Vad Händer I Kroppen När Vi Äter Socker
Hjärtat och blodkärlen – Den som får i sig mycket socker har en ökad risk för högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Dessutom ökar risken för övervikt och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2-diabetes.

Vad gör socker i kroppen?

Fördelar med att äta mindre socker – Socker påverkar både tänder och kropp negativt. Fördelarna med att äta mindre socker är bland annat:

Du behåller friska tänder. Socker ökar risken för att bakterier i munnen bildar syra som kan orsaka karies (hål i tänderna). Du kan lättare hålla din vikt. Socker innehåller mycket energi som kroppen ibland inte kan göra av med. Det leder på lång sikt till viktökning. Du minskar din risk för sjukdomar. För mycket socker ökar risken för sjukdomar som fetma och diabetes typ 2.

Vad händer när jag äter socker?

Energigivande näringsämnen – Kosten är en av hörnstenarna vid behandling av diabetes. Men det finns ingen speciell diabeteskost som är lämplig för alla patienter. Som vanligt måste råden vara individuella och är beroende av vilket problem vi vill adressera. De vanligaste problemen brukar handla om:

  1. Blodsockerkontrollen efter en måltid eller mellanmål och vad olika måltider kräver för insulindos?
  2. Är det önskvärt att minska i vikt (bukfetma)?
  3. Handlar det om behandling av rubbade blodfetter?
  4. Lämpligt kostintag före under och efter fysisk träning?

För att kunna hantera problemen krävs en del grundläggande kunskaper om de energigivande födoämnena (kolhydrater, fett, protein och alkohol), deras energiinnehåll och hur de påverkar blodsockret. Kolhydrater är egentligen bara kortare eller längre kedjor av socker som bryts ner till enstaka sockermolekyler (monosackarider) i mag-/tarmkanalen och tas upp som och omvandlas till glukos (druvsocker) i levern.

  1. Fibrer är också kolhydrater men de kan inte brytas ner och kan inte tas upp av människan varför de bara passerar genom tarmkanalen.
  2. Människan måste ha socker Vi är beroende av att ha socker i blodet för att överleva.
  3. Hjärnan kan bara bränna glukos (inte fett) och ca 25 % av glukoset förbränns i CNS (Centrala nervsystemet).

Till viss del kan glukoset ersättas av ketoner bildas från fettvävnad. Om man har t ex 4 mmol/l i blodsocker så betyder det att det finns ca 4g = en dryg sockerbit i blodet och den sockerbiten är livsnödvändig. Om blodsockret hamnar på 0 under en längre tid dör vi eller får vi allvarliga hjärnskador.

  • Njurarna och de röda blodkropparna är också helt beroende av socker för att fungera.
  • Många andra celler kan i huvudsak bränna fett.
  • En muskel i vila bränner huvudsakligen fett men ju mer man anstränger den så övergår man till mer och mer förbränning av glukos.
  • Vid träning (speciellt högintensiv) krävs alltså tillförsel av kolhydrater i större grad än vid vila.

Hjärtmuskeln bränner i huvudsak fett. Om man inte intar tillräckligt med kolhydrater kan kroppen istället omvandla protein till glukos. Om man äter för lite kolhydrat och för lite protein kan detta leda till nedbrytning av muskulatur. Socker kan lagras som glykogen (men inte så mycket) De största sockerlagren finns i muskulaturen i form av muskelglykogen.

Där kan vi lagra ca 500 g kolhydrat (2000 kcal). Muskelglykogenet används lokalt i muskeln och kan inte frisättas till blodet eller utnyttjas i andra vävnader. I levern och njurarna kan vi lagra ca 100 g kolhydrat (400 kcal) som kan frisättas till blodet och utnyttjas av t ex hjärnan. Leverglykogenet är alltså centralt för regleringen av blodsockret.

De gykogendepåer vi har är inte stora. De räcker ungefär 1-3 dygn vid normal förbränning. Om man ger sig ut att springa förbrukas de på ungefär 1 timme. Glykogen är ett oekonomiskt sätt att lagra energi.1 g kolhydrat innehåller endast 4 kcal (till skillnad från ett gram fett som innehåller 9 kcal).

Dessutom binder glykogen 4-5 ggr sin egen vikt i vatten. Skulle vi lagra 10 kg glykogen skulle vi tvingas dras med en övervikt på ca 40-50 kg. De stora energidepåerna i kroppen utgörs istället av fett. Vad sker när glykogenet tar slut? I första hand går kroppen över till mer fettförbräning. Om vi inte tillför kolhydrater (100-130 g) omvandlar vi protein från födan till glukos.

Om kosten då inte innehåller tilräckligt med protein försöker kroppen kompensera energibristen genom att omvandla fett till ketoner för att undvika muskelnedbrytning. Om man äter en kolhydratreducerad kost är det med andra ord viktigt att inte bara öka fettintaget utan se till att kosten innehåller tillräckigt med protein.

  • Hur mycket kolhydrater bör vi äta? Hjärnan, njurarna och röda blodceller är beroende av glukos för optimal funktion.
  • Men hur mycket vi behöver beror också på hur mycket vi gör av med och hur mycket protein kosten innehåller.
  • Om intaget är mindre än 100-130 g (520 kcal) kolhydrater per dag (ca 25 energi%) hos en stillasittande person kommer kroppen att omvandla protein till glukos och fettsyror till ketoner.

Vid hård fysisk ansträngning krävs betydligt mer kolhydrater. Både för att kunna prestera på max och för att träningen inte ska leda till nedbrytning av muskulatur. Det som begränsar träningsmängden för en elitidrottsman är ofta hur mycket kolhydrater mag-/tarmkanalen kan ta upp.

  1. Cyklister under Tour de France t ex som cyklar 20-30 mil per dag hinner ofta inte få i sig tillräckligt med kolhydrater så de sover gärna med ett glukosdropp under natten.
  2. Det är också viktigt med kolhydrater före under och efter träning för motionären (se nedan).
  3. För att se hur mycket kolhydrater olika maträtter innehåller kan du gå till bilaga Kolhydratlistan Snabba och långsamma kolhydrater? Hur snabbt de kolhydrater vi äter bryts ner, tas upp och omvandlas till glukos i blodbanan avgör hur “snabba” de är.

Dvs hur snabbt de höjer blodsockret. Detta kan mätas med något som kallas Glykemiskt index (GI). Det är ett försök att ange snabbheten av olika kolhydratrika födoämnen. Glykemiskt index anger ytan under blodsockerkurvan under 120 min efter intag av 50 g av en specificerad kolhydrat. Det är av flera skäl svårt att jämföra olika maträtters GI eftersom det också finns andra saker som påverkar:

  • 3 skivor bröd är 50 g kolhydrat och jämförs med t ex 1/2 kg äpplen som också innehåller 50 g kolhydrat (vem äter 1/2 kg äpple till frukost?).
  • Man äter sällan bara ett livsmedel samtidigt. Fett-, protein och fiberinnehåll påverkar GI av hela måltiden. Fett, protein och lösliga fiber medför att magsäcken töms långsammare och man får ett långsammare upptag av kolhydrater.
  • Struktur på livsmedlet har också betydelse. Desto finare struktur desto snabbare upptag. Ex tas potatismos mycket snabbare än kall kokt potatis i en potatissallad. Frukt är långsammare än juice osv. Om ett livsmedel har spröd struktur kommer upptaget att vara snabbt, ex knäckebröd tas snabbt upp tack vare spröd struktur, trots högt fiberinnehåll.
  • Tillagning. Värmebehandling medför att livsmedlet absorberas snabbare

Det finns många skäl att sträva efter att i första hand äta långsamma kolhydrater.

