Så bränner du snabbast dagens semla Livsmedelsverket har räknat ut att en normalstor semla innehåller någonstans mellan 350 och 450 kilokalorier (kcal). Det kan sättas i relation till att det rekommenderade energiintaget för medelaktiva vuxna kvinnor är 2 100 kcal.
Contents
- 1 När ska man äta semla?
- 2 Vilken semla är bäst?
- 3 Hur ska man äta en semla?
- 4 Är det mycket kalorier i sushi?
- 5 Vad räknas som en semla?
- 6 Kan diabetiker äta semla?
- 7 Hur många semlor?
- 8 Hur Spritsar man en semla?
- 9 Vad räknas som en semla?
- 10 Vad väger en fastlagsbulle?
Hur mycket väger en normalstor semla?
En riktig vuxensemla. Ja, om den nu verkligen kan kallas en semla vill säga? Pris: 30 kronor. Vikt: 151 gram.
Hur nyttig är en semla?
Kolla: Så länge måste du springa för att förbränna semlan Publicerad: 12 februari 2018 Uppdaterad: 13 februari 2020 På tisdag är den här igen –,Tillhör du de som gärna tar ett par fastlagsbullar extra? Då kan det vara smart att ta några varv på löpmaskinen innan – semlorna är nämligen riktiga kaloribomber.
Så här länge behöver du träna för att förbränna en enda semla.
Så länge behöver du träna för att förbränna semlan. Foto: Johnér På fettisdagen äter 58 procent av svenskarna minst en semla och tillsammans sätter vi oss hela 5 till 6 miljoner semlor under fettisdagen, det skriver Sveriges bagare & konditorer i ett pressmeddelande.
Hur mycket kolhydrater i en semla?
En portion (100 g) innehåller 298 kcal. Kalori- och Näringsinnehåll per 100 g.
| Kalorier | 298 kcal |
|---|---|
| Kolhydrater varav Fibrer varav Sockerarter | 39,5 g 1,3 g 10,6 g |
När ska man äta semla?
En semla eller fastlagsbulle är något vi i de nordiska länderna brukar förtära 47 dagar före påsk på fettisdagen. Dagen då man äter fet mat inför den kommande 40-dagars-fastan, en tradition som sträcker sig tillbaka ända till medeltiden.
Vilken semla är bäst?
Så är väntan äntligen över! Följ med när Krogguiden testar 20 kvalitetssemlor från Stockholms absoluta gräddhylla. I år under mästerbagaren Anna Björlins trygga ledning. Äntligen! Restriktionerna lättar lagom till fettisdagen och ingen är förstås gladare än Krogguiden, eftersom vi nu kan röra oss fritt bland stadens hantverksbagerier.
Bara tanken på semlans fluffiga grädde och generösa fyllning är som ett balsam för själen. I år var det oerhört jämnt i toppstriden och små detaljer som avgjorde tävlingen. Och som vi har längtat! Häng med när vår expertjury smakar sig fram till Stockholms bästa semla 2022. I år under kompetent ledning av Anna Björlin, mästerbagaren från Lidingö Bröd och Patisserie som erhöll det prestigefyllda bagarmästardiplomet under 2021.
Hon har även varit med i kocklandslaget och kommit tvåa i konditors-SM. I likhet med tidigare år tar vi även hjälp av den semmeltokige börsjournalisten Gabriel Mellqvist, mannen med näsa för både aktiekurser och fastlagsbullar. Som den konservativa och principfasta jury vi är har vi enbart testat traditionella semlor. Så här gick testet till: Vår mästerliga expertpanel under ledning av Anna Björlin testade totalt 20 stycken semlor. Av dessa gick 14 semlor vidare till en andra testomgång. Under testets gång betygsätter vi alltid smak och textur på grädde, mandelmassa och bulle och fastställer därefter ett helhetsbetyg mellan 1-5.
Testet är blint, liksom priserna på respektive semla. I likhet med andra ärofyllda mästerskap väger vi även in samtliga tävlande innan matchstart och fördömer doping och plagiat i alla dess former. Vi vill även slå ett slag för handsprit. Dock inte till semlan. Viktigt att poängtera är förstås också att alla semlor är goda.
