Hur Snabbt Tar Kroppen Upp Socker?

Idag undrar en läsare hur lång tid det tar för maten att ta sig genom magsäcken och ner i tunntarmen för att sedan tas upp som näring i våra kroppar. Professorn reder ut! Diet Doctors Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, svarar på era frågor flera gånger i veckan.

1. Vi hoppas att du också gillar vårt nya koncept och får med dig en massa ny kunskap på vägen.
2. Fråga: Hej! Jag försöker förstå matspjälkning och näringsupptag i kroppen.
3. Passagen genom magsäcken tar mellan 2 och 4 timmar, därefter börjar den slutliga spjälkningen i tunntarmen som tar ytterligare några timmar.

Det är först i tunntarmen näring förs in i kroppen, stämmer det? Om så är fallet, hur kan den föda som intas under frukost komma kroppen till godo redan under förmiddagen? Vad händer under förmiddagen när ändock många upplever att kraft och näring fylls på? Professorn svarar: Njae, det är inte helt korrekt.

• Men visst, det kan ta lång tid för magsäcken att tömma sig ibland, om det t ex är mycket fett i maten.
• Det är antagligen en av förklaringarna till att fett mättar bra.
• Men när maten kommer som vätska eller bryts ned till vätska kommer detta att pytsas vidare ganska omgående från magsäck till tarmen.
• Så om man får i sig socker, eller kolhydrater som snabbt bryts ned till socker, så kommer upptaget att bli påtagligt redan efter sådär 15 minuter i regel.

Det är ju därför som man kan rädda en diabetespatient som fått lågt blodsocker av för mycket insulin, till exempel, genom att ge sockerhaltig mat/dryck och sedan kan patienten bli bättre redan inom några minuter. Det är först i tunntarmen näring förs in i någon större utsträckning i kroppen; en del kommer dock över redan i magsäcken.

Vad som också händer under förmiddagen är att vi har höga halter av kortisol i kroppen som får oss att piggna till på morgonen och förmiddagen. Det är den inbyggda klockan vi har. Om den fungerar som den skall förstås – den slås ju ut tillfälligt vid t ex jetlag. Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till [email protected],

Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum. Vi ser fram emot din fråga!

Hur lång tid tar det att få en sockerkick?

Forskning: Sockerkick är en myt Publicerad: 19 april 2019 Uppdaterad: 19 april 2019 Inget för kicksökaren. Arkivbild. Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT Vill du vara pigg i påsk? Låt godiset ligga. Fenomenet “sockerkick” – en snabb, kortvarig energihöjning efter att ha ätit något sött – existerar inte. Snarare gör socker oss trötta, visar en genomgång av 31 studier på området enligt Må bra.

Genomgången är ett samarbete mellan tre olika universitet, däribland University of Warwick i Storbritannien, och bygger på data från nästan 1 300 deltagare.Resultatet visar att ingenting tyder på att sockerkickar existerar, och att socker inte har någon positiv inverkan på energi, humör eller prestationsförmåga, oavsett mängd och kvalitet.I stället anser forskarna att man snarare får en sockerkrasch – de som äter socker blir tröttare än de som inte äter socker.– Vi hoppas att våra fynd kommer att bidra till att slå hål på myten om “sockerkicken” och påverka kostråd för att minska konsumtionen av socker, säger professor Elizabeth Maylor vid University of Warwick.

: Forskning: Sockerkick är en myt

Hur snabbt tar man upp näring?

Ungefär tre timmar efter en måltid har hälften av innehållet i magsäcken tömts. Efter drygt fyra timmar är magsäcken tom. Därefter tar det tre till sju timmar för maten att passera genom tunntarmen. Sedan tar det från tre timmar och upp till drygt två dygn för maten att passera genom tjocktarmen.

Hur länge håller sig socker kvar i kroppen?

Beräknad lästid: 5:30 min De flesta av oss äter för mycket socker och skulle må bra av att dra ned på sockerintaget. Men våra kroppar och psyken reagerar olika på socker och det kan vara svårt att lägga av helt. Werlabs tipsar om hur du, med hjälp av blodprov och kostomläggning, hittar din egen sockerbalans i livet.

• Den 22 mars, 2016, publicerade Aftonbladet en artikel om socker-detox.
• Maria Gotemark Ingestedt, 43, testade att leva tio dagar utan sötsaker.
• Werlabs stod för testerna.
• Före och efter socker-detoxen analyserades Marias blod för blodfetter, fastesocker, långtidsblodsocker och blodtryck.
• Werlabs grundare, doktor Rickard Lagerqvist, gick igenom Marias provsvar och noterade, trots det relativt korta sockeruppehållet, att det gett flera positiva resultat som syntes via blodet.