  • De innehåller ofta mer fibrer, vitaminer och mineraler.
  • Man får i sig mindre energi eftersom de är mindre energitäta
  • Man håller sig mätt längre eftersom de tar längre tid att passera genom mag- tarmkanalen.
  • Blodsockret stiger inte lika snabbt vid diabetes och blir lättare att kontrollera.
  • Intag av snabba kolhydrater leder också till en snabb triglyceridstegring efter måltid och sämre blodfetter som troligen ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar.
  • Höga sockernivåer i blodet är också toxiska både mot bukspottskörteln som får ett sämre insulinsvar och övriga vävnader som minskar sin insulinkänslighet (sk Glucotoxicitet)

Socker En mindre mängd socker i kosten har troligen inga negativa hälsoeffekter jämfört med en helt sockerfri kost. Vid diabetes är det dock ofta svårt att äta för mycket rent socker då blodsockret blir svårkontrollerat. Socker innehåller inga vitaminer eller mineraler.

  • 1 st GB sandwich
  • ca 4 st småkakor, typ havreflarn, chokladsnitt eller liknande
  • 3 st digestivekex
  • 0,7 Snickers (43 g)
  • 70 g pommes frites (motsvarar ca en liten pommes från gatukök, storlek varierar dock)

Fruktos Fruktos medför ett långsammare och lägre blodsockersvar än socker men pga fruktos potentiella negativa effekt på blodlipider rekommenderas det inte som sötningsmedel för diabetiker. Bröd Bröd är ganska komplicerat när det gäller att avgöra om det rör sig om snabba eller långsamma kolhydrater.

  1. En enkel tumregel är att sikta in sig på bröd med hela korn och/eller surdeg om man vill ha en “långsam” smörgås och vitt bröd med lågt fiberinnehåll om snabba kolhydrater önskas.
  2. Ett grovt sötat bröd med hela kärnor, frön och/eller surdeg är långsammare än ett osötat vitt bröd.
  3. Pålägget är även en faktor att ta hänsyn till.

Frukt Frukt innehåller fruktsocker och höjer därmed blodsockret, men de flesta frukter innehåller långsamma kolhydrater, fibrer och rikligt med vitaminer och mineraler vilket gör frukt till ett nyttigt livsmedel. Generellt rekommenderas 1-3 frukter per dag, fördelade över dagen som mellanmål eller i samband med måltid.

  • Dryck Vätska tas snabbt upp i kroppen och intag av drycker som innehåller mycket kolhydrater kan påverka blodsockernivån markant och snabbt.
  • Därför rekommenderas drycker med 0-1,5 gram socker (kolhydrater) per deciliter som törstsläckare.
  • Exempel på detta är vatten, mineralvatten och de flesta lightdrycker.

Drycker med ca 2-5 gram socker (kolhydrater) per deciliter passar som måltidsdryck. Exempel på detta är lättöl, lågkaloridryck och mjölk. Ca 1 glas per måltid är en lämplig mängd. Söta drycker (läsk, juice och söt saft) innehåller ca 10 g per deciliter och kan vara bra vid en känning, vid träning och vid magsjuka men inte till vardags om man har diabetes.

Fibrer SNR rekommenderar ett intag av ca 40 g fiber/dag vilket innebär ökad konsumtion fiberrika livsmedel för de allra flesta. Genomsnittsintaget av fiber låg på knappt 20 g/dag för vuxna vid den senaste stora kostundersökningen i Sverige (1997-1998). Sötningsmedel Icke energigivande sötningsmedel påverkar inte blodsockret.

De vanligast förekommande icke energigivande sötningsmedlen är: Ace-sulfam, Aspartam, Cyklamat, Neohesperidin, Sackarin och Taumatin. Sockeralkoholer är energigivande sötningsmedel som mest används i sötsaker och påverkar blodsockret. De vanligaste är: isomalt E 953, laktitol E 966, maltitol E 965, mannitol E 421, sorbitol E 420 och xylitol E 967.

Titta på innehållsförteckning rörande mängden sötningsmedel i gram. Kolhydratintag och insulindos När vi äter en kolhydratrik måltid stiger blodsockret snabbt. Icke-diabetiker svarar då med en snabb frisättning av insulin (4-5 ggr ökad koncentration). Insulinet verkar på receptorer på cellytorna vilket gör att man snabbt tar upp sockret i cellerna och bildar glykogen i lever och muskel.

När glykogendepåerna är fulla tas sockret upp och lagras som fett (triglycerider) i fettcellerna. Socker kan alltså omvandlas till fett men fett kan inte omvandlas till socker. Snabba kolhydrater behöver inte uteslutas helt utan är passande t ex vid lågt blodsocker eller efter ett träningspass eller till efterrätt.

  1. Vid huvudmåltider ingår vanligen både fett och protein vilket bromsar kolhydraterna och medför att typen kolhydrat inte har lika stor betydelse som t ex vid ett mellanmål där kolhydrater kan utgöra större andel av intaget.
  2. Vanligtvis behöver insulindosen inte justeras med avseende på kolhydrattyp.
  3. Det är mängden som är avgörande för dosen.

Däremot kan insulintillförsel behöva senareläggas vid ex en mycket fettrik måltid (t ex pizza, paj) eftersom det medför långsam magsäckstömning och kolhydraterna kommer ut i blodet senare än vanligt. Det är i första hand mängden kolhydrater i en måltid som avgör hur mycket blodsockret stiger (postprandiellt blodsockersvar).

För kolhydratinnehållet i olika livsmedel se bilaga Kolhydratlistan, Typ 1 Om man har typ 1-diabetes har man ingen egen insulinproduktion och ger sig istället en spruta med direktverkande insulin (Apidra, Humalog eller Novorapid). Dosen man ska ta avgörs i huvudsak av hur mycket kolhydrat man äter och hur insulinkänslig man är.

Alla patienter bör skaffa sig en uppfattning om sin “kolhydratkvot”. Dvs hur många gram kolhydrat en Enhet insulin kan ta hand om. Man kan räkna ut den på olika sätt och det stämmer olika bra. Ett sätt är 500-regeln. Dvs man tar siffran 500 och delar med dygnsdosen insulin(allt insulin man normalt tar under ett dygn).

Om man t ex tar ca 50 E insulin på en dag blir kolhydratkvoten 500/50=10. Dvs 1 Enhet direktverkande insulin tar hand om ca 10 g kolhydrat (1/2 smörgås). Sen får man kontrollera om det stämmer genom att kontrollera blodsockret 1 och 2 timmar efter mat. På morgonen är man ofta mindre känslig för insulin och man räknar istället med siffran 350.