Vissa är dock lite mer storslagna än andra, vilket kvalificerar dem bland de 14 bästa. Vi vill också säga att Stockholm vimlar av fantastiska bagare. I den bästa av världar ha vi såklart velat testa fler. Årets imponerande startfält: Tösse, Clemedt Dunér Bakeri, Stora Bageriet, Skeppsbro Bageri, Mr Cake, Valhallabageriet, Bullar & Bröd, Lille Bror.
Vem åt en semla för mycket?
Adolf Fredrik var son till Kristian August av Holstein–Gottorp och Albertina Fredrika av Baden–Durlach. Adolf Fredrik blev tronföljare genom rysk påtryckning efter det rysk-svenska kriget 1741–1743. Ryssarna var rädda att en dansk prins skulle bli tronföljare i Sverige.
- Med Katarina den storas morbror Adolf Fredrik räknade man med att få en ryssvänlig kung på tronen.
- R 1744 gifte han sig med Lovisa Ulrika av Preussen, med vilken han fick fem barn, varav två blev kungar: Gustav III och Karl XIII.
- Som nästan maktlös kung utövade han ingen större påverkan på styret av Sverige.
Drottningen hade större politiska ambitioner och planerade en statskupp för att stärka kungamakten, något som misslyckades och istället minskade regentens befogenheter ytterligare. Adolf Fredrik är i stället känd som en duktig snickare, som svarvade vackra snusdosor.
Kan man äta semla dagen efter?
Kort svar: Numera går det att köpa semlor från strax efter jul men om du ska hålla dig till traditionen så är det på fettisdagen (den sista dagen före den kristna påskfastan) eller någon av de andra dagarna i fastlagen som semlorna ska ätas. Semlan eller fastlagsbullen är – med namnet Heisswecken – kända från Tyskland sedan 1400-talet. Flickr Andra namn för semla är fastlagsbulle, fettisdagsbulle och tisdagsbulle. Dessa namn är tydligare i kopplingen till en viss dag att äta semlan. Traditionellt har det nämligen varit så att fettisdagen är den dag då semlan ska ätas. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan.
Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen. Därför åt man fastlagsbullar på just fettisdagen. Eftersom den finns en stor efterfrågan på semlor även innan fettisdagen och konditorierna så klart vill sälja så många semlor som möjligt har ordet “semla” i princip helt ersatt “fastlagsbulle” “eller fettisdagsbulle” Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid.
Så här skriver Bringéus: Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen “semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition. Att börja äta semlor innan fastlagen är ingen ny företeelse,
- Hårdast kontrollerat var det troligen efter andra världskriget p.g.a.
- Ransoneringar och regleringar,
- Under 1900-talet förekom det att man benämnda samtliga tisdagar under fastan för fettisdag och då blev “sista fettisdagen” tisdagen som infaller under stilla veckan,
- Under mitten av 1900-talet gick semlan från att ha varit en bulle som “serverades som efterrätt till en middag av bönor och fläsk som serverades på tisdagarna” (Öhrn, 2006) till att bli en gräddbakelse som åts eller köptes på konditorierna,
Samtidigt blev det vanligare och vanligare att konditorierna sålde semlor från strax efter julen, Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-0-19 (uppdaterad: 2020-01-15) Källor: Bringéus, Nils-Arvid.
Hur ska man äta en semla?
Arla Recept & mat Hetvägg
60+ min Mellanmål Efterrätt • Kommentarer Hetvägg är ett traditionellt sätt att äta semlor på. Lägg semlan i en djup tallrik och låt den simma i varm mjölk. Semlan blir god och saftig! Andra liknande recept 25 min Mandelmassa (142) 60+ min Semlor (357) 60+ min Släta bullar (220) 60+ min Saffranssemlor (106) 10 min Mandelmassa till semlor (39) Provlagat av Arla Mat
Är det mycket kalorier i sushi?
Näringsmässigt sammandrag: –
| Kal 446 | Fett 1,31g | Kolh.93,29g | Prot 13,42g |
table>
Vad räknas som en semla?