Förutom flera kilos viktminskning hade Marias “onda” kolesterolvärde (Apo B) sjunkit med 13 procent från 1,23 till 1,09 – från måttlig risk för framtida hjärt- och kärlsjukdom till låg risk alltså. Både hennes fastesocker och långtidsblodsocker förbättrades också efter det korta sockeruppehållet.

• Långtidssockret (HbA1c) sjönk från 35 mmol/mol enheter till 31 mmol/mol.
• Rickard Lagerqvist konstaterade att de förbättrade värdena lagt “än mer distans mellan henne och eventuell framtida diabetessjukdom.” Tio dagar är som sagt en relativt kort tid att avstå socker.
• Men för just Maria, som enligt egen utsago har extremt svårt att motstå sött, hade det korta stoppet alltså flera positiva effekter på kroppen redan efter tio dagar.

Om Maria planerar att fortsättningsvis avstå socker framgår inte av Aftonbladets artikel. Men klart är att hon, och de allra flesta av oss, skulle må bra av att skära ned rejält på vårt sockerintag.

Vad händer i kroppen när man äter för mycket socker?

Hjärtat och blodkärlen – Den som får i sig mycket socker har en ökad risk för högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Dessutom ökar risken för övervikt och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2-diabetes.

Hur snabbt får man energi av socker?

Svar – Både ja och nej. Om man känner sig trött kan socker ge ett extra energitillskott. Det får blodsockerhalten att öka och därmed får hjärnan ny energi. Hur stor effekten blir beror bland annat på sockerkoncentrationen och på vad man ätit tidigare under dagen.

1. Om man dricker sockervatten på fastande mage ökar blodsockerhalten inom 10-15 minuter.
2. Om sockret intas som fast föda kan det ta upp emot en halvtimme innan det blir någon effekt.
3. Men den snabba effekt sockret ger är kortvarig och kan ge bakslag.
4. För när mängden blodsocker ökar stimuleras också produktionen av insulin, som ganska så snabbt minskar mängden socker i blodet.

Det betyder att man på lite längre sikt faktiskt kan bli ännu tröttare än innan man åt sockret. Denna effekt undviker man dock om man äter socker under en fysisk aktivitet. Då motarbetar olika hormoner minskningen av blodsockerhalten. Socker ger alltså energi, men man får varken snabbare eller mer energi från socker än från andra kolhydratrika livsmedel.

Vad tar bort Sockersug?

5. Drick vatten, kaffe eller te – Om man dricker för lite vatten kan kroppen signalera hunger och sug. Prova därför att dricka ett glas vatten innan du faller för frestelser. Kanske kan du smaksätta vattnet med gurka eller citron. Bubbelvatten kan också kännas roligare än kranvatten. En kopp kaffe eller te kan också vara tillräckligt för att bryta sötsuget.

Hur snabbt tar kroppen upp godis?

Den ökade sockerkonsumtionen väcker allt större uppmärksamhet. Experter menar att socker är den egentliga boven bakom västvärldens fetmaproblem, där dolt socker i halv- och helfabrikat är en starkt bidragande orsak. I en tid då de flesta produkter har tillsatt socker kan det vara bra att ha koll på innehållsdeklarationerna.

1. Alla ord som slutar på -os, som exempelvis dextros, fruktos, glukos är tecken på tillsatt socker.
2. Något att se upp med när övriga ingredienser är naturligt söta från början! Att äta en frukt när suget sätter in är det bästa.
3. Fruktsockret har oförtjänt dålig rykte, i sin ursprungliga form är det naturens sätt att locka oss att äta frukt och grönt.

Då får vi de vitaminer, mineraler och antioxidanter vi behöver. Det är när fruktos används som tillsats i söta livsmedel som vi bör se upp, hävdar amerikanska läkaren Robert Lustig i tidningen Self, Det här händer när du mumsar i dig en rejäl påse lördagsgodis.

1. Häng med på en resa genom kroppen! Dina tänder Sockret blandar sig med munhålans befintliga bakterier.
2. Resultatet blir en frätande syra som bryter ner tändernas skyddande emalj.
3. Värst är kladdiga godisar, som bokstavligt talat fastnar på tänderna.
4. Att tugga hårda karameller har samma effekt, eftersom sockret fastnar direkt på tanden.

Din mage Efter 15 minuter börjar kroppen bryta ner sötsakerna. Här skiljer kroppen på glykos, kroppens och hjärnans vanligaste energikälla, och fruktos som i dagligt tal är känt som fruktsocker. Både glykos och fruktos omvandlas till fett när kroppen får för mycket.

Ett överskott av glykos påverkar insulin-nivåerna negativt, medan för mycket fruktos har kopplats samman med höga halter av triglycerider. Det sistnämnda är en form av fett som gärna lägger sig kring kroppens organ och förekommer i hög utsträckning hos överviktiga och diabetiker. Ditt blod Efter 30 minuter står glykosnivån i som allra högst i blodet.