Enligt ovan är Kolhydratkvoten på morgonen istället 350/50=7. Dvs 1 Enhet tar hand om 7 g kolhydrat. Samtidigt ska man vara medveten om att det är många andra saker som påverkar blodsockret:

  • Det krävs mindre insulin i samband med fysisk träning (man får ett icke insulinberoende glukosupptag till musklerna samtidigt som effekten av det insulin man tar blir större pga en ökad insulinkänslighet).
  • Om man har låga gykogendepåer (dåligt födointag) minskar insulinbehovet.
  • Stillasittande ökar insulinbehovet
  • Stress i bred bemärkelse (infektion, feber, psykisk stress) ökar insulinbehovet.
  • Mens påverkar insulinkänsligheten markant hos vissa kvinnor med olika insulinbehov i olika delar av menstruationscykeln.
  • En fettrik måltid försämrar insulinkänsligheten i levern och kräver högre dos.
  • Sen finns en massa faktorer som vi inte har kontroll över vilket gör att den framräknade dosen” inte stämmer.
You might be interested:  Hur Mycket Socker Innehåller En Apelsin?

Typ 2 Patienter med typ 2-diabetes har i olika grad problem med att ta hand om kolhydratrika måltider. De bör absolut undvika snabba kolhydrater och är man stillasittande bör man äta mindre mängd kolhydrater totalt (20-25% = 130g per dag). Vissa patienter med typ 2 har svårt att frisätta insulin vid blodsockerstegring och behöver även de måltidsinsulin medan andra ofta klarar sig med att minska intaget av kolhydrater totalt och undvika snabba kolhydrater. Danske Sundhedsstyrelsen rekommendation avseende intag av frukt och grönt Protein mättar i sig själv och inte enbart som volym och den bromsar blodsockerstegringen vid samtidigt intag av kolhydrater. Proteiner är uppbyggda av aminosyror Vissa av dessa kan kroppen producera själv.

  1. Vissa måste tillföras utifrån i form av protein.
  2. SNR föreslår att man bör äta ca 0,8 g protein / kg kroppsvikt.
  3. Dvs en person på 70 kg bör äta minst 56 g protein per dag (=225 kcal).
  4. I Sverige äter vi betydligt mer än så och överskottsproteinet omvandlas till glukos eller lagras som fett.
  5. För patienter med normal njurfunktion finns inget stöd för att ett högt proteinintaget skulle vara skadligt för hälsan men långtidseffekterna av högproteindiet som viktminskningsmetod vid diabetes är i dagsläget okända.

Högproteindiet kan kortsiktigt medföra viktnedgång och förbättrade blodsockervärden men långtidseffekterna är inte utforskade. Att tillföra extra protein i form av proteindrinkar och kosttillskott är i bästa fall onödigt och dyrt och kan leda till fetma.

I likhet med protein så mättar fett i sig själv och inte bara som volym. Samtidigt bromsar det magsäckstömningen vilket förlångsammar blodsockerstegringen vid en måltid som innehåller kolhydrater. Det är alltså bra att äta en sammansatt kost. Samtidigt måste man vara medveten om att fett innehåller nästan dubbelt så mycket energi per gram som kolhydrat och protein.

Olika typer av fett Vad gäller fettintag rekommenderas att intaget av mättat fett ska begränsas till max 10% av totalt energiintag vilket för många personer innebär en minskning av livsmedel som innehåller mycket mättat fett. Feta livsmedel från djurriket (kött- och charkprodukter, mejeriprodukter) är rika på mättat fett och bör ersättas av magra alternativ, fisk eller vegetabiliska fettkällor (med undantag av kokos som innehåller mycket mättat fett).

Transfetter bör undvikas i så stor uträckning som möjligt och kan finnas i betydande mängd i friterad mat, kakor, fikabröd, hel- och halvfabrikat. Intag av fet fisk 2 ggr/v rekommenderas tack vare fiskens innehåll av de essentiella fettsyrorna, men även för högt D-vitamininnehåll. Orsaken till dessa rekommendationer är ambitionen att minska risken för hjärt och kärlsjukdomar.

De är därför extra viktigt för patienter med typ 2-diabetes som löper en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke jämfört med normalbefolkningen. Kanske det är så att kost, motion och lipidvärden är viktigare än blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes. Totalt intag av fett bör ej överstiga 35 % av energin för att få en bra balans på näringsintaget.

  • En stillasittande person bör alltså äta ca 75 g fett per dag, men denna rekommendation är inte lika etablerad som rekommendationen om begränsat intag av mättat fett.
  • För lite praktiska tips och vad rekommendationerna kan innebära i praktiken se bilaga till kap 27 om Livsstilsråd som påverkar kolesterolet Titta gärna också in på www.sundkurs.se som är ett utbildningsprogram för både patienter och personal rörande livsstilsförändringar och risk för hjärt och kärlsjukdom.

det är framtaget av Karolinska Institutet i samarbete med Hjärt och Lungfonden Se även kap 31 Hjärta kärl, Alkohol är ett mycket energirikt ämne och intaget bör minimeras om man vill gå ner i vikt. Stora mängder alkohol påverkar också insulinkänsligheten i levern vilket leder till högre blodsocker, förhöjda triglycerider och förhöjt blodtryck.

  • Alkohol lagras som fett eller förbränns direkt utan att omvandlas till socker.
  • Vid nedbrytning av alkohol minskar dessutom glukosfrisättningen från levern.
  • Alkohol sänker därför blodsockernivåerna under hela tillnyktringsfasen.
  • Om man behandlar sig med insulin och samtidigt dricker alkohol (speciellt i stora mängder) är det därför viktigt att samtidigt inta extra kolhydrater för att undvika allvarliga och sena (nattliga) hypoglykemier.

Det finns studier som visat på att ett moderat alkoholintag (10 g/dag för kvinnor och 20 g/dag för män vilket motsvarar 1-2 glas vin) till och med kan vara nyttigt och förebygga hjärt/kärlsjukdom. De studier som pekar på alkoholens positiva effekter för hälsan är korta och det finns motstridiga data.

1 glas vin (15 cl) 20 g alkohol = 150-200 kcal (beroende på sötma)
1 flaska vin (75 cl) 100 g alkohol = 750-1 000 kcal (beroende på sötma)
1 lättöl (0,5 l) 10 g alkohol + 15 g kolhydrat = 130 kcal
1 folköl (0,5 l) 14 g alkohol + 15 g kolhydrat = 190 kcal
1 starköl 4,5% (0,5 l) 22 g alkohol + 15 g kolhydrat = 230 kcal
6 cl whiskey el brännvin 25 g alkohol = 180 kcal
45 cl Whiskey eller brännvin 190 g alkohol = 1350 kcal

img class=’aligncenter wp-image-189362 size-full’ src=’https://indiansupermarket.se/wp-content/uploads/2022/11/vexapynyfaegaeguwitacae.jpg’ alt=’Vad Händer I Kroppen När Vi Äter Socker’ /> Övervikt och stillasittande kan vara en orsak till typ 2-diabetes eller i varje fall en utlösande faktor. Den ökande förekomsten av fetma och stillasittande i samhället gör att fler patienter insjuknar i yngre åldrar. Detta tillsammans med en ökad livslängd i befolkningen gör att prevalensen av typ 2-diabetes ökar.

I många länder har svältproblematik ersatts av en galopperande epidemi av diabetes (Indien/Kina). Speciellt då befolkningen i stor utsträckning övertagit västerländska matvanor.43% av patienterna med typ 2-diabetes är feta (BMI över 30) och 80 % är överviktiga (BMI över 25). Typ 1-diabetiker är dock inte mer överviktiga än genomsnittsbefolkningen.