Nu pågår semmelsäsongen för fullt, och det är en tradition som många uppmärksammar. Men när man bör äta semlor, och vad som egentligen ska räknas som en semla – där går åsikterna isär. På Levande traditioner, förteckningen över immateriella kulturarv i Sverige, finns semlan,
- En semla är vanligen en bulle gjord av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma.
- Locket skärs av och bullen spritsas med mandelmassa och vispad grädde, sedan läggs locket tillbaka och bullen pudras med florsocker.
- Semlan kallas även fettisdagsbulle och fastlagsbulle och brukar ätas kring fettisdagen.
Det roligaste med semlor är debatten om vad som får klassificeras som en semla, och det årliga tjafset om när man egentligen får äta dem över huvud taget! För ett år sedan i samband med fettisdagen, mitt under pågående pandemi, publicerade vi en frågelista om semlor på Isofs webbplats.
- Citatet ovan är från en av de närmare 600 personer som svarade på frågelistan.
- Svaren visar att traditionen att baka, köpa och äta semlor är kringgärdad av ett informellt regelverk om hur den ska smaka, samt när, hur och i vilken omfattning den ska ätas.
- Att traditionen är livaktig visar inte minst de årliga debatterna kring detta informella regelverk och försäljningssiffrorna, som indikerar att vi i Sverige i genomsnitt äter fyra till fem semlor per person och år, vilket totalt innebär drygt 40 miljoner sålda semlor.
Många av oss bakar även egna semlor. Semlan har sin förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet, och började i sin nuvarande form bli vanlig först under 1900-talets början. Hetvägg serveras på ett djupt fat med varm mjölk. Under större delen av 1800-talet saknade dock semlan grädde och mandelmassa och det var endast själva bullen som serverades i mjölk med lite kanel och socker.
Kan diabetiker äta semla?
11 ingredienser Det är klart att alla ska få njuta av semlor på självaste fettisdagen! Marianns recept på semlor passar utmärkt till diabetiker och till de som går på LCHF. Bakery+ är Marianns egna blandning som går utmärkt att ha i massor av LCHF-recept.
Hur många semlor?
Under 2020 åt svenskarna enligt tt cirka sex miljoner semlor bara på själva fettisdagen! Sex miljoner semlor motsvarar ungefär 211 ton grädde och 132 ton mandelmassa – det om något borde vara bevis på hur älskad semlan är i Sverige.
Vad heter semla i Finland?
Fastlagsbulle versus semla – Bakverket är detsamma, men i Finland heter bullen med mandelmassa, grädde och kanske varm mjölk fastlagsbulle och i Sverige semla. Det salta bröd som vi kallar semla heter däremot i Sverige småfranska eller fralla. Enligt språkvårdaren Mikael Reuter kommer båda varianterna av semla från det fornsvenska sembla som “liksom latinets simila och tyskans Semmel ursprungligen betecknade fint vetemjöl men sedermera också kom att få betydelsen fint vetebröd”.
- I Sverige har betydelsen med åren inskränkts till fastlagsbulle, medan den i Finland har utvidgats “uppenbarligen parallellt med betydelsen hos det finska lånordet sämpylä”.
- Ännu på 1950-talet kunde konditorier i Sverige som sålde fastlagsbullar utöver de tider som jordbruksnämnden fastställt få böter.
Nu sträcker sig säsongen över flera månader. Fastlagsbrödet har långa anor, åtminstone från 1500-talet, men det var på 1800-talet som fastlagsbullen började se ut som i dag, med runt lock och mandelmassefyllning. På 1930-talet blev vispgrädden vanlig i bullen.
- Den kändaste fastlagsbulleätaren är sannolikt privatdetektiven Ture Sventon som i Åke Holmbergs böcker äter “temlor” från Rotas konditori.1771 igen dog kung Adolf Fredrik efter ett skrovmål på fastlagsbulle och hetvägg.
- Ällor: Reuters Ruta 1987, Sveriges bagare och konditorer.
- På själva fastlagstisdagen säljs hisnande fem miljoner semlor – på en befolkning på 10 miljoner.