Bukspottkörteln arbetar med att förse kroppen med insulin medan levern börjar bearbeta fruktosen. Din hjärna Insulinet signalerar ser till att kroppens upptagning av glykos aktiveras. Under de kommande två timmar kommer du bli både piggare och gladare.

Hjärnan behöver glykos för att fungera optimalt och producerar må-bra-hormonerna dopamin och serotonin. Belöningssystemet är aktiverat och du får en socker-kick som kvitto. Dina celler Efter två timmar har kroppen omvandlat sockret till energi. Eventuellt överskott lagras som fett. Nu sjunker också insulinet (och humöret).

Kroppen signalerar att den gärna vill ha mer. Sträcker du dig efter en ny näve godis börjar cykeln om på nytt. Källor: Wikipedia, tidningen Self LÄS OCKSÅ: Dolt socker kan ligga bakom din övervikt Läsk – en bubblande hälsobov Alltid sötsugen? Det kan bero på dina gener AV: Jennie Sandberg BILD: Thinkstock

Varför ska man inte dricka vatten till maten?

5: Drick gärna och mycket, men inte medan du äter – Tillbaka till ayurvedan. Att dricka stora mängder vatten till maten minskar matsmältningseldens intensitet, särskilt om vattnet är kallt. Prova att dricka små klunkar hett vatten mellan tuggorna om du verkligen känner att du måste dricka.

Hur snabbt tar kroppen upp kolhydrater?

Fakta: Kolhydrater – Kolhydrater består av monosackarider (glukos, fruktos och galaktos) eller disackarider (två monosackarider) eller av mer komplexa kolhydrater såsom stärkelse. I slutändan omvandlas dessa till monosackarider i mag-tarmkanalen och därefter transporteras de vidare i blodet och tas upp i muskler och lever.

1. Olhydrater är tillsammans med fett de viktigaste energikällorna i samband med träning.
2. Deras relativa bidrag beror på flera olika faktorer: mängden muskelglykogen, träningens intensitet och varaktighet samt individens träningsstatus.
3. Under intensivt arbete och i de flesta tävlingssituationer är kolhydrater det viktigaste bränslet.

Vältränade personer använder relativt sett mindre kolhydrater och mer fett när de arbetar med samma intensitet som en otränad (3). Men eftersom vältränade under träning och tävling arbetar med högre intensitet än otränade kommer de förbränna lika mycket kolhydrater.

1. Förklaringen till att muskelglykogen är viktigt för muskelns prestationsförmåga vet vi ännu inte helt exakt, men forskning indikerar att muskelns aktiveringssignaler hämmas vid lågt muskelglykogen (4).
2. De flesta som idrottar upp till ett pass om dagen och äter normalt (vilket motsvarar ca fem gram kolhydrater per kilo kroppsvikt per dag) kommer kunna fylla sina kolhydratdepåer i lever och muskel inom 24 timmar eller snabbare och behöver därmed inte tänka så mycket på kolhydratintag.

Personer som tränar mer än ett pass om dagen och/eller tränar en stor andel medel- till högintensiv träning behöver inta en större mängd kolhydrater vid efterföljande måltid(-er) för att vara fullt återhämtad till nästa träning (ca 8-10 gram kolhydrater per kilogram kroppsvikt och dag).

• För fysiskt krävande ansträngningar som varar längre än 90 minuter är det viktigt att fylla kolhydratlagren i lever och muskler innan tävlingen startar.
• Detta görs genom att äta mycket kolhydrater dagarna innan, vanligtvis 8-10 gram per kilo kroppsvikt och dag, beroende på tävlingens längd och intensitet.

Om det extra intaget kombineras med en reducerad mängd total träning, kommer musklerna och lever att vara fyllda vid tävlingsstarten. Osäker på hur mycket kolhydrater olika livsmedel innehåller? Ta hjälp av portionsguiden ovan. https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2019/03/image001.png Osäker på hur mycket kolhydrater olika livsmedel innehåller? Ta hjälp av portionsguiden ovan.

Vad är normalt blodsocker 2 timmar efter måltid?

Målvärden typ 2 efter en måltid under 8(–10) mmol/l.

Vad blir man tjockast av godis eller chips?

Experten svarar: Är chips bättre än godis? Är verkligen chips och pommes frites så hemska ur kalorisynpunkt? Jag läser ofta på olika hälsosidor att de bara har dåliga fetter och mättat fett, men de flesta stora chipstillverkare använder ju numera solros- och i vissa fall rapsolja istället för som tidigare palmolja eller annan onyttigare olja.

