Grova och tåliga grönsaker, till exempel rotfrukter, vitkål, blomkål och lök, odlas ofta på friland och påverkar därför klimatet mindre än grönsaker som odlas i växthus. Grova grönsaker kan också lagras längre utan att bli dåliga än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka.
Contents
Varför är det bra med grönsaker?
Grönsaker är supermat Alla grönsaker, rotfrukter, bär och frukter är växtbaserad föda. Frukt och grönsaker främjar hälsan. De förbättrar blodtrycket samt minskar risken för att insjukna i diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa typer av cancer.
- Grönsakernas och frukternas kraft döljer sig i de ämnen de innehåller.
- De ger vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter, som är nödvändiga för att kroppen ska fungera, växa och må bra.
- Det lönar sig inte att försöka få i sig dessa ämnen genom piller, för undersökningar har visat att vitaminpreparat inte har samma positiva effekter som grönsaker.
Eftersom grönsaker innehåller mycket vatten innehåller de bara lite energi och gör det därför lättare att kontrollera vikten. De innehåller också fibrer som fyller magen och jämnar ut blodsockret, vilket hjälper skolelever att orka och koncentrera sig längre.
- Även tänderna och tandköttet gillar att tugga på grönsaker.
- Finländarna borde äta mera grönt.
- En tredjedel av alla elever i årskurs 4–5 äter inte grönsaker, frukt eller bär varje dag.
- Av högstadieeleverna äter bara var sjätte grönsaker och var femte frukt eller bär varje dag.
- För ett barn räcker 5–6 barnnävar frukt och grönsaker per dag.
Potatis räknas inte med bland grönsakerna, eftersom den har en egen plats i tallriksmodellen. Frukt och grönsaker ger nya smakupplevelser och glädje för ögat. Många av de hälsofrämjande föreningarna i frukt och grönsaker är färgämnen. Därför är det bra att dagligen äta frukt och grönsaker i många olika färger. När man fyller tallriken enligt tallriksmodellen, det vill säga så att halva tallriken är fylld av färska eller tillagade grönsaker, har man fått ihop hälften av det rekommenderade dagliga intaget. På morgonen kan man ha bär på gröten eller yoghurten och på eftermiddagssmörgåsen kan man ha skivade grönsaker.
En frukt är ett bra mellanmål som skoleleven kan ha med sig till skolan eller hobbyn. Även äldre barn uppskattar färdigt uppskurna frukter och grönsaker i kylskåpet när de kommer hem. Frukt och grönsaker passar även som godis: bärkvarg eller fruktsallad är bra som efterrätt och grönsaks- eller rutfruktspinnar med dipp som snacks.
Undersökningar har visat att barn gillar det som serveras hemma. Om man köper hem frukter och grönsaker, och de är lättillgängliga och lockande för barnet, blir de också ätna. Låt barnet vara med och välja vilka grönsaker och frukter ni köper hem. Man behöver inte tycka om allting genast, men när man provar en ny smak flera gånger vänjer man sig så småningom vid den.
- Barn har störst aptit på grönsaker när råvarorna i salladen serveras var för sig och barnet uppmuntras, men inte tvingas, att bekanta sig med nya smaker.
- När man lär sig hälsosamma matvanor redan som barn har man dem sannolikt kvar även som vuxen.
- De bästa och billigaste grönsakerna får man när man handlar enligt säsong.
I affären syns detta exempelvis i form av erbjudanden på citrusfrukter och sparris, som man gärna kan dra nytta av. Grönsaker, bär och frukter är godast i slutet av sommaren och på hösten. Vintertid är rotfrukter, lök och kål bra och billig mat. Bär som du plockat och fryst in själv eller köpt djupfrysta från affären ger smakupplevelser och antioxidanter även vintertid.
Vilka grönsaker är klimatsmarta?
1. ÖKA – ät mer från växtriket! – Linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker innehåller gott om näringsämnen och protein. Det är både klimatsmart och nyttigt att basera måltiderna på grönsaker och fullkornsprodukter. Välj mer och bättre vego med WWF Vegoguiden,
Hur påverkar vår mat klimatet?