– Semlan är en del av folksjälen, förklarar Martin Lundell, Han har som vd för Sveriges bagare och konditorer stenkoll på sin bransch. Men inte heller han kunde förutspå hur snabb omvälvningen i semlebusinessen skulle bli – beroende på angreppssätt kan man kalla den antingen uppgång eller förfall.
I vilka länder äter man semla?
Semla – Wikipedia För vad som på finlandssvenska heter semla, se, För bruks- och gruvområdet, se, Semla Andra namnFastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetväggLand,, År(1500-talet)Huvudinnehåll,, Serveras somEfterrättVariationerMed (som hetvägg )Influenser från av Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags av ljust vetebröd med fyllning av och grädde.
- Bullen förekommer i olika former i, och, och är associerad med före ; särskilt men också, då den äts enligt traditionen.
- Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning.
- En semla är på vad som i kallas, fralla eller rundstycke,
Detsamma gäller Semmel i Österrike. I och i andra delar av södra Sverige samt i heter bakelsen fastlagsbulle, I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen i stället för mandelmassa och ibland även, Även i är semlan populär och heter vastlakukkel,
Varför åt man semlor?
Varför firar vi fettisdagen? – Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.
Hur länge kan man äta semlor?
Kommer inte längre – Ungefär så långt kommer vi, för sedan leder spåren till lagen om semlorna rakt ner i Riksarkivet. Det är nämligen där som de större delarna av Jordbruksnämndens arkiv förvaras. Anders Swahnberg gissar dock att lagen slutade gälla ganska snart efter att Malmöbagarna fick sina böter.
- När extremläget efter kriget så småningom klingade av och tiderna i efterkrigssverige blev goda fanns sannolikt inget incitament för att ha kvar lagen.
- Fettisdagen Fettisdagen är starkt förknippad med kristendomens största fasta – påskfastan.
- Fettisdagen är sista chansen att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan, som börjar 40 dagar innan påsk och avslutas på påskafton.
Det innebär att fettisdagen alltid infaller 47 dagar före påsk, med andra ord alltifrån 3 februari till 9 mars. I år infaller fettisdagen tisdagen den 13 februari.
Hur länge semla?
Frossa i semlor redan nu – eller vänta till fettisdagen? Så säger experterna! Traditionen är tydlig: På fettisdagen får du börja äta semlor. I år – 2020 – infaller fettisdagen den 25 februari. Hur länge kan du hålla dig? I år – 2020 – infaller fettisdagen den 25 februari. Hur länge kan du hålla dig från att äta en semla? Fyrtio dagar före påsk infaller askonsdagen då kristendomens fasta till minne av Jesu tid i öknen börjar. Dagen före askonsdagen är fettisdagen då semlor äts till minne av de kaloririka sista måltiderna inför fastan. Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog, förklarar varför semlan skapar debatt. FOTO: IBL Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet, har en förklaring till de delade åsikterna. – Vi lever i ett traditionssamhälle där det är viktigt med ordning och reda.
Saker måste inträffa vid rätt tidpunkt. En förskjutning av semleätandet skapar oro, säger han. Fastan i sig har samtidigt förlorat sitt värde. De som kämpar emot suget att äta en semla redan nu har sällan för avsikt att leva återhållsamt i fyrtio dagar, påpekar Richard Tellström. Semlan är särpräglad med sin bestämda form och sin årshögtid.
Den har trots det förändrats mycket genom åren vilket forskaren menar bidrar till att den är så intressant. Kanske är det just anhängarna av lussesemla, semmelwrap och prinsessemla som tenderar att vilja tjuvstarta säsongen. – De lekfulla varianterna på semlan hör ihop med vår tidsanda, postmodernismen.
Det finns alltid en äldre semla och det är främst den senaste som man ondgör sig över, säger Richard Tellström. Läs också: Bengt Edqvist, till vardags etnolog vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg, är kontaktperson för Svenska semleakademin. Han uppskattar att semlesäsongen snart drar i gång.