Visst, potatis innehåller kolhydrater, men om man väljer mellan en påse lösgodis och en påse chips är väl ändå chips ett bättre alternativ än kemiskt hopsatt godis med enbart onödig energi och tomma kalorier i form av vitt, raffinerat socker? Erik Dietisten svarar Jag förstår dina funderingar kring att välja det “naturliga” eller det “kemiskt hopsatta”.

Ur kalorisynpunkt är det viss skillnad mellan godis och chips. Om man tittar på 100 gram ger gelé- och skumgodisar 350–400 kcal, choklad 550 kcal och chips 500 kcal (alla cirkatal). Godis består oftast av en blandning av glukossirap, glukos-fruktossirap, stärkelse, fullhärdade fetter, gelatin, aromer, syra och färgämnen – ingredienser som inte ger kroppen någon näring men en himla massa kalorier och i värsta fall ett högt blodsocker.

Chips i sin tur består av potatis, olja, salt, kryddblandningar och jästextrakt. Oljan är raffinerad och tål därför de högre temperaturerna, men det bildas ändå ämnen som förmodligen inte är bra för oss. Potatisens näringsmässiga fördelar har i stort sett friterats bort. Kvar finns mindre mängder mineraler och ett högt innehåll av kalium, vilket är positivt.

Oljan i chips kan eventuellt bidra med en viss mättnadskänsla. Så för att sammanfatta, även om chips uppfattas som “naturliga” är det precis som godis en produkt med lågt näringsinnehåll och tomma kalorier. Marginellt ger chips mer -näring men det kan inte försvara deras höga kaloriinnehåll.

1. Vad ska jag äta vid benskörhet? Sedan något år tillbaka har jag konstaterad benskörhet (biverkan av tidigare och nuvarande medicinering!).
2. Min vårdcentral har ingen dietist, men enligt en lista från en tidning bör man vara försiktig med följande: nötter i allmänhet, frön, kaffe, rödvin, salt, havre, ris.

Finns nyare rön eller ska jag avstå från detta? Jag är 82 år och äter sedan i mars kortison (på grund av muskelreumatism) + Kalcipos-D och Alendronat. Tacksam för svar, Margareta M Dietisten svarar Generellt ges tillskott av vitamin D och kalcium vid kortisonbehandling.

Vid konstaterad brist eller lågt intag från maten kan tillskott ges vid benskörhet, men då oftast som tillägg till övrig behandling. För skelettet behövs även magnesium och K-vitamin, men tillskott av dessa brukar inte ges. Det finns vissa studier som visar koppling till lågt intag av magnesium och lägre bentäthet, och andra som motsäger detta.

Eftersom du tar tillskott av både D-vitamin och kalcium tycker jag du ska tänka på ditt magnesium- och K-vitaminintag. Gröna bladgrönsaker innehåller båda dessa i större mängder. Kött, fisk, skaldjur och baljväxter innehåller mycket magnesium. Oljor, äggula och kålsorter har högt innehåll av K-vitamin.

• Jag håller inte med om att näringsrika nötter, frön och havre ska undvikas.
• Dessa innehåller snarare näringsämnen som din kropp behöver.
• Alkohol i större mängder regelbundet ska undvikas liksom salt i större mängder.
• Ett högt saltintag verkar vid låga intag av kalcium kunna öka förlusterna av kalcium.
• Affe, koffein, verkar gå bra i moderata mängder.

Om dina kalciumvärden inte ökar som de ska kan det vara aktuellt att se över ditt tillskott. Kalcipos innehåller kalciumkarbonat som kräver en viss surhet (från magsyran) för att absorberas. För äldre med minskad produktion av saltsyra kan det vara bättre med kalciumcitrat som inte kräver samma sura miljö.

Hur ofta är det okej att äta godis?

Godis, glass och sällanmat – Vi äter inte mat bara för att få i oss näringsämnen – mat är så mycket mer! Det är kärlek, omtanke, traditioner, sätt att fira och uppmärksamma, sätt att skilja vardag från fest, sätt att njuta. Ibland ett sätt att trösta.

Vi människor tycks ha en preferens för det som är sött och det som innehåller mycket fett. Redan bröstmjölken är ganska söt och i fett löser många av smakerna bäst. Ser man hur smågodis ser ut så har det en variation av färger och smaker som mycket påminner om frukt, men man har inga av de näringsämnena som finns i frukt utan bara lukten, socker samt syntetiska ämnen.

Mat och dryck som inte innehåller näringsämnen utan bara energi kallar vi för sällanmat. Det är intressant att se de undersökningar som finns kring detta. I Sverige kommer i genomsnitt cirka 25 % av all den energi som barn får i sig från sällanmat. Det är en hög siffra och om man ska få i sig lagom med energi och näringsämne för att växa, utan att få övervikt.

