är helt en smaksak! På underdelens snittyta läggs eller spritsas mandelmassa och runt mandelmassan spritsas en ring av vispad grädde.

You might be interested: Vad Är Det För Skillnad På Frukt Och Bär?

Därmed skulle ordet semla ha syftning såväl på bullens form som på att den bakas av vetemjöl.
Semla eller semlobröd som nämns i samband med ett gästabud vid Nidungers hov skulle då betyda ett bröd i form av ett halvt klot.
Hetvägg är ett gammalt namn på semlan som anses komma från lågtyskans hetweck och tyskans Heisse Wecken.

Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor. Efterhand gjordes dock semlan allt smakrikare. Först därigenom att den sötades med honung. Under 1500-talet började man göra hål i semlan, grävde ur inkråmet och blandade det med grädde eller kokade det tillsammans med grädde och smör.

Betydligt mer komplicerade tillverkningssätt fanns dock. Här ett recept från 1737 komponerat av den då särdeles uppskattade kulinariska nydanerskan Susanna Egerlin: “Tag semlor så många tu wilt, skär ofwan på ett litet hål, gräf alt innanmätet uhr dem och koka uti söt grädde, sedan tag skorpan af, och stek wäl brunt på alla kanter uti smör och lägg uti en panna, der til fint hwetemiöl en hand full eller twå, som brännes wäl brunt i smöret, der til en hand full blårussin, och en hand full corinter, detta kokas wäl tilhopa med socker och canel, at det blifver lagom sött.

Fettisdagssemlor det är runda hvetesimlor fyllda med mandelmassa, som serveras med varm mjölk, stundom med smält smör.” I tidningar och tidskrifter från 1800-talet publicerade före fastan kan man finna många olika, ibland ganska besynnerliga, recept på semlor.
Innanmätet skulle vara välkryddat – kummin och pomerans förordades.

Den vispade grädden på semlorna är en senare företeelse som blev mer allmänt förekommande under 1930-talet.
Även om semlans benämning, utseende och tillverkningssätt förändrats så har sättet att äta den varit detsamma från tiden för kristendomens införande i vårt land fram till våra dagar.
Semlor åts i varm mjölk.

Hur mycket kostar det att baka en semla?

Semla från bageri eller butik – och vad får den kosta? tis, feb 11, 2020 08:30 CET I februari säljs miljontals semlor i Sverige. Hur mycket vi är beredda att betala för en semla? Atenga Insights har låtit undersöka betalningsvilligheten bland konsumenterna. För butikssemlan är det optimala priset 29 kronor och för bagerisemlan 49 kronor.

I februari månad säljs miljoner semlor över hela landet.
Mumsandet kulminerar på fettisdagen 25 februari.
Men vad är vi villiga att betala för semlan? – De flesta som kommer hit vet att det kostar lite mer att få en semla som är nybakad och med de bästa råvarorna.
Vi tar 45 kr för vår semla och vi är nöjda med det priset.

En normal dag säljer vi runt 100 semlor. På fettisdagen säljer vi 3 000 och då är det kaos i bageriet, säger Hans Berg som är bagare och ägare av Ett Bageri i Stockholm. Atenga Insights har låtit undersöka betalningsvilligheten bland konsumenterna. Resultatet visar att det bästa priset, sett till när både säljare och köpare omsätter mest, är 29 kronor för en butikssemla.

För en bagerisemla är kunderna beredda att betala betydligt mer. Då landar priset på 49 kronor – När man köper en semla är det viktigt att den smakar som man förväntar sig och innehåller de rätta råvarorna. Det är konsumenterna beredda att betala för, säger Robert Tinterov på Atenga Insights. Undersökningen visar också att i Stockholm får semlan gärna kosta lite mer.

I Malmö och Göteborg ligger det optimala priset för en semla på 20 kronor i butik och 35 kronor i bageri. – Det är lite förvånande att skillnaden är så pass stor mellan Malmö, Göteborg och Stockholm. En möjlig förklaring är att fika och bakverk är mer av en lyxprodukt i Stockholm, säger Robert Tinterov.

Semla	Stockholm	Göteborg	Malmö
Butik	29 kronor	25 kronor	27 kronor
Bageri	49 kronor	35 kronor	39 kronor

ul> För ytterligare information: Robert Tinterov | 070-249 77 90 Om prisanalysen och Atengas metod Analysen bygger på data från 1068 personer om priset på semlor som samlades in i januari 2020 av Atenga Insights.

Att säkerställa rätt pris på en tjänst eller produkt kan vara en komplicerad process. För att lösa detta dilemma har Atenga Insights utvecklat en process, Predictive Demand Analysis (PDA). Den består av tre steg – ta reda på vad köparna av produkten eller tjänsten är villiga att betala; addera värderingsaspekter och på vilka grunder köparna fattar beslut om köp samt demografiska och andra relevanta marknadsfaktorer.

Med detta som ingångsvärden i Atenga Insights egenutvecklade mjukvara (Predictive Demand Engine), kan man exakt förutsäga vilken försäljningsvolym man kan uppnå utifrån olika priser för en produkt eller tjänst. Och hur produktens eller tjänstens funktioner, fördelar och till och med deras marknadsföringsbudskap och specifika värdeord inverkar på försäljningsvolymen.

Följaktligen kan företag utifrån resultaten fastställa det pris som ger den högsta försäljningen utifrån olika prisscenarios. : Semla från bageri eller butik – och vad får den kosta?

Haimati Bhatnagar