– Det är inte fel tycker jag för man ska ju ha gott om tid att äta upp sig inför fastan. En lång säsong kan förvisso göra att folk börjar tröttna lite tidigare, menar Bengt Edqvist. – Det ser vi, att en del konditorier kör till påsk och en del slutar tidigare just för att intresset avtar. En god semla uppfyller tre krav, enligt Semleakademiens expert, Bengt Edqvist. FOTO: Lars Paulsson
Bengt Edqvist menar att det finns det tre grundkriterier för en god fastlagsbulle: Kardemumma – Det ska vara mycket kardemumma. Äkta mandelmassa
– Jag vill ha mandelmassa med bitar i och så mycket äkta vara som möjligt. Många har börjat köra med palmolja och bittermandelolja, det är förkastligt. Stort lock – Ju större lock desto bättre tycker jag. Hellre ett runt lock som är skuret än ett triangelformat som är klippt. : Frossa i semlor redan nu – eller vänta till fettisdagen? Så säger experterna!
Hur stor är världens största semla?
Vad fick Moses Isik att baka världens största semla? Vi ställde frågan direkt till honom. Jättesemlan prydde Sergels torg inför fettisdagen 2020. Exakt en vecka före fettisdagen blev världens största semla färdigbakad och ett nytt världsrekord sattes. Semlan vägde 300 kilo och bakades av företaget Bake My Day. För att baka semlan krävdes 158 liter grädde, 60 kilo mandelmassa, 2 kilo florsocker och 80 kilo deg.
Vad är årets semla 2022?
1. Santa Fé Bageri & Konditori ( 2022 ) — BÄST I TEST SEMLOR I STOCKHOLM.
Hur Spritsar man en semla?
Recept: Klassiska semlor | NEFF Din webbläsare är utdaterad. För bättre säkerhet, hastighet och bästa upplevelsen av sidan uppdatera, eller använd en annan webbläsare.
SEMMELBULLAR1000 g vetemjöl special400 g kall mjölk2-15 g färsk jäst för söta degar (beror på hur snabbt du önskar att degen jäser)12 g mortlade kardemummakärnor9 g salt170 g socker250 g thangzong (förgelatiniserat mjöl, kan ersättas med 200g mjölk)MANDELMASSA100 g mandlar, skållade eller med skal (kan med fördel blötläggas över natten)100 g hela mandlar, lätt rostade3-5 bittermandlar100 g socker100 g florsocker100-200 g mjölk eller vätskan från de blötlagda mandlarna
Börja med att göra thangzong. Vispa ihop 50 g vetemjöl med 250 g vatten i en kastrull. Värm på låg värme och rör runt med jämna mellanrum tills “såsen” blir minst 66 °C. Låt svalna till rumstemperatur innan du tillsätter i degen. Att blanda in thangzong i degen gör att bullarna blir mjukare och håller längre innan de blir torra.
- Blanda mjölk, thangzong, socker, jäst, kardemumma och salt och rör runt.
- Blanda sedan i vetemjölet och knåda tills allt torrt mjöl är borta.
- Tillsätt sedan 230 g rumstempererat mjukt smör i små klickar.
- Först hälften tills degen är smidig och inga smörklumpar syns, och sedan resten.
- Låt degen jäsa någon timme och placera sedan på ett lätt mjölat bord.
Vik in kanterna på degen mot mitten och vänd på den så att den blir till en grovt formad boll. Lägg degen i en bunke och låt jäsa till cirka dubbel storlek. Detta kan ta mellan 3 till 12 timmar beroende på mängden jäst och hur varmt det är. Vill du få en riktigt mjuk bulle ställer du in degen i kylen när du ser att den börjar växa, och låt stå där över natten.
- Mandelmassan kan med fördel förberedas samtidigt som du gör degen.
- Mixa mandlar, bittermandlar, socker och florsocker i en matberedare.
- Blanda pulvret med mjölk eller vätskan från de blötlagda mandlarna tills du når önskad konsistens.
- Smaksätt gärna med lite citronskal, vaniljpulver och mortlad kardemumma för att runda av den söta smaken.
Du kan även spara lite av de rostade mandlarna, grovhacka dem och tillsätta sist för lite extra textur och crunch i massan. Dela upp degen i bitar om ca 80-90 g på ett lätt mjölat bord. Platta ut bitarna och vik in hörnen mot mitten så att det formar en rund bulle.