Mat, klimat och miljö – så påverkar maten klimatet Vad du väljer att äta är avgörande för hur stor klimatpåverkan din mat har. Det har faktiskt större betydelse än hur långt maten har transporterats. Att välja vegetabilier är det enklaste och viktigaste du kan göra för att äta mer klimatvänligt. En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad vi väljer att äta har störst betydelse för hur stor matens klimatpåverkan blir.
Vilken mat är bäst för klimatet?
Frukt och grönt – Det är bra både för hälsan och planeten att äta mycket grönsaker, frukt och bär. Grova grönsaker som rotfrukt, kål, bönor, ärtor, linser och lök är extra bra för klimatet. Minst ett halvt kilo frukt och grönt rekommenderas per dag för en vuxen.
Grova grönsaker är supermat – rotfrukter, broccoli, vitkål, lök och liknande grova grönsaker är extra klimatsmarta, fulla med viktiga näringsämnen och kan lagras länge. Välj ekologiskt – så sprids mindre gifter och konstgödsel. Bra för arbetarna, djuren, naturen och planetens hälsa. Och du undviker rester av bekämpningsmedel i din mat. Vindruvor, citrus, bananer och annan tropisk frukt är den frukt som besprutas hårdast. Läs mer om fördelarna med att äta ekologiskt. Ät mer bönor, linser och ärter – så får du i dig riktigt klimatsmart protein, särskilt om de ersätter en del av din köttkonsumtion. Ta hand om frukt, bär och känsliga grönsaker – förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet. Var försiktig med vattenslukarna – vissa vegetabilier slutar mycket vatten i torra områden, som mandlar, nötter, avokado, dadlar och oliver. Ät dem mindre ofta. Läs mer i WWF:s vegoguide,
Kan man leva utan grönsaker?
Inuiter och eskimåer kan leva ett helt liv utan nämnvärt intag av varken frukt eller grönsaker. Det kräver dock att man till viss del äter kött och inälvor rå eller fermenterad. Dessa matvanor gör att man får tillskott av bl. a c-vitamin, som bryts med vid tillagning.
Vad händer om man slutar äta grönsaker?
Varför bör vi äta frukt och grönt? – Alla studier om kopplingen mellan vegetabilier och hälsa visar att personer som äter mer grönsaker, frukt och bär löper mindre risk för en rad sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och många cancersjukdomar. – Ät tre rejäla nävar grönsaker och två frukter om dagen, då är du hemma, säger ICAs dietist.
- För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag.
- Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp.
- Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier.
- De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen.
- RAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja.
- Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan.
- Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen.
- Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter.
- Limatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel.
- I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året.
- Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna.
- Omjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll.
- Limatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck.
- För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos).
- Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter.
- Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön.
- Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg).
- I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden.
- I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark.
- Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.
- Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
- Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt.
- Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.
- Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport,
- Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår.
- Då är det intressant att notera att cirka 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen, som ligger bakom majoriteten av utsläppen av koldioxid.
- De utvinningsbara reserver vi har av fossil kol, olja och gas är åtminstone sex gånger större än de koldioxidutsläpp vi har råd med framöver, för att klara att hålla oss till 1,5 grads global uppvärmning.
- Gärna ekologiska så minskar också användningen av bekämpningsmedel.
- Självklart är det också viktigt att inte slänga mat – för att undvika utsläpp helt i onödan.
- För både klimatet och din hälsa så är det förstås bra att inte äta för mycket och minska på onyttigheter som alkohol, godis och läsk.
- Ställ krav på klimatsmart produktion Slutligen, var en krävande och frågvis konsument och medborgare.
- Precis som andra rotfrukter har potatis låg klimatpåverkan och odlingen kräver inte mycket mark.
- Potatis är dock en gröda som besprutas en hel del – även i Sverige, fast lagstiftningen kring bekämpningsmedel är striktare än i andra länder.
- Så även om den är väldigt klimatsmart är det klokt att välja eko! Visste du att hela potatisplantan utom själva knölen är giftig? Men potatisen kan också bli giftig om den utsätts för solljus när den lagras.
- Grönsaker måste dock inte vara odlade, utan kan även vara vildväxande, som exempelvis brännässlor,
- Grönsaker kan vara frukter (som tomat), blad (som sallat ), rötter (som morötter ), stam (som selleri ) och så vidare.