Övervikt och fetma är också en oberoende riskfaktor för hjärt och kärlsjukdom Det som är ännu viktigare är att en ganska modest viktminskning minskar samtliga riskfaktorer för diabeteskomplikationer:

  • Ökad insulinkänslighet och lägre blodsocker
  • Förbättrade blodlipider
  • Sänkning av blodtrycket om det ligger högt.

Enlgt en studie publicerad i Vitola Obesity 2009 leder en 8%-ig viktreduktion (110-100 kg) till:

  • Minskad fetthalt i levern 60%
  • Leverns insulinkänslighet ökar 60%
  • Musklernas insulinkänslighet ökar 97%

Det finns inget idag uppfunnet diabetesläkemedel som kommer i närheten av den effekten på insulinkänsligheten och därmed blodsockernivåerna. Viktnedgång för överviktiga och minskat stillasittande är med andra ord de i särklass viktigaste åtgärderna vid behandling av typ 2-diabetes (både avseende livskvalitet, blodsockerkontroll och risk för komplikationer).

  • Men det tillhör också de svåraste att få till.
  • Patienterna är i de allra flesta fall mycket motiverade men saknar ofta energi, uthållighet och kunskap.
  • Ostråd? För att viktminskning ska uppnås förutsätts att personen är i negativ energibalans, dvs att personen gör av med mer energi än han/hon stoppar i sig.

Troligen är träningen en viktig komponent för att försäkra sig om att man bränner fett och bygger muskler för att viktnedgången ska anses sund. Viktnedgång genom svält är däremot direkt skadligt. Det har gjorts många studier för att försöka utröna vilken kost som är effektivast för viktnedgång på lång sikt.

  1. Hittills finns inga entydiga resultat vad gäller bästa energifördelningen mellan olika näringsämnen och viktreduktion.
  2. Det enda säkra som kunnat konstateras utifrån de studier som finns gjorda till dags dato är att alla kostupplägg som innebär att personen får i sig mindre kalorier än vad man gör av med resulterar i viktnedgång oavsett sammansättning på kosten.

Däremot har studier visat att de personer som kommer på regelbundna återbesök, t ex som del i en viktminskningsbehandling, har bättre resultat på sikt Det finns en uppsjö av råd, dieter som i de allra flesta fall fungerar riktigt bra (så länge man följer dom).

  1. De flesta upplever en positiv i effekt i början men problemet är att göra förändringarna beständiga och till en del av vardagen.
  2. Det ska vara förändringar som man ska kunna hålla i resten av livet och inte en tillfällig bantningskur (kvick fix).
  3. När patienten kommer och berättar att han/hon börjat äta enligt GI, Montignac, viktväktarna, tallriksmodellen LCHF eller vad det kan vara bör sjukvården uppmuntra dom att berätta vad dom i praktiken har gjort för förändringar och vad dom egentligen äter.

Ofta har dom gjort flera positiva ändringar men kanske ibland också en del negativa. Väldigt många har egentligen ingen kunskap om vad de äter och äter inte vad de olika dieterna egentligen innebär. Många tror till exempel att LCHF (lågkolhydrat och fettrik kost) är detsamma som GI (glykemiskt index som förespråkar långsamma kolhydrater men inte nödvändigtvis mindre kolhydrater.

  • Äter du mer än en portion per måltid. Hur stor är portionen, tallriken?
  • Äter du mellan måltiderna? Hur många fasta måltider per dag? Mellanmål, fika, godis, kylskåpsraider?
  • Äter du grönsaker och frukt varje dag?
  • Vad dricker du? Söt dryck, alkohol (mängd)
  • Rör du på dig dagligen, hur mycket? (se kap 9 om hur mycket energi som förbränns vid olika motionsformer)

Att undersöka ovanstående faktorer kan vara en början till att hjälpa patienten att hitta tänkbara faktorer att förändra för att uppnå en viktreduktion. Många gånger är det passande att börja med att fokusera på några enstaka förändringar exempelvis att äta mer regelbundet eller att öka grönsakskonsumtionen. Vad Händer I Kroppen När Vi Äter Socker Utöver fördelningen enligt ovan kan man också modifera TALLRIKSSTORLEKEN. En person med litet energibehov kan faktiskt äta på en assiett Tänk dessutom på

  • Regelbundna matvanor och tider är troligen bra för att undvika småätande mellan måltiderna
  • Undvik onyttiga mellanmål
  • Undvik godis, kakor mm (energitäta med snabba kolhydrater och mycket fett)
  • Minimera intaget av söt dryck och juice
  • Välj långsamma kolhydrater och naturligt fett (fisk, kött, olivolja, nötter)
  • Undvik halvfabrikat och välj färska råvaror
  • Välj bort energitäta livsmedel och all “snabbmat” (Pizza Hut, Mac Donalds, Baguette och läsk)
  • Fyll på grönsaker först på tallriken och ät hel frukt
  • Måttlig alkoholkonsumtion (se energiinnehåll ovan)
  • Undvik stillasittande

Lite om LÅGKOLHYDRAT och FETTRIK KOST (LCHF?) De senaste åren har LCHF-kost marknadsförts som en väg till hälsa och normalvikt. Den går ut på att man ska minimera intaget av alla kolhydrater och tillsätta extra fett i maten för att hålla sig mätt. Initialt förespråkas så lite som 5% kolhydrat (motsvarar ungefär 1,5 smörgås).

Det man strävar efter är att uppnå en lätt ketos. Dvs att man hamnar i kolhydratsvält och börjar producera sura ketonkroppar av fettsyrorna. Risk finns då för proteinkatabolism (muskelnedbryting) om man inte äter tillräckligt med protein och brist på vattenlösliga vitaminer (B och C) För insulinbehandlade diabetiker som vill prova en lågkolhydratkost föreligger ökad risk för hypoglykemi vilket personen bör informeras om och insulindoserna måste oftast sänkas drastiskt.

För typ 1-diabetiker kan en kraftig minskning av insulindoserna innebära en risk om man samtidigt råkar ut för en infektion eller ett trauma som ökar insulinbehovet. I extremfallet kan det utlösa en ketoacidos som kan bli livshotande. Det finns studier som visat på bättre blodlipidvärden och bättre blodsockerkontroll med en kost med lägre andel kolhydrater.

  • Växande barn/ungdomar
  • Gravida
  • Underviktiga
  • Gamla och sjuka
  • Fysisk aktiva
  • Stor försiktighet vid typ 1

“Bantning” En form av fasta är den klassiska veckotidningsbantningen där man snabbt ska tappa vikt inför baddräktssäsongen. Den är troligen skadlig. Efter 1-3 dagar tömmer kroppen sina sockerförråd och startar nedbrytning av protein (frisk kroppsvävnad) och minskar sin ämnesomsättning.

  • Viktminskningen består till stor del av vätska och muskulatur om man fastar under 1-3 veckor.
  • När man sedan börjar äta igen (oftast överäter man samtidigt som ämnesomsättningen har minskat).
  • Om man inte tränar intensivt används överskottet till att bygga fett och framförallt bukfetma.
  • Effekten blir lägre ämnesomsättning, ökad bukfetma, minskad muskultur, sämre insulinkänslighet i lever och muskler, försämrade blodsockervärden, lipidvärden och blodtryck.

Korttidsfasta (5:2) Att under enstaka dagar (1-2 dagar per vecka) minimera intaget av energi ( t ex en måltid på 500 kcal = 25% av dagliga behovet) har en snabb effekt på blodsocker och insulinkänslighet utan att kroppen minskar sin ämnesomsättning eller startar en nedbrytning av muskulatur.

