Hjärtat och blodkärlen – Den som får i sig mycket socker har en ökad risk för högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Dessutom ökar risken för övervikt och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2-diabetes.
Contents
Vilka sjukdomar kan man få av socker?
Kan man bli beroende av socker, som av en drog? – – Hjärnans belöningssystem signalerar kraftfullt när vi äter något sött, särskilt när det är en kombination av sött och fett, men socker är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol eller nikotin, säger Ingrid Larsson.
- I de svenska kostråden från Livsmedelsverket konstateras att för mycket socker ökar risken för fetma, typ-2-diabetes, sjukdomar i hjärtat och blodkärlen samt cancer.
- Söta drycker är särskilt kopplade till risk för fetma eftersom de ger många kalorier men inte mättar.
- Att risken för att få karies också ökar när man äter och dricker mycket socker är väl känt.
– Sockret ger munnens bakterier lättåtkomlig näring som gör att de bildar syror som fräter på tänderna, så startar karies, säger Dan Ericson som är professor på Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet. Karies är den vanligaste av alla icke smittsamma sjukdomar i världen.
Hur påverkas kroppen av för mycket socker i kosten?
Varför är socker dåligt? – Socker innehåller mycket kalorier men inga näringsämnen. En kost innehållande mycket socker kan därför leda till både övervikt och näringsbrist. Övervikt i sin tur ökar risken för en rad sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ II och cancer.
- Det är alltså övervikten, oavsett om den fås genom högt sockerintag eller stora portioner generellt som leder till dessa sjukdomar.
- Inte sockret i sig.
- Ett regelbundet intag av socker ökar även risken för karies.
- Sockersötad dryck såsom läsk och saft ökar risken för diabetes typ II vid intag från 0,8 liter per vecka.
De som dricker mest i Sverige dricker så mycket som 4,5 liter per vecka!
Varför man inte ska äta socker?
Fördelar med att äta mindre socker – Socker påverkar både tänder och kropp negativt. Fördelarna med att äta mindre socker är bland annat:
Du behåller friska tänder. Socker ökar risken för att bakterier i munnen bildar syra som kan orsaka karies (hål i tänderna). Du kan lättare hålla din vikt. Socker innehåller mycket energi som kroppen ibland inte kan göra av med. Det leder på lång sikt till viktökning. Du minskar din risk för sjukdomar. För mycket socker ökar risken för sjukdomar som fetma och diabetes typ 2.
Vad gör socker med hjärnan?
Påverkas hjärnan av vad vi äter? – Det är inte bara lösa teorier. Det går att påverka sin psykiska hälsa genom kost, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, som bland annat skrivit böckerna Mat för hjärnan och Kokbok för hjärnan. Socker, fett och gluten tillhör de mest omtalade ämnena, men kan de verkligen påverka vårt psyke? – Socker påverkar mest fetma och aktivitetsnivå.
Det upptäcktes i USA på 1970-talet att hjärnan aktiveras av stora mängder socker, och man såg ett samband mellan stora mängder socker i koncentrerad form och hyperaktivitet, typ adhd. Största boven är läsk, som tas upp direkt av kroppen. Sockret i andra söta produkter, som godis och glass, tar längre tid eftersom det består av mer än vätska som bara sugs in i kroppen.
Till exempel måste fett i glass brytas ner först. Gluten kan ge inflammation Sett till autism gäller det enligt Charlotte Erlanson-Albertsson att undvika proteinerna gluten och kasein. Gluten finns i vete, kasein i mjölkprodukter: – Gluten och kasein tar tid för tarmen att bryta ned, och det kan då bildas en inflammation som inte bara påverkar tarmen utan även sprider sig till hjärnan.
Tarmen och hjärnan har en tät förbindelse, och inflammationen frisätter specifika hormoner som påverkar hjärnan och psyket, som ångest och depression. Vid långsam matsmältning stannar födan länge i kroppen, vilket gör att skadliga ämnen har tid att sprida sig i kroppen. Barn kan också vara mer mottagliga då de är allmänt mer känsliga än vuxna.
Extra känsliga blir de personer med dålig matsmältning. I studier på autistiska barn och unga har man sett effekt på hjärnan hos de som går på en gluten- och kaseinfri diet. – Symtomen har inte försvunnit helt, men lindrats, säger Erlanson-Albertsson, och tillägger att hon tror att det har betydelse även för vuxna: – Många som går på LCHF-diet (Low Carb High Fat) upplever att de mår bättre.
- Anske blir de av med sin inflammation genom att sluta äta till exempel bröd.
- Det finns även teorier att det kan mildra symtom hos bipolära och schizofrena.
- Ontroversiellt i Sverige Några studier kring det här har inte gjorts i Sverige, men i många andra länder.
- Norge, Danmark, England, Frankrike, Japan och USA, för att nämna några.
I Sverige är det aningen kontroversiellt att påstå att det finns ett samband mellan kost och psykisk hälsa. Charlotte Erlanson-Albertsson möter ofta kritik. – Det är känsligt att tala om kost när det handlar om vår mentala hälsa. Här i Sverige vill snarare se genetiska orsaker.
Jag skulle vilja vända på det hela “Vad underbart om det går att påverka endast med kosten, då blir det inga biverkningar av mediciner!” Charlotte Erlanson-Albertssons tips till den som vill pröva att påverka med kostförändring Förenkla kosten genom uteslutningsprincipen, testa dig fram steg för steg.
Börja med att äta neutral mat, som frukt, potatis och kyckling. Den ska till en början inte vara så variationsrik. Se vad som händer, har det någon effekt? Utgå från ett symtom, det kan vara ångest eller att man är högljudd och stökig, och se om och hur det påverkas av att äta/inte äta vissa saker.