- Generellt betraktas ätliga växtdelar, utom söta frukter, frön och nötter, som grönsaker.
Är det bra för miljön att vara vegetarian?
Vegoguiden vägleder – Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden dig bland vegetabilierna, för visst kan det finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen – för att öka inspirationen till mer hållbara matval för vår planet.
Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald.
Läs mer i Köttguiden, Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego! Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.
Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn.
Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad! Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll.
Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.
Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.
I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat! Svaret är inte helt enkelt.
Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd. I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk.
Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter. Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit.
Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras.
Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta. Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.
Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.
Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta.
Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina.
Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning. Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större.
Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.
Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga. För dessa är därför fryst ett bättre alternativ. En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor. Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.
Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden.
Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi. Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi.
Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.
Vad är sämst för miljön?
Koldioxid största boven – Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), jordbruk och skogsskövling leder till ökade halter växthusgaser, De ökade halterna hinner inte tas upp av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet. Koldioxid ligger i dag bakom cirka 60 procent av den totala förstärkningseffekten och metangas står för ungefär 30 procent.
Vi lämnade inte stenåldern för att stenarna tog slut, och vi måste lämna fossilenergiåldern långt, långt innan de fossila reserverna och resurserna är slut – senast år 2050 globalt. Men detta kommer att ta tid och behöver genomsyra all vår samhällsplanering och alla investeringsbeslut som vi tar i dag.
Vad är bäst för miljön?
Bra mat för miljön –
Baljväxter (bönor, ärtor och linser) till måltiden. Baljväxter är proteinrika, mättande, nyttiga och klimatsmarta. I dag finns en uppsjö av varianter, allt ifrån torra bönor och ärtor som du kan tillaga själv, till färdigkokta bönor på tetra, till goda färdigrätter, till produkter som du kan använda i dina favoritrecept såsom tofu, färs och grytbitar. Frukt, grönsaker och andra vegetabiliska livsmedel. Närproducerad frukter och grönsaker som äpplen, päron, morötter, palsternacka, lök, vitkål, grönkål, rödkål, blomkål och broccoli. Gärna ekologiskt så minskar du också användningen av bekämpningsmedel.
Frukt, grönsaker och andra vegetabiliska livsmedel är generellt klimatsmart mat men undvik produkter som kommer från områden med brist på vatten eller som riskerar avskogning, som avokado, kokos och mandlar. Satsa i stället på närproducerade frukter och grönsaker.
Skriv till livsmedelsindustrin och ställ krav på fossilfri och klimatsmart produktion, fråga i din butik vad de bästa valen för miljön är och rösta på politiker som driver kraftfull miljöpolitik. Det är industrin, handeln och politiken som har möjlighet att få till storskalig förändring, men vi konsumenter måste trycka på! Artikeln är skriver av matforskaren Elin Röös, Sveriges lantbruksuniversitet.
Varför har grönsaker odlade i växthus ofta högre klimatpåverkan?
Svenska växthusodlade grönsaker har idag lägre klimatpåverkan än tidigare eftersom förnybara bränslen används i allt högre grad. Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskyddsmedel än vid odling på friland.
Hur påverkar potatis miljön?
Potatis – Världsnaturfonden WWF Potatis är den fjärde största grödan i världen. Den växer på fält, plantan blir 30–80 cm hög och det är rotknölarna vi äter. I Sverige odlas ett hundratal olika potatissorter i stora delar av landet. Potatisen vi hittar i butikerna kommer ofta från Sverige eller våra nordiska grannländer.
Potatisen blir då grön och ska inte ätas! : Potatis – Världsnaturfonden WWF
Är morot klimatsmart?
Morötter – Världsnaturfonden WWF Morötter är en av våra mest populära rotfrukter. De växer på fält och är oftast orangefärgade, men det finns också vita, gula, röda och lila varianter. Morötterna vi hittar i butik kommer ofta från Sverige. Precis som andra rotfrukter är det en gröda som inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan.
Morötter är dock en av de mest besprutade grödorna i Sverige så även om de är väldigt klimatsmarta är det klokt att välja eko! “Morötter är bra för mörkerseendet.” Nja. Morötter förbättrar inte synen om du redan har friska ögon och bra syn. Att morötter har stor inverkan på just mörkerseendet spreds av britterna i andra världskriget.