Viss forskning antyder att man inte äter mer de dagar man får äta som vanligt vilket gör att det totala energiintaget minskar vilket troligen är den viktigaste framgångsfaktorn. Kanske passar denna modell vissa människor om dom kan tänka sig att fortsätta leva så under lång tid. Fasta för insulinbehandlade – typ 1 Det kan vara besvärligt och potentiellt farligt.

Principen är att fortsätta ta sitt basinsulin som vanligt (mycket viktigt) och endast ta insulin till det man äter som innehåller kolhydrat. Detta stämmer enbart i teorin så om man bestämmer sig för att ta en fastedag är det mycket viktig att mäta blodsockret regelbundet och ha tillgång till snabba kolhydrater för att hantera eventuella insulinkänningar och ge sig extra insulin om blodsockret blir högt.

  1. Ramadan En del människor fastar av andra anledningar.
  2. Ett exempel är Ramadan när man inte äter under dagen men sedan äter stora mängder mat när fastan bryts.
  3. Se kap 19 Ramadan och fasta Fysisk aktivitet är en annan hörnsten i diabetesbehandlingen.
  4. Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen på både kort och lång sikt och underlättar en negativ energibalans.

Det ökar insulinkänsligheten och leder till en jämnare och lägre blodsockernivå, lägre blodtryck och lipidvärden. Fysisk träning påverkar också den mentala hälsan och en massa andra riskfaktorer för tidig sjukdom och död. Fysisk träning minskar stress och påverkar immunsystemet positivt.

Men fysisk träning vid diabetes är inte okomplicerad och kan också ställa till problem med både hypo och hyperglykemier, speciellt vid insulinbehandling. Se även kapitel 9 Motion och fysisk träning och bilaga Träning, insulin och kolhydrater (patientråd) Insulinbehandlad diabetes Eftersom fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten är det betydelsefullt att planera måltider och insulindoser innan och efter träning.

Risken för hypoglykemi är som störst efter träning men kan sitta i upp till ett dygn efter ett träningspass. För att minska risken för en känning kan måltidsdosen insulin minskas och/eller extra kolhydrater tillföras. Många gånger räcker det med att tillföra extra kolhydrater.

  1. Mängden är beroende av typ av aktivitet och kroppsstorlek.
  2. En lämplig mängd kolhydrater brukar ligga på 0,5-1 g/kg kroppsvikt och timme vid medelintensiv till hård träning.
  3. Det är mycket viktigt att alltid ha med sig druvsockertabletter under träningspasset (eller något annat blodsockerhöjande) vid insulinbehandlad diabetes.
You might be interested:  När Ska Man Skola Om Gurka?

Efter träning ar det viktigt att äta något som innehåller kolhydrater for att undvika hypoglykemi och för att kroppen ska ha chans att återhämta sig. Musklerna är extra benägna att ta upp kolhydrater efter ansträngning, framför allt inom 90 min efter avslutat pass.

För att hitta lämplig justering av kosten och insulindoser är det viktigt att patienter testar blodsocker före, under och efter aktiviteten och det är alltid svårast att få till passande upplägg vid ändring av träningsregim. När patienten väl hittat ett bra upplägg kan det vara uppskattat att få information om likvärdiga alternativ på t ex mellanmål så patienten kan få lite kostvariation utan att behöva ändra insulindoserna.

Fysisk aktivitet vid icke insulinbehandlad typ 2 diabetes Vid typ 2-diabetes är insulinkänsligheten nedsatt och fysisk träning en åtgärd som behandlar en viktig patofysiologisk del av sjukdomen. Vad gäller kostupplägget behöver det vanligtvis inte ändras nämnvärt eftersom det inte föreligger samma risk för hypoglykemier som vid insulinbehandlad diabetes under förutsättning av att mathållningen är åtminstone godtagligt balanserad.

Uppläggning av ett träningspass Ät en huvudmåltid 4-5 h innan träning och 1-2 h innan träningen ett mellanmål Om träning på morgonen kan en mindre frukost vara passande innan träningen som sedan kan kompletteras efter passet Drick extra vatten timmen innan passet (ca 0,5 l), extra viktigt om varm träningsomgivning För personer som tränar flera pass per vecka är det extra viktigt med ett återhämtningsmål.

Ett återhämtningsmål är också viktigt om det dröjer mer än 2 timmar till nästa måltid.

Vad händer i hjärnan när man äter socker?

Påverkas hjärnan av vad vi äter? – Det är inte bara lösa teorier. Det går att påverka sin psykiska hälsa genom kost, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, som bland annat skrivit böckerna Mat för hjärnan och Kokbok för hjärnan. Socker, fett och gluten tillhör de mest omtalade ämnena, men kan de verkligen påverka vårt psyke? – Socker påverkar mest fetma och aktivitetsnivå.

Det upptäcktes i USA på 1970-talet att hjärnan aktiveras av stora mängder socker, och man såg ett samband mellan stora mängder socker i koncentrerad form och hyperaktivitet, typ adhd. Största boven är läsk, som tas upp direkt av kroppen. Sockret i andra söta produkter, som godis och glass, tar längre tid eftersom det består av mer än vätska som bara sugs in i kroppen.

Till exempel måste fett i glass brytas ner först. Gluten kan ge inflammation Sett till autism gäller det enligt Charlotte Erlanson-Albertsson att undvika proteinerna gluten och kasein. Gluten finns i vete, kasein i mjölkprodukter: – Gluten och kasein tar tid för tarmen att bryta ned, och det kan då bildas en inflammation som inte bara påverkar tarmen utan även sprider sig till hjärnan.

Tarmen och hjärnan har en tät förbindelse, och inflammationen frisätter specifika hormoner som påverkar hjärnan och psyket, som ångest och depression. Vid långsam matsmältning stannar födan länge i kroppen, vilket gör att skadliga ämnen har tid att sprida sig i kroppen. Barn kan också vara mer mottagliga då de är allmänt mer känsliga än vuxna.

Extra känsliga blir de personer med dålig matsmältning. I studier på autistiska barn och unga har man sett effekt på hjärnan hos de som går på en gluten- och kaseinfri diet. – Symtomen har inte försvunnit helt, men lindrats, säger Erlanson-Albertsson, och tillägger att hon tror att det har betydelse även för vuxna: – Många som går på LCHF-diet (Low Carb High Fat) upplever att de mår bättre.

Anske blir de av med sin inflammation genom att sluta äta till exempel bröd. Det finns även teorier att det kan mildra symtom hos bipolära och schizofrena. Kontroversiellt i Sverige Några studier kring det här har inte gjorts i Sverige, men i många andra länder. Norge, Danmark, England, Frankrike, Japan och USA, för att nämna några.

I Sverige är det aningen kontroversiellt att påstå att det finns ett samband mellan kost och psykisk hälsa. Charlotte Erlanson-Albertsson möter ofta kritik. – Det är känsligt att tala om kost när det handlar om vår mentala hälsa. Här i Sverige vill snarare se genetiska orsaker.

Jag skulle vilja vända på det hela “Vad underbart om det går att påverka endast med kosten, då blir det inga biverkningar av mediciner!” Charlotte Erlanson-Albertssons tips till den som vill pröva att påverka med kostförändring Förenkla kosten genom uteslutningsprincipen, testa dig fram steg för steg.