Högt intag av sällanmat är det som kan leda till att barn kan både ha övervikt och dåligt näringsläge på samma gång. Barn med fetma har i allmänhet ungefär samma kosthållning som andra barn. Eftersom barn med fetma behöver hålla igen på kalorierna blir vårt råd att de ska försöka äta lite mindre av sällanmaten än sina kompisar.

Men hur mycket är lagom? Livsmedelsverket har gjort en lista på vad som kan vara lagom i olika åldrar att äta som sällanmat under en vecka (se längst ner). Listan utgår från att barnet ska få i sig alla andra näringsämnen som behövs av den vanliga maten och då blir listan på sällanmaten det man kan unna sig utan att äventyra sitt näringsläge.

Vill man minska sin fetma behöver denna lista t.o.m. var mer restriktiv. Men här kommer problemet – generella rekommendationer är svåra att tillämpa på det enskilda barnet och familjen. Många barn har svårt för att acceptera drastiska förändringar utan det är lättare att ändra saker succesivt. Blir kraven orimligt höga kan barnet ge upp istället.

De vanligaste råden kring sällanmat:

Läsk/juice/sötad saft bara när det är fest, alltså inte till vardags och då 1-3 dl. Light läsk/saft innehåller inga kalorier och ur fetmasynpunkt kan det användas frikostigare, var god se “Sötningsmedel”. Godis en dag i veckan, inte mer och då är en lagom portion 8-12 bitar smågodis. Snacks en dag i veckan. Popcorn innehåller mycket mindre energi än samma portion chips. Glass, max en dag i veckan. Välj sorbet eller isglass som innehåller mycket mindre kalorier. Vanlig glass finns även som light variant. Kakor, söta kex, bullar inte till vardagsmellanmål utan till fest.

Undvik sällanmat på vardagarna I många familjer bestämmer man vad som serveras på fredagskvällen och/eller lördagen. Sedan håller man vardagarna fria från sällanmat. Låt gärna alla i familjen ha sin egen skål med det goda istället för en gemensam skål.

1. Då är det lättare att hålla sig till den portion man bestämt.
2. Regelbunden matordning Ett sätt att förebygga sötsuget är att förebygga hunger, vilket man gör med regelbunden matordning, så att det inte går mer än 3-4 timmar mellan målen.
3. Ett annat sätt är att vid måltiderna välja saker som ger en långvarig mättnad (långsamma kolhydrater, mycket fibrer).

Det är också bra att kanske bestämma något att längta efter, t ex en dag i månaden när man får sin favoriträtt och dubbelportion av favoritgodiset/glassen o.s.v. Var ska barnet äta sällanmat – hemma eller i skolan Många barn reagerar på att våra rekommendationer vad gäller sällanmat känns snåla.

1. Man känner andra som vida överstiger dessa gränser trots att de inte har övervikt, vilket känns orättvist.
2. Här kommer därför frågan, var ska man njuta av sin sällanmat? Om man har ätit en glass i skolkafeterian på fredagen, vilket finns på vissa skolor, ska man avstå den planerade glassen hemma eller äta en till? Vem ska ha nöjet och glädjen att ge och vara med när sällanmaten njuts? Läraren eller föräldrarna? Vi tycker svaret är lätt.

I skolan som är för alla barn måste man ta hänsyn till att cirka 20 % av barnen behöver vara restriktiva med sällanmat på grund av övervikt eller fetma. Låt sällanmat bli familjernas glädje och hitta alternativ när skola/fritids/förskola ska fira, uppmärksamma m.m.

• Nybakat, en fin flagga, lekar, sånger m.m.
• Kan användas i sådana sammanhang.
• Glassen, kakan, godiset i skolan blir ofta en dålig snabblösning.
• Låt skolan stå för rätt värderingar vad gäller mat.
• Här behöver man även tänka på de barn och unga som istället har undervikt och problem med att få i sig mat.
• Inte heller de är betjänta av sällanmat utan istället av näringsriktiga mellanmål, frukt m.m.

Hur mycket är då lagom? Fredagsmys, lördagsgodis och söndagsfika. Det kan bli en hel del godsaker varje vecka om man inte ser upp. Barn med fetma är känsliga för kalorier och det är därför viktigt att begränsa sällanmaten, eftersom den bidrar med mycket kalorier men väldigt lite näringsämne.

1. Det bästa är att begränsa all typ av sällanmat så mycket som möjligt och bara äta sötsaker, snacks eller snabbmat vid festligare tillfälle eller en dag i veckan.
2. Nedan finns exempel på hur mycket sällanmat som är maxmängden på en vecka.
3. Observera att denna mängd endast gäller om man äter en varierad och näringsrik kost för övrigt under veckan.