Britterna ville dölja att de kunde lokalisera, och skjuta ner, tyska bombflygplan på grund av sitt nya radarsystem, så de spred myten om att det var morötter som gav piloterna förbättrad mörkersyn. : Morötter – Världsnaturfonden WWF
Vilken mat släpper ut mest koldioxid?
I Sverige äter vi 40% mer kött idag per person än 1990 – Maten står för en stor del av växthusgasutsläppen, och i Sverige kommer 75% av matens utsläpp från kött- och mejeriprodukter. Störst klimatpåverkan har rött kött, (nötkött, fläskkött och lammkött) vilket också är angeläget att äta mindre av ur ett hälsoperspektiv.
Vad är miljövänligt?
Miljöpolitiken handlar om att skapa ett samhälle som är fritt från utsläpp och farliga gifter med hänsyn till både människor, djur och natur. Den handlar också om att skapa ett hållbart samhälle som är anpassat till ett förändrat klimat.
Är det farligt att aldrig äta grönsaker?
De flesta av oss kan äta en måttlig portion grönsaker utan svårigheter. Frukt bör generellt avnjutas i mindre portioner eftersom de innehåller mycket socker. För en del människor kan dock både frukt och grönsaker orsaka problem.
Varför heter det grönsaker?
Klassificering – Tomat är ett exempel på en växt som trots sin botaniska klassificering som frukt anses vara en grönsak. Grönsak är inte en vetenskaplig term, utan vad som räknas som grönsak är i stället kulturellt definierat, och termen grönsak betecknar alla de örtartade växter som människan använder som födoämnen och som människan har lärt sig att odla och förtära som en del av kosthållningen.
Vanligtvis räknas icke-söta egentliga frukter in i gruppen (exempelvis tomater och gurkor ), men inte söta sådana (såsom päron och körsbär ). Andra ätliga växtdelar räknas också som grönsaker, till exempel rabarber, Rotfrukter inräknas vanligen i gruppen, namnet till trots.
Vissa kryddor räknas in (exempelvis persilja, paprika och dill ), medan andra inte gör det (exempelvis kanel ). Svamp räknas ibland som en grönsak, men inte spannmål, Klassificeringen av grönsaker och frukter beror på hur man förtär livsmedlet. Olika växter som ingår i en sallad brukar kallas grönsaker medan samma växt i en dessert kan kallas för frukt,
Grönsakerna delas ofta in i grupper om hur de växer. Exempel på detta kan vara rotgrönsaker, lökgrönsaker, stamgrönsaker, bladgrönsaker, blomgrönsaker, fruktgrönsaker och frögrönsaker,
Är en potatis en grönsak?
Mest näring för pengarna Potatisen är den grönsak som ger mest “hälso-valuta” för pengarna. I synnerhet när det gäller det viktiga ämnet kalium som behövs för alla celler i kroppen, är potatisen bäst i klassen. I debatten om hälsosam mat och övervikt har potatisen hamnat i skamvrån den senaste tiden.
Allt mer ris och pasta Mest kalium Bodil Appelquist SVT Vetenskap
I takt med att husmanskosten försvunnit från våra köksbord i allt större utsträckning, har även vi i det potatisälskande Sverige, i allt större utsträckning bytt ut dessa knölar mot ris, pasta eller andra grönsaker. Men för den som inte bara är intresserad av att gå ner i vikt, utan även av näringsinnehåll, så är potatisen en guldgruva, och en billig sådan dessutom.
Amerikanska forskare vid universitetet i Washington har jämfört näringsdata med priser och kommit fram till att just potatisen innehåller mest näringsämnen av alla grönsaker om man ser det i relation till priset. I synnerhet är potatisen rik på kalium, ett ämne som är viktigt för cellerna och alla organs uppbyggnad.
Just kalium är ett ämne som många får i sig för lite av. Studien är gjord utifrån priserna på grönsaker i USA, men förhållandena mellan näringsinnehåll och kostnad kan i grova drag översättas även till många andra länder. -Potatis förtjänar att uppmärksammas eftersom den bidrar till bättre matvanor och ökar konsumtionen av grönsaker, säger huvudförfattaren till studien, Adam Drewnowski, professor i epidemiologi.
Kan grönsaker känna?