Börja med att äta neutral mat, som frukt, potatis och kyckling. Den ska till en början inte vara så variationsrik. Se vad som händer, har det någon effekt? Utgå från ett symtom, det kan vara ångest eller att man är högljudd och stökig, och se om och hur det påverkas av att äta/inte äta vissa saker.

Varför är det inte bra att äta socker?

1. Därför bör du skippa socker – Det traditionella fredagsmyset är rena rama sockerfällan. Coca-cola till middagen, kladdkaka eller Ben & Jerry’s till efterrätt – och kanske en påse lösgodis till filmen? Samtliga av dessa “godsaker” är sprängfyllda med vitt, raffinerat socker.

  1. Och det ska vi helst inte äta alls.
  2. Enligt Livsmedelsverket ger sackaros, den sockerart som utgör nästan 100 procent av det vi kallar “vanligt socker”, inga positiva effekter på hälsan överhuvudtaget.
  3. Man får visserligen energi för en stund, men inte någon näring, eftersom sackaros helt saknar vitaminer, mineraler och kostfibrer.

Forskning har visat att en kost med mycket vitt socker leder till viktuppgång och i värsta fall fetma. Det ökar också risken att drabbas av typ 2-diabetes. Övervikt och diabetes är i sin tur riskfaktorer när det kommer till hjärt- och kärlsjukdomar, varför det finns ytterligare anledning att se över sina matvanor.

Är det farligt att äta socker varje dag?

Kan man bli beroende av socker, som av en drog? – – Hjärnans belöningssystem signalerar kraftfullt när vi äter något sött, särskilt när det är en kombination av sött och fett, men socker är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol eller nikotin, säger Ingrid Larsson.

I de svenska kostråden från Livsmedelsverket konstateras att för mycket socker ökar risken för fetma, typ-2-diabetes, sjukdomar i hjärtat och blodkärlen samt cancer. Söta drycker är särskilt kopplade till risk för fetma eftersom de ger många kalorier men inte mättar. Att risken för att få karies också ökar när man äter och dricker mycket socker är väl känt.

– Sockret ger munnens bakterier lättåtkomlig näring som gör att de bildar syror som fräter på tänderna, så startar karies, säger Dan Ericson som är professor på Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet. Karies är den vanligaste av alla icke smittsamma sjukdomar i världen.

Hur påverkas huden av socker?

Vad kan du göra? – Så vad ska du då göra om du känner att din hud har påverkats negativt av socker? Först och främst, minska ditt sockerintag! Detta är det enskilt viktigaste hjälpmedlet. Försök utesluta snabba kolhydrater som bryter ner kollagenet och fokusera på en proteinrik kost som istället förbättrar hudens egen produktion av kollagen.

Finns det något positivt med socker?

Varför är socker skadligt för kroppen? – Till att börja med så innehåller vitt socker inte någon som helst näring i form av vitaminer, mineraler eller antioxidanter. Så här skriver Livsmedelsverket 2021 i sina rekommendationer kring vitt socker: “Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker.

  1. Glukos däremot behövs för hjärnans funktion.
  2. Men eftersom kolhydrater i form av till exempel stärkelse som finns i potatis och bröd, kan brytas ner till glukos i kroppen finns inget behov av att äta tillsatt socker.” Socker är också direkt skadligt för oss människor och kan bidra till olika former av sjukdomstillstånd.

Vi har redan nämnt fetma och diabetes typ 2. Men ett för högt intag av vitt socker kan också ligga bakom karies, gödning av cancerceller samt inflammation. Just inflammation är intressant. Det som händer på cellnivå när kroppen ska ta hand om och bryta ner kolhydrater, fett och protein är att processen inne i cellerna ökar de fria radikalerna vilket leder till oxidation.

Detta bryter ner cellerna och man kan likna det vid att de “rostar” vilket i sin tur bidrar till inflammation. Denna process kallas för postprandiell inflammation och sker vid alla måltider, men man kan se att det blir värre vid konsumtion av just snabba kolhydrater. Ju mer socker man äter, desto fler fria radikaler bilas vilket alltså bidrar till mer inflammation runt om i kroppen.

Varför är det då så farligt med inflammationer? Jo alla sorters inflammationer aktiverar immunförsvaret och gör att vi blir trötta, försvagade och mer mottagliga för annan sjukdom som förkylning och infektioner. När immunförsvaret är upptaget med att stoppa inflammation produceras även cytokiner i kroppen vilket leder till att vi blir nedstämda.

Kroniska inflammationer i kroppen ligger också bakom aktivering av autoimmuna sjukdomar. När immunförsvaret attackerar den egna kroppens vävnader uppstår just inflammation i dessa områden och beroende på var detta sker så heter tillstånden lite olika saker. I huden kallas inflammationen för vitiligo eller psoriasis, i sköldkörteln hypotyreos, i lederna RA och i tarmarna ulecrös kolit och Crohn’s.

Därför är det viktigt att undvika att utsätta sig för sådant som driver på inflammation – som socker.

Hur bryter kroppen ner socker?

Kolhydrater – Kolhydrater, eller stärkelse och socker, börjar brytas ner redan i munnen av matsmältningsenzymerna i saliven. Kolhydrater förvandlas till glykos och tas upp i tunntarmen. Kolhydrater ger kroppen energi.

Hur lång tid tar det för socker att gå ur kroppen?

Det smakar sött, men för mycket av det goda har en besk eftersmak för hälsan. Häng med på en osötad resa genom kroppen. Här är effekterna av en påse lördagsgodis. Den ökade sockerkonsumtionen väcker allt större uppmärksamhet. Experter menar att socker är den egentliga boven bakom västvärldens fetmaproblem, där dolt socker i halv- och helfabrikat är en starkt bidragande orsak.

I en tid då de flesta produkter har tillsatt socker kan det vara bra att ha koll på innehållsdeklarationerna. Alla ord som slutar på -os, som exempelvis dextros, fruktos, glukos är tecken på tillsatt socker. Något att se upp med när övriga ingredienser är naturligt söta från början! Här är de smarta dryckerna! Att äta en frukt när suget sätter in är det bästa.

Fruktsockret har oförtjänt dålig rykte, i sin ursprungliga form är det naturens sätt att locka oss att äta frukt och grönt. Då får vi de vitaminer, mineraler och antioxidanter vi behöver. Det är när fruktos används som tillsats i söta livsmedel som vi bör se upp, hävdar amerikanska läkaren Robert Lustig i tidningen Self.

  1. Det här händer när du mumsar i dig en rejäl påse lördagsgodis.
  2. Häng med på en resa genom kroppen! Det här kan du välja istället för potatis, pasta och ris! Dina tänder Sockret blandar sig med munhålans befintliga bakterier.
  3. Resultatet blir en frätande syra som bryter ner tändernas skyddande emalj.
  4. Värst är kladdiga godisar, som bokstavligt talat fastnar på tänderna.

Att tugga hårda karameller har samma effekt, eftersom sockret fastnar direkt på tanden. Din mage Efter 15 minuter börjar kroppen bryta ner sötsakerna. Här skiljer kroppen på glukos, kroppens och hjärnans vanligaste energikälla, och fruktos som i dagligt tal är känt som fruktsocker.

Både glukos och fruktos omvandlas till fett när kroppen får för mycket. Ett överskott av glukos påverkar insulin-nivåerna negativt, medan för mycket fruktos har kopplats samman med höga halter av triglycerider. Det sistnämnda är en form av fett som gärna lägger sig kring kroppens organ och förekommer i hög utsträckning hos överviktiga och diabetiker.