För barn 2-6 år motsvarar det för en vecka:

0,5 bulle 2 småkakor 3/4 dl glass 1/3 dl smågodis, 25 gram (3-4 bitar) 4 små rutor chokladkaka, 15 gram 0,5 minipåse snacks, 20 gram 1 glas läsk och saft, 2 dl.

För barn 7-15 år motsvarar det för en vecka:

1 bulle 4 småkakor 2 dl glass 1 dl smågodis, 60 gram (7-10 bitar) 1 liten chokladkaka, 40 gram 1 minipåse snacks, 50 gram 5 dl läsk och saft.

Vilket är det nyttigaste sockret?

Nyttigt socker? Mat Honung, agavesirap, kokossocker och björksocker – det låter naturligt och påstås vara bättre än vanligt socker. Ibland framställs det till och med som hälsosamt. Hur ligger det egentligen till med dessa trendiga sockervarianter? Av: Clara Rausing Publicerad 26 september 2016 Näringsrika och naturliga? Som konsument är det lätt att bli förvirrad i den eviga sockerdebatten. Nya sockervarianter poppar upp som aldrig förr och marknadsförs som mer näringsrika än vanligt socker, ibland till och med som hälsosamma. Är det fritt fram att äta dessa sötningsalternativ? Det stämmer att det finns sockervarianter som innehåller en del näringsämnen som inte finns i vanligt vitt socker.

Dock i så pass försumbara mängder att de inte har någon effekt på hälsan i praktiken. Socker och andra sötningsmedel är helt enkelt ingen källa till näring utan endast något man bör unna sig då och då för att det är gott. Är man ute efter vitaminer, mineraler och antioxidanter är det frukt och grönsaker som gäller.

Ibland hör man argumentet att dessa produkter är mer “naturliga”. Vanligt socker är dock ingen onaturlig produkt. Det framställs ur sockerbetor eller sockerrör och är minst lika naturligt som andra alternativ. Kokossocker – Kokossocker utvinns ur kokospalmens blommor.

Det innehåller nästan lika mycket energi som vanligt socker men påverkar blodsockret i mindre grad. Däremot innehåller det betydligt mer fruktos än vitt socker. Fruktos är en sockerart man bör undvika att få i sig för mycket av eftersom det kan vara skadligt för levern. Det kan bara tas upp av levern och omvandlas i större utsträckning än glukos till fett.

Palmsocker – Palmsocker utvinns också ur kokosträdets blommor. Det påminner alltså om kokossocker men utvinns från en annan art och har en aning rökigare smak. Det ger precis som kokossocker nästan lika mycket energi som vitt socker, men belastar blodsockret i mindre utsträckning på grund av det höga fruktosinnehållet.

• Björksocker – Björksocker är en sockeralkohol som länge gått under namnet xylitol.
• För diabetiker kan björksocker vara ett bra alternativ eftersom det har en mycket liten effekt på blodsocker- och insulinnivåer.
• Det har även visat sig kunna minska risken för karies.
• Det är lika sött som vanligt socker men energiinnehållet är mindre än hälften.

Agavesirap – Agavesirap utvinns ur stammen från olika arter av växten agave. Sirapen innehåller, precis som kokos- och palmsocker, mindre energi och påverkar inte blodsockret lika starkt som vitt socker. Däremot är det extra rikt på fruktos som kan belasta levern onödigt mycket.

Honung – Honung har länge använts som en bakteriedödande naturmedicin. Och det stämmer att honung har en viss antibakteriell effekt. Dessutom innehåller det en mindre mängd vitaminer, mineraler, antioxidanter och enzymer. De flesta nyttiga ämnen i honungen förstörs dock vid upphettning. Ur hälsosynpunkt finns det därför ingen anledning att använda honung som sötning i till exempel varma drycker eller bakverk.

Däremot kan det passa bra som sötning av kall mat. Även om det inte är nyttigare än vanligt socker ger det en annan smak och det är därför en god anledning till att använda honung. : Nyttigt socker?

Är det farligt att äta socker varje dag?

Kan man bli beroende av socker, som av en drog? – – Hjärnans belöningssystem signalerar kraftfullt när vi äter något sött, särskilt när det är en kombination av sött och fett, men socker är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol eller nikotin, säger Ingrid Larsson.

• I de svenska kostråden från Livsmedelsverket konstateras att för mycket socker ökar risken för fetma, typ-2-diabetes, sjukdomar i hjärtat och blodkärlen samt cancer.
• Söta drycker är särskilt kopplade till risk för fetma eftersom de ger många kalorier men inte mättar.
• Att risken för att få karies också ökar när man äter och dricker mycket socker är väl känt.

– Sockret ger munnens bakterier lättåtkomlig näring som gör att de bildar syror som fräter på tänderna, så startar karies, säger Dan Ericson som är professor på Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet. Karies är den vanligaste av alla icke smittsamma sjukdomar i världen.