Kan växter känna smärta? På 1960-talet kopplade CIA-agenten Cleve Backster växter till en lögndetektor och höll en tänd tändsticka under ett av dess blad eller skar i det. Växten reagerade som en stressad person. Intressant var också att växten även reagerade när Backster “torterade” andra växter framför den, vilket fick honom att dra slutsatsen att växter kan kommunicera med varandra.
Varför är det bra att skölja grönsaker?
Grundläggande hygienregler vid hantering av grönsaker: Tvätt, skalning och egna köksredskap – Rätt hanterade är färska grönsaker säkra att konsumera. Vid hantering av grönsaker hemma i köket är god hygien A och O. Mikroberna befinner sig på ytan till grönsakerna och kan avlägsnas genom noggrann skalning eller tvätt av grönsakerna.
Tvätta händerna innan du börjar laga mat. Tvätta händerna också till exempel efter hantering av jordiga rotfrukter. Hantera råa grönsaker och tillredda livsmedel med skilda redskap eller tvätta redskapen omsorgsfullt emellan. Skala och tvätta rotfrukter omsorgsfullt före användning. Alla grönsaker skall alltid tvättas före användning. Man kan skölja färska bär vid behov. Om bären är jordiga eller annars smutsiga lönar det sig att skölja dem.
Mer information om säker användning av grönsaker och om hygien via länkarna i spalten till höger.
Är grönsaker farligt?
Bekämpningsmedel i frukt och grönsaker –
När Livsmedelsverket gjorde stickprover på frukt 2010 och 2011 hittades rester av bekämpningsmedel i 83 procent av proverna, med tre procent över gränsvärdet. På grönsaker hittades rester av bekämpningsmedel i 46 procent av grönsakerna, sex procent över gränsvärdet.
Nästan alla grönsaker som låg över gränsvärdet kom från ett land utanför EU. Larmen om bekämpningsmedel är en av orsakerna till att försäljningen av ekologisk mat ökar. Förra året ökade försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige med 30 procent. Livsmedelverkets råd: Nyttan av att äta grönsaker väger tyngre Gränsvärdena för bekämpningsmedel är på en sådan låg nivå att även grupper som barn, gravida och vegetarianer kan känna sig trygga.
Det finns ett löpande kontrollsystem som slår till när grönsaker och frukt innehåller bekämpningsmedel som är över gränsvärdet. När livsmedel stoppas hamnar de på Livsmedelsverkets så kallade svarta lista, Vill man äta frukt och grönsaker som inte innehåller bekämpningsmedel alls är ekologiskt bättre.
Vad får man i sig av grönsaker?
Vad är det du får i dig då? – Du får i dig näringsämnen och fibrer bland annat och du håller dig mätt längre. Alla frukter och grönsaker är unika när det gäller näringsämnen. Och det är därför du ska variera. Med ett varierat intag så optimeras också intaget av näring – du får i dig en bra spridning av näringsämnen.
Är det farligt att aldrig äta grönsaker?
De flesta av oss kan äta en måttlig portion grönsaker utan svårigheter. Frukt bör generellt avnjutas i mindre portioner eftersom de innehåller mycket socker. För en del människor kan dock både frukt och grönsaker orsaka problem.
Är alla grönsaker nyttiga?
1) Grönkål – Det må låta överskattat, men det finns en god anledning till att alla talar om grönkål. Enkelt uttryckt är det så att grönkål har mer järn per portion än vad kött har, mer kalcium per portion än vad mjölk har plus att grönkål är rik på cancerbekämpande K-vitamin.
Även A-vitamin finns i grönkål, så att hud, lungor och munhåla mår bra. Inte nog med allt detta, bara för att toppa det hela lite extra är det också så att på cirka 2 dl grönkål går det endast 36 kalorier. Trots det låga innehåller av kalorier har denna lilla mängd grönkål ändå tillräckligt mycket fibrer för att göra ditt matsmältningssystem glatt.
Som ett sista tillägg kan vi säga att vi inte är doktorer och det inte tänkt att ni ska hålla er endast till ovan nämnda grönsaker, utan detta är bara en lista över de som är lite extra hälsosamma/nyttiga. Varje grönsak har sin speciella blandning av vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som kroppen behöver.