Här är maten som hämmar inflammationer! Ditt blod Efter 30 minuter står glukosnivån i som allra högst i blodet. Bukspottkörteln arbetar med att förse kroppen med insulin medan levern börjar bearbeta fruktosen. Din hjärna Insulinet signalerar ser till att kroppens upptagning av glukos aktiveras.

  • Under de kommande två timmar kommer du bli både piggare och gladare.
  • Hjärnan behöver glukos för att fungera optimalt och producerar må-bra-hormonerna dopamin och serotonin.
  • Belöningssystemet är aktiverat och du får en sockerkick som kvitto.
  • Dina celler Efter två timmar har kroppen omvandlat sockret till energi.

Eventuellt överskott lagras som fett. Nu sjunker också insulinet (och humöret). Kroppen signalerar att den gärna vill ha mer. Sträcker du dig efter en ny näve godis börjar cykeln om på nytt. Publicerad: 2019-11-21 Tillbaka

Vilket är det nyttigaste sockret?

Nyttigt socker? Mat Honung, agavesirap, kokossocker och björksocker – det låter naturligt och påstås vara bättre än vanligt socker. Ibland framställs det till och med som hälsosamt. Hur ligger det egentligen till med dessa trendiga sockervarianter? Av: Clara Rausing Publicerad 26 september 2016 Näringsrika och naturliga? Som konsument är det lätt att bli förvirrad i den eviga sockerdebatten. Nya sockervarianter poppar upp som aldrig förr och marknadsförs som mer näringsrika än vanligt socker, ibland till och med som hälsosamma. Är det fritt fram att äta dessa sötningsalternativ? Det stämmer att det finns sockervarianter som innehåller en del näringsämnen som inte finns i vanligt vitt socker.

You might be interested:  Sluta Med Kaffe Hur Länge Abstinens?

Dock i så pass försumbara mängder att de inte har någon effekt på hälsan i praktiken. Socker och andra sötningsmedel är helt enkelt ingen källa till näring utan endast något man bör unna sig då och då för att det är gott. Är man ute efter vitaminer, mineraler och antioxidanter är det frukt och grönsaker som gäller.

Ibland hör man argumentet att dessa produkter är mer “naturliga”. Vanligt socker är dock ingen onaturlig produkt. Det framställs ur sockerbetor eller sockerrör och är minst lika naturligt som andra alternativ. Kokossocker – Kokossocker utvinns ur kokospalmens blommor.

Det innehåller nästan lika mycket energi som vanligt socker men påverkar blodsockret i mindre grad. Däremot innehåller det betydligt mer fruktos än vitt socker. Fruktos är en sockerart man bör undvika att få i sig för mycket av eftersom det kan vara skadligt för levern. Det kan bara tas upp av levern och omvandlas i större utsträckning än glukos till fett.

Palmsocker – Palmsocker utvinns också ur kokosträdets blommor. Det påminner alltså om kokossocker men utvinns från en annan art och har en aning rökigare smak. Det ger precis som kokossocker nästan lika mycket energi som vitt socker, men belastar blodsockret i mindre utsträckning på grund av det höga fruktosinnehållet.

  • Björksocker – Björksocker är en sockeralkohol som länge gått under namnet xylitol.
  • För diabetiker kan björksocker vara ett bra alternativ eftersom det har en mycket liten effekt på blodsocker- och insulinnivåer.
  • Det har även visat sig kunna minska risken för karies.
  • Det är lika sött som vanligt socker men energiinnehållet är mindre än hälften.

Agavesirap – Agavesirap utvinns ur stammen från olika arter av växten agave. Sirapen innehåller, precis som kokos- och palmsocker, mindre energi och påverkar inte blodsockret lika starkt som vitt socker. Däremot är det extra rikt på fruktos som kan belasta levern onödigt mycket.

  • Honung – Honung har länge använts som en bakteriedödande naturmedicin.
  • Och det stämmer att honung har en viss antibakteriell effekt.
  • Dessutom innehåller det en mindre mängd vitaminer, mineraler, antioxidanter och enzymer.
  • De flesta nyttiga ämnen i honungen förstörs dock vid upphettning.
  • Ur hälsosynpunkt finns det därför ingen anledning att använda honung som sötning i till exempel varma drycker eller bakverk.

Däremot kan det passa bra som sötning av kall mat. Även om det inte är nyttigare än vanligt socker ger det en annan smak och det är därför en god anledning till att använda honung. : Nyttigt socker?

Hur mår man när man slutar med socker?

Beroende av socker – Att så många känner sig mer eller mindre beroende av sötsaker är heller ingen tillfällighet. När du äter socker börjar kroppen nämligen producera signalsubstansen dopamin, som skickar sådana impulser av välbehag till hjärnan att du gärna vill ha mer av samma vara.

För att bli av med sockerberoende är det allra bäst att göra en detox då du helt undviker tillsatt socker i minst en vecka. Även om det är jobbigt under de första dagarna – abstinensbesvär som huvudvärk, trötthet och sömnproblem är inte ovanliga – kommer du snabbt att märka hur ditt sötsug försvinner samtidigt som din energi ökar.

Kanske är symptomen dessutom en indikation på att du verkligen behöver rensa ditt system från socker?

Vad är farligast för kroppen fett eller socker?

Vad är värst – fett eller socker (största hälsoskurken är.) Debatten om vad som är värst när det kommer till socker och fett går långt tillbaka och båda har fått sig en släng av sleven genom åren. Men alla fetter är inte dåliga. Man kan inte heller påstå att allt socker är dåligt.

  1. Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet, menar att man kan göra bra val både när det gäller socker och fetter.
  2. Det är enorm skillnad på sockret i ett päron och i en näve lösgodis – Socker är en kolhydrat, och det finns både jättebra kolhydrater och dåliga kolhydrater.
  3. Om vi pratar om vitt socker i en läsk eller i en kaka så skulle vi kunna ta bort det och bara vinna hälsa.

För vitt socker är tomma kalorier och ökar riskerna för övervikt, bukfetma, höga blodfetter. Det ger ingen näring alls, utan kan istället utgöra en risk för vår hälsa, säger hon. Detsamma gäller fett, här finns det också bättre och sämre alternativ, och det gäller att välja rätt.

  • Därför är dagens kostråd ännu tydligare med vilken sorts fett vi ska äta.
  • – När det gäller fett är vi inte lika tjatiga om mängden som med socker, utan nu är fokus på att välja rätt sort, säger Mai-Lis Hellenius.
  • Så vilken sorts fett ska vi välja?

– Vi i Sverige äter för mycket animaliskt fett från smör, ost, yoghurt, glass, kött och korv, och de fetterna borde vi minska på och istället öka på vegetabiliska fetter från nötter och fetter från havet. Så det är skiftet från kossans fetter till gröna fetter och havsfetter som måste ske.

  • Unde vi samtidigt dra ner på det vita sockret så skulle vi bli väldigt mycket friskare.
  • Ska vi ta bort yoghurt och ost helt? – Nej, det ska vi inte, men vi måste få en bättre balans.
  • Vi ska absolut inte ta bort fettet, fett handlar inte så mycket om mängden, utan om kvaliteten.
  • Det handlar om att välja rätt kost.