Varför trött efter socker?

6. Du piggar upp dig genom energidrycker – Energidrycker är inte ett dugg bättre än drycker med koffein. De kan ge dig ökad energi inför en match, träning eller när du utövar sport. Den energi du får av dessa är dock inte alls av det nyttiga slaget. Den är bara något tillfälligt som varar en kort stund.

• Energidrycker innehåller höga mängder koffein, minst fem gånger mer än vad som finns i kaffe.
• De här dryckerna är inte alls hälsosamma att dricka.
• Då energidrycker ofta är smaksatta och sötade för att de ska smaka läskande kan de dessutom innehålla massor med socker.
• När det raffinerade sockret kommer in i kroppen äter de långsamt upp din energi och det slutar med att du känner dig uttröttad.

I likhet med koffein kan även energidrycker vara väldigt beroendeframkallande. Du kanske känner dig trött om du inte dricker någon energidryck under dagen. När du väl börjar förlita dig på energidrycker för att bli piggare är problemet att du får ett allt större behov av dem.

Får man en kick av socker?

Snarare gör socker oss trötta, visar en genomgång av 31 studier på området enligt Må bra. Genomgången är ett samarbete mellan tre olika universitet, däribland University of Warwick i Storbritannien, och bygger på data från nästan 1 300 deltagare. Resultatet visar att ingenting tyder på att sockerkickar existerar, och att socker inte har någon positiv inverkan på energi, humör eller prestationsförmåga, oavsett mängd och kvalitet.

Är det okej att äta godis en gång i veckan?

Undvik frossande också om du äter godis sällan – Om man koncentrerar godisätandet till en godisdag i veckan är risken att man tillåter sig kopiösa mängder då det en gång är tillåtet. Alternativt äter man stora mängder godis under helgen, men kan ändå inte motstå frestelsen under veckan.

Varför får man sötsug på kvällen?

Varför är vi hungrigare på kvällen? – 1. Under dagen ökar i regel nivån av stresshormoner i blodet och det gör att många av oss är extra sugna på kvällen. Det beror på att mat, allra helst det kaloririka söta och feta, ger hjärnans lustcentra en kick och får oss att slappna av och må bättre, precis som en lugnande medicin.

• LÖSNING: Om man vant hjärnan att få “lugnande medicin” (godsaker) på kvällen kommer den att protestera när man tar bort den.
• Men obehagskänslorna och suget minskar snabbt om man bara står ut de första dagarna.
• Försök också att minska nivån av stresshormoner i kroppen på andra sätt, exempelvis genom fysisk träning, avslappningsövningar eller massage.2.

Många hoppar över frukosten eller äter för lite på dagen, vilket innebär att hungern ackumuleras för att blomma ut under kvällen och då är det svårt att sätta stopp. LÖSNING: Fördela måltiderna så jämnt som möjligt under dagen. Frukost, lunch, middag och tre mellanmål däremellan är lagom.3.

Anske äter man mycket snabba kolhydrater under dagen. Studier har visat att man då blir hungrigare på kvällen. LÖSNING: Ät alltid sammansatta måltider med en protein-, fett- och kolhydratkälla, även till mellanmål. Inget småätande med enstaka godisbitar, kex eller liknande.4. Många utsätter sig för svåra frestelser vid teven.

Matlagningsprogrammen är väldigt populära, men att titta på när kockar lagar fantastiskt goda middagar och bakar kakor är inte rätt taktik när man vill minska kvällssuget. Godisreklamen gör också sitt till för att fresta oss. LÖSNING: Välj program utan frestande mat när du vill minska suget.

Hur vet man om man är sockerberoende?

Du känner att du har tappat kontrollen. Trots att du vet att du skulle må bättre utan sockret kan du inte låta bli att köpa hem sötsakerna. Du känner dig uppgiven inför sockret. Du känner själv att sockret har blivit ett problem och tankarna på när du ska få äta socker nästa gång tar för mycket energi.

Kan man få en sockerkick?

Snarare gör socker oss trötta, visar en genomgång av 31 studier på området enligt Må bra. Genomgången är ett samarbete mellan tre olika universitet, däribland University of Warwick i Storbritannien, och bygger på data från nästan 1 300 deltagare. Resultatet visar att ingenting tyder på att sockerkickar existerar, och att socker inte har någon positiv inverkan på energi, humör eller prestationsförmåga, oavsett mängd och kvalitet.

Hur lång tid tar det att bli sockerfri?

Sötsug vid PMS – Hur snabbt sötsuget försvinner är dock individuellt. –  Vissa kan känna skillnad redan efter ett par veckor, att de inte alls känner samma sug eller tänker på sötsaker på samma sätt. För andra tar det lite längre tid. Och vissa kanske alltid kommer att få sug under perioder, som vid PMS, men det är ju bara tillfälligt.