- Vänd sömmen nedåt på bordet och rulla bullen med handflatan så att den spänns.
- Lägg ut bullarna på en plåt med bakplåtspapper.
- Nu kan du antingen låta bullarna jäsa upp till dubbel storlek i rumstemperatur eller lägga plåten i kylen för ytterligare ett dygns jäsning (eller till när du känner för det).
Du kan också ställa dem varmt och använda jäsprogrammet på 40 °C till de dubblats i storlek. Förvärm ugnen i minst 30 minuter på 225 °C, brödbakningsläget. Pensla bullarna tunt med uppvispad ägg eller mjölk. Baka i ugnen i 8-12 minuter beroende på hur mycket färg du vill att de ska få.
- Låt bullarna svalna och klipp sedan en trekant i bullen för att få ett lock och en grop att lägga mandelmassan i.
- Licka ut mandelmassan och spritsa på vispad grädde.
- Sätt på locket och pudra med florsocker.
- Ett tips för att lyckas med spritsningen är att använda fet grädde (minst 35% fett) som är väldigt kall när den vispas (kyl med fördel även vispen).
Tillsätt en knivsudd bakpulver när du vispar den så minskar du även risken för att den spricker när den spritsas. : Recept: Klassiska semlor | NEFF
Hur stor är världens största semla?
Vad fick Moses Isik att baka världens största semla? Vi ställde frågan direkt till honom. Jättesemlan prydde Sergels torg inför fettisdagen 2020. Exakt en vecka före fettisdagen blev världens största semla färdigbakad och ett nytt världsrekord sattes. Semlan vägde 300 kilo och bakades av företaget Bake My Day. För att baka semlan krävdes 158 liter grädde, 60 kilo mandelmassa, 2 kilo florsocker och 80 kilo deg.
Vad räknas som en semla?
Nu pågår semmelsäsongen för fullt, och det är en tradition som många uppmärksammar. Men när man bör äta semlor, och vad som egentligen ska räknas som en semla – där går åsikterna isär. På Levande traditioner, förteckningen över immateriella kulturarv i Sverige, finns semlan,
En semla är vanligen en bulle gjord av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma. Locket skärs av och bullen spritsas med mandelmassa och vispad grädde, sedan läggs locket tillbaka och bullen pudras med florsocker. Semlan kallas även fettisdagsbulle och fastlagsbulle och brukar ätas kring fettisdagen.
Det roligaste med semlor är debatten om vad som får klassificeras som en semla, och det årliga tjafset om när man egentligen får äta dem över huvud taget! För ett år sedan i samband med fettisdagen, mitt under pågående pandemi, publicerade vi en frågelista om semlor på Isofs webbplats.
Citatet ovan är från en av de närmare 600 personer som svarade på frågelistan. Svaren visar att traditionen att baka, köpa och äta semlor är kringgärdad av ett informellt regelverk om hur den ska smaka, samt när, hur och i vilken omfattning den ska ätas. Att traditionen är livaktig visar inte minst de årliga debatterna kring detta informella regelverk och försäljningssiffrorna, som indikerar att vi i Sverige i genomsnitt äter fyra till fem semlor per person och år, vilket totalt innebär drygt 40 miljoner sålda semlor.
Många av oss bakar även egna semlor. Semlan har sin förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet, och började i sin nuvarande form bli vanlig först under 1900-talets början. Hetvägg serveras på ett djupt fat med varm mjölk. Under större delen av 1800-talet saknade dock semlan grädde och mandelmassa och det var endast själva bullen som serverades i mjölk med lite kanel och socker.
Hur mycket kostar det att baka en semla?
Semla från bageri eller butik – och vad får den kosta? tis, feb 11, 2020 08:30 CET I februari säljs miljontals semlor i Sverige. Hur mycket vi är beredda att betala för en semla? Atenga Insights har låtit undersöka betalningsvilligheten bland konsumenterna. För butikssemlan är det optimala priset 29 kronor och för bagerisemlan 49 kronor.