Grejen med kost och mat är att det är så otroligt komplext, och människan är ett däggdjur som ska äta så varierat som möjligt. Vad vi ska äta och vad vi ska plocka bort är inte helt enkelt att förhålla sig till, eftersom dieter och nya rön kommer och går i rask takt, samtidigt som experterna motsäger varandra.

– Pendeln slår så väldigt kraftigt. En del tar bort alla kolhydrater i jakten på att få bort sockret och vissa tar bort allt fett, och båda är fel. Det vita sockret är inte bra för vår hälsa, men det betyder inte att vi ska vara rädda för allt som smakar sött. Lösgodis och päron innehåller båda socker, men påverkar oss väldigt olika.

– Det kanske är fem sockerbitar i ett päron, men det är bra socker! Det är enorm skillnad på sockret i ett päron och i en näve lösgodis. Päronet har ett lågt glykemisk index, vilket betyder att päronet ger en långsam blodsockerstegring och du får en mättnad som varar mycket längre.

Med samma mängd socker i en näve godis hade du fått blodsockret att stiga snabbt och fått snabb tillfredsställelse, men blodsockret sjunker ju snabbt och då kommer suget tillbaka. Och då sticker man ner näven i godispåsen igen. Hur vi påverkas av socker hänger också ihop med hur aktiva vi är. En stillasittande livsstil gör att onyttigheterna lägger sig kring magen.

– En vältränad längdskidåkare klarar att äta socker, eftersom hon omedelbart omsätter det till bränsle. Men den som är lite rund om magen, och lika stillasittande som så många av oss är idag – hon klarar inte alls socker lika bra. För då läggs det på som extra kalorier, ofta i form av bukfett.

  1. Går det att säga vad som är värst, socker eller fett? – Nej, för det är så individuellt.
  2. Om jag ser till svenska kvinnor generellt, då är det både och.
  3. Vi äter för mycket rent socker, för lite av de nyttiga fetterna och för mycket av de animaliska, onyttiga.
  4. Mitt råd är att dra ner på det vita socket och att skifta fettkvalitet.

Att göra den förändringen skulle påverka hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes i långa loppet. Och här och nu blir du piggare, smalare om midjan och gladare. Det finns så mycket hälsa att vinna.

Kan man klara sig utan socker?

För vissa kan leva sockerfri innebära att man skippar det tydliga sockret genom att minska på sötsaker, glass och kakor och det kan räcka för att känna att ökad vikt eller andra krämpor försvinner.

Kan man leva utan socker?

KAN MAN LEVA ETT LIV UTAN SOCKER? Jag har en stor fundering. Undra om du kunde vara jätte snäll och svara på det så jag slipper gå runt och grubbla över det mer. Haha! skulle bli enormt tacksam! Jo, min fråga är – kan man verkligen sluta med socker helt? Jag menar socker som ( Godis, chips & dip, dessert osv. som man äter till helgerna.) Jag har känt under en längre tid att jag vill sluta käka godis, för jag vill få resultat för min träning och stora drömmen är att skaffa sig ett 6-pack.

  1. Men sockret sätter ett stort hinder för mig att uppnå det.
  2. Jag har ingen riktig gräns när det gäller att stoppa i mig en massa socker.
  3. Det är jätte jobbigt.
  4. Jag har försökt och försökt ordna så att jag ska äta måttligt under helgerna.Viljan finns inte riktigt där.
  5. Jag är duktig och kan hålla mig i 5 dagar fram till helgen.

När väl helgen kommer så vräker jag i mig allt jag hittar, känns det som. Det får mig att må dåligt. Känns som ja nu är man tillbaka på ruta ett! Det blir lite som ett anorexia tänk. Ibland kan jag bli lite väl petig och tycka att nej det går inte att ha lingonsylt till havregrynsgröten, för det är för mycket socker och då blir man inte smal.

  • Jag försöker tänka bort sånt och äter ändå.
  • För jag vill inte må dåligt.
  • Jag mår dåligt när jag tänker på vad mycket socker allt innehåller.
  • Man måste ju få leva lite också.
  • Jag har funderat många, många gånger på om man ska sluta helt med socker.
  • Hur kan man göra det? Det känns lite omöjligt för jag vill ju kunna äta en vaniljglass ibland, vore inte livet lite sorgset om man inte fick i sig lite gotti gotti ibland? Det är väl som med alkoholen.

Jag insåg att jag inte kunde hantera det så jag slutade med det. Jag mår mycket bättre utan det. Jag vet inte om sockret är likadant. Sockret betyder mer för mig kanske. Haha! Jag undrar om du kanske har något svar på det här, hur jag kan ändra mitt tankesätt? Finns det på något annat sätt jag kan göra för att hantera det här? Skulle bli så glad över om du kunde svara! Med vänliga hälsningar Louise SVAR: Hej Louise och tack för din kommentar! Jag tror att många känner igen sig i det du skriver och det är inte konstigt då socker är väldigt beroendeframkallande och tyvärr så finns det i så många livsmedel nu för tiden och en stor del av befolkningen är beroende av socker.

Det går absolut att bli av med sockerberoendet och att äta helt sockerfritt. Jag har själv varit sockerberoende och jag tyckte det var jättejobbigt då jag hela tiden var sugen och tänkte hela tiden på sötsaker och efter varje måltid var jag tvungen att få i mig något. Då kunde jag inte tänka mig ett liv utan sött men nu kan jag inte tänka mig ett liv med massa socker.

Jag äter idag i stort sett inget socker och jag har inga problem att sitta på fika med andra eller se andra äta godis eftersom jag inte blir det minsta sugen. Skulle jag bli sugen så skulle jag äta men då är jag nöjd och glad efter 2-4 godisar eller några skedar glass/kaka.

  1. Den friheten att kunna kontrollera sitt sockerintag är underbar och socker är ingenting jag saknar.
  2. Jag unnar mig istället andra saker varje dag som god näringsrik mat, frukter bär och mörk choklad.
  3. Det är sötsaker som även tillför något bra till kroppen.
  4. Jag tänker aldrig i kalorier utan jag tänker på näringsinnehållet eftersom man annars lätt kan hamna i ett osunt förhållande till maten.

Jag njuter mycekt hellre av en stor portion potatis, köttbullar, brunsås och lingonsylt än en kladdkaka. Maten tillför min kropp energi och näringsämnen den kan ta upp och använda medan kladdkakan bara är toma kalorier och gör att jag kommer bli sugen på mer sött.

  • Att bli av med ett sockerberoende är lättare sagt än gjort och det krävs diciplin och vilja.
  • Jag skulle rekommendera att köra någon/några månader helt utan socker (även vara försiktig med frukt och snabba kolhydrater) så man blir av med beroendet.
  • Sedan när man fått kontroll på det så behöver man absolut inte leva lika strikt och självklart kan man unna sig något då och då.

jag kör efter 80/20 tänket då jag 80% av tiden sköter kosten så kan jag 20% av tiden göra bäst vad jag vill. Det sättet att tänka har fått mig att få en mycket mer avslappnad relation till mat. Det blev ett långt svar men i alla fall så är mitt tips till dig att göra en sockerdetox så du blir av med beroendet.

Lycka till Kramis Sorry friends, use google translate for this one 🙂 Blir man sötsugen är det mycket bättra att njuta av massa färsk skivad frukt istället.

: KAN MAN LEVA ETT LIV UTAN SOCKER?