Läs också: Sötsug kan vara mineralbrist – tolka signalerna Den kanske allra viktigaste frågan är hur man går vidare efter detoxen, för att inte trilla dit i gamla vanor. Då kan den så kallade 90–10-regeln vara en bra riktlinje. –  Vi tror inte på totalförbud, utan man måste få äta gott ibland. Genom att äta bra och näringsrik mat 90 procent av tiden har du ett lagom utrymme för godsaker.

Så fortsätt att hålla nere på sockret och tänk på att verkligen unna dig guldkornen, i stället för att vräka i dig sådant som egentligen inte är så gott, säger Louise Andersson.

Kan barn få Sockerkick?

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video Dietisten Sara Ask klargör vilka socker-påståenden som är sanna eller falska. Foto: SVT/TT Uppdaterad 2 april 2021 Publicerad 2 april 2021 Det finns många myter och påståenden om socker, men vad stämmer egentligen? Dietisten Sara Ask reder ut.

1. Att socker är ohälsosamt för hälsan och dåligt för tänderna har det pratats om länge.
2. Ett annat påstående är att barn blir hyperaktiva av socker.
3. Men det stämmer inte, enligt Sara Ask.
4. Det verkar inte finnas en “sockerkick”, att man blir glad och uppåt av socker, utan snarare tvärtom, säger hon.
5. I klippet ovan svarar dietisten Sara Ask på vad som är sant eller falskt om socker.

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Är sockerberoende på riktigt?

Går det att vara sockerberoende?

Du är här:

Det känns som att jag är sockerberoende. Jag vet inte varför, men jag vill alltid vräka i mig sötsaker. Vad ska jag göra? Du kan inte bli beroende av socker på samma sätt som av till exempel alkohol eller tobak. Däremot så kan det så kallade belöningssystemet i hjärnan sättas igång när du äter vissa saker, till exempel stora mängder socker.

1. Belöningssystemet kan göra att du känner dig glad eller lugn och att du vill äta ännu mer sötsaker.
2. Socker är inte ett gift eller en drog, utan en kolhydrat som ger dig energi men inga vitaminer eller mineraler.
3. Äter eller dricker du stora mängder socker finns det en risk att du får i dig för mycket energi.

Det kan leda till att du går upp i vikt. Det kan också leda till att du inte orkar äta tillräckligt mycket näringsrik mat, vilket gör att du får i dig för lite vitaminer och mineraler. Sötsug kan bero på många olika saker och det är omöjligt för mig att säga vad just ditt sötsug beror på.

1. En del i problemet kan handla om att du äter för lite, för oregelbundet eller fel saker.
2. Då får du ett ojämnt blodsocker och du blir sugen på att äta sånt som höjer blodsockret snabbt.
3. För att få ett jämnt blodsocker är det viktigt att äta frukost, lunch och middag samt mellanmål och kvällsmål jämnt fördelat över dygnets vakna timmar.

Låt det inte gå mer än fyra timmar mellan måltiderna. Undvik söta drycker till vardags, drick mjölk eller vatten till maten och vatten när du är törstig. Ät grönsaker eller en frukt till varje måltid och lägg gärna upp maten enligt den så kallade tallriksmodellen.

Du kan läsa mer om tallriksmodellen i länken här nedanför. Det är också vanligt att man använder sötsaker för att hantera känslor. Att man äter för att trösta sig eller för att dämpa stress eller ilska. Ibland förväxlar man andra behov med sug efter mat. Kanske behöver du egentligen vila eller sova, men i stället äter du någonting sött för att bli piggare.

Det gäller att förstå varför du är sötsugen och ta tag i själva anledningen till suget. Om du äter för att du är ledsen kanske du behöver gråta eller hitta andra bra sätt att trösta dig. Ibland kan det fungera att distrahera sig med att göra någonting annat, till exempel gå en promenad, ringa eller chatta med en kompis, ta ett bad eller pyssla.

• Ontakta gärna elevhälsan eller kuratorn på en ungdomsmottagning om du vill prata med någon om det här.
• Med vänliga hälsningarAnna Karlsson, dietist Artikel Försök att äta olika sorters mat, då får du i dig den näring du behöver för att må bra.
• Artikel Du kan få hjälp och stöd med många olika saker hos elevhälsan.

Till exempel om du är stressad, blir kränkt eller har svårt att klara skolan. Hos elevhälsan får du också hälsokontroller och vaccinationer. Du har rätt att gå till elevhälsan tills du har gått ut gymnasiet. Artikel Hitta din närmsta ungdomsmottagning. : Går det att vara sockerberoende?