I februari månad säljs miljoner semlor över hela landet. Mumsandet kulminerar på fettisdagen 25 februari. Men vad är vi villiga att betala för semlan? – De flesta som kommer hit vet att det kostar lite mer att få en semla som är nybakad och med de bästa råvarorna. Vi tar 45 kr för vår semla och vi är nöjda med det priset.
En normal dag säljer vi runt 100 semlor. På fettisdagen säljer vi 3 000 och då är det kaos i bageriet, säger Hans Berg som är bagare och ägare av Ett Bageri i Stockholm. Atenga Insights har låtit undersöka betalningsvilligheten bland konsumenterna. Resultatet visar att det bästa priset, sett till när både säljare och köpare omsätter mest, är 29 kronor för en butikssemla.
- För en bagerisemla är kunderna beredda att betala betydligt mer.
- Då landar priset på 49 kronor – När man köper en semla är det viktigt att den smakar som man förväntar sig och innehåller de rätta råvarorna.
- Det är konsumenterna beredda att betala för, säger Robert Tinterov på Atenga Insights.
- Undersökningen visar också att i Stockholm får semlan gärna kosta lite mer.
I Malmö och Göteborg ligger det optimala priset för en semla på 20 kronor i butik och 35 kronor i bageri. – Det är lite förvånande att skillnaden är så pass stor mellan Malmö, Göteborg och Stockholm. En möjlig förklaring är att fika och bakverk är mer av en lyxprodukt i Stockholm, säger Robert Tinterov.
| Semla | Stockholm | Göteborg | Malmö |
| Butik | 29 kronor | 25 kronor | 27 kronor |
| Bageri | 49 kronor | 35 kronor | 39 kronor |
ul> För ytterligare information: Robert Tinterov | 070-249 77 90 Om prisanalysen och Atengas metod Analysen bygger på data från 1068 personer om priset på semlor som samlades in i januari 2020 av Atenga Insights.
Att säkerställa rätt pris på en tjänst eller produkt kan vara en komplicerad process. För att lösa detta dilemma har Atenga Insights utvecklat en process, Predictive Demand Analysis (PDA). Den består av tre steg – ta reda på vad köparna av produkten eller tjänsten är villiga att betala; addera värderingsaspekter och på vilka grunder köparna fattar beslut om köp samt demografiska och andra relevanta marknadsfaktorer.
Med detta som ingångsvärden i Atenga Insights egenutvecklade mjukvara (Predictive Demand Engine), kan man exakt förutsäga vilken försäljningsvolym man kan uppnå utifrån olika priser för en produkt eller tjänst. Och hur produktens eller tjänstens funktioner, fördelar och till och med deras marknadsföringsbudskap och specifika värdeord inverkar på försäljningsvolymen.
Följaktligen kan företag utifrån resultaten fastställa det pris som ger den högsta försäljningen utifrån olika prisscenarios. : Semla från bageri eller butik – och vad får den kosta?
Vad väger en fastlagsbulle?
Engagerad 66 inlägg 23 mars 2011 17:38 Vad väger en semla (köpt) på ett ungefär, någon som vet? eller hur många kalorier den innehåller?
Veteran 1230 inlägg 23 mars 2011 17:53 Det är olika faktiskt Jag köpte på Coop och de har konsumbagaren och 2 pack 220 gram Sen kan det vara annan vikt på ett annat bageri Veteran 1881 inlägg 23 mars 2011 18:20 Bullen 55g Grädden 50g Mandelmassan 25g Så blev det när jag köpte ofyllda semlebullar på fiket för att göra laktosfria semlor hemma. Engagerad 66 inlägg 23 mars 2011 18:58 Tack ska ni ha 🙂 blev bjuden på en färdig riktigt maffig semla och ville bara inte tacka nej. så jag kör på 150gram, det borde väl räcka. Veteran 3541 inlägg 23 mars 2011 21:11,vet bara att en genomsnittlig semla innehåller ca 500 kcal!! Veteran 1354 inlägg 23 mars 2011 21:12 Jag köpte en på konditori och den vägde 110, så 150 borde absolut räcka.
