Vad Händer När Man Löser Mjöl I Vatten?

Varför blir kakan hård när den kommer in i ugnen? – När man bakar är de viktigaste ingredienserna mjöl och vatten. Mjöl består av stärkelse som är ett kolhydrat, uppbyggt av mycket stora sockermolekyler, och proteinet gluten (det man kan vara allergisk mot).

• Proteiner är också stora molekyler.
• Gluten finns i olika mängd i olika sorters mjöl, mest i vete och minst i havre.
• När mjöl blandas med vatten kommer både stärkelse och gluten att suga upp vatten och svälla, man har fått deg där gluten är böjliga “armeringsjärn” och stärkelse är “lös cement” (klister).

När man värmer proteiner förstörs de och blir hårda, tänk på när man kokar eller steker ägg! Glutentrådarna i degen förstörs också när det blir varmt, de blir hårda. Dessutom torkar stärkelsen. I ugnen (eller på spisen) kommer degens glutenmolekyler att förstöras (de slutar att vara böjliga), stärkelseklistret “härdar” och vatten avdunstar – degen blir till bröd.

Varför klumpar sig mjöl i vatten?

Page 2 – Jag gissar på att vetemjöl ej vill lösa sej i vatten för att den innehåller till största delen av stärkelse, men då uppkommer det ju rent naturligt en följdfråga: Varför vill inte stärkelse lösa sej i vatten? Välkommen till Pluggakuten! Vilken nivå vill du ha ditt svar på? Vi som svarar formulerar oss olika om vi tror att du pluggar på högstadiet jämfört med om vi tror att du studerar kemi på universitetet.

Du kan själv flytta din tråd till rätt nivå genom att redigera ditt förstainlägg. /moderator Tackar så mycket, har flyttat den nu. Jag såg ett tidigare svar här på pluggakuten att det beror på att stärkelsemolekylerna är för stora för att lösa sig i vatten, men liksom varför är storleken på molekylerna ett problem för dem att lösa sej i vatten? Stärkelse är långa kolkedjor utan nämnvärda dipolsegenskaper medan vatten är en dipol.

Peter skrev: Stärkelse är långa kolkedjor utan nämnvärda dipolsegenskaper medan vatten är en dipol. Nej, det stämmer inte. Stärkelse är en makromolekyl, en polysackarid uppbyggd av stärkelserester, som är mycket polära tack vare alla sina hydroxigrupper.

Stärkelsemolekylerna arrangerar sig i semikristallina granuler, som inte löser sig i kallt vatten. Vid upphettning sväller granulerna och spricker, varvid stärkelsen kan lösa sig i vattnet och bildar ett gelatinöst nätverk. Viskositeten ökar mycket. Detta hittade jag på engelska Wikipedia. Ett annat problem är att vattnet och stärkelsen (samt proteinet gluten, icke att glömma) bildar en “pasta” som kan omsluta delar av mjölet.

Då får man klumpar av mjöl som kan vara svåra att lösa upp rent mekaniskt.

Varför vill inte stärkelse lösa sig i vatten?

På grund av den kristallina strukturen i granulen är stärkelsen olöslig i kallt vatten.

Vad består mjöl av kemiskt?

 Vetemjöl : det beror på hur mycket mjöl man blandar i vattnet men det blir antingen en smet eller en deg. Det beror på att mjöl innehåller till stor del stärkelse vilket suger upp vattnet och skapar en klumpig bindning som sedan blir slät ju mer man blandar.

Varför löser sig joner i vatten?

På grund av att vattenmolekylen är polär kan den blandas med andra vätskor som är polära utan att de skiktar sig. De positiva/negativa delarna på varje molekyl vänds mot varandra, och vätskorna hålls samman. Man brukar säga att ” lika löser lika ” när man pratar om lösningsmedel. Vatten är polärt, och löser därför andra polära vätskor och molekyler. Vad ett polärt lösningsmedel däremot inte löser är opolära vätskor, alltså vätskor med molekyler som inte har någon laddad ände. När man blandar en polär vätska (exmpelvis vatten) och en opolär vätska (exempelvis matolja) kommer de inte att lösa sig i varandra, och skiktas därför. När vi däremot blandar matolja och bensin (som också är opolärt) så löser sig utmärkt i varandra eftersom båda är opolära Eftersom vatten är polärt så kan det även lösa upp salter. Vattenmolekylernas positiva sidor läggs emot de negativa jonerna i saltet och drar loss dem från resten av kristallen. Samtidigt dras också en positiv jon loss från saltkristallen då vattenmolekylernas negativa sidor läggs emot jonen och drar loss den. De positiva och negativa jonerna är sedan lösta i vätskan tills man exempelvis dunstar bort vattnet, och saltkristaller bildas igen. De faktorer som påverkar hur mycket av ett salt som kan lösas i vatten är saltets egenskaper, kontaktytan mellan salt och vatten, cirkulationen så att nytt vatten kommer åt att lösa saltet och värmen på vattnet. I varmare vatten rör sig vattenmolekylerna snabbare, och löser därför saltet snabbare. Vatten löser även i viss mängd gaser. Trots att gaser oftast är opolära så är de så små att de tar sig in mellan vattenmolekylerna ändå. Vattnet har oftast en relativt stabil struktur av vätebindningar, och inom denna struktur kan man “gömma” eller “låsa in” opolära gaser, så läge de inte är för stora. Om den opolära gasen reagerar med vattnet för att skapa nya föreningar ökar också vattenlösligheten. Koldioxid, som är en helt opolär gas, löser sig ganska bra i vatten på grund av att det sker en kemisk reaktion där kolsyra bildas (det så kallade kolsyrasystemet). Reaktionen som sker kan tecknas så här: C O 2 ( g ) + H 2 O ( l ) ⇌ H 2 C O 3 ( a q ) ” role=”presentation”> C O 2 ( g ) + H 2 O ( l ) ⇌ H 2 C O 3 ( a q ) Kolsyran reagerar ytterligare med vattnet genom att ge bort en proton. H 2 C O 3 ( a q ) + H 2 O ( l ) ⇌ H 3 O + ( a q ) + H C O 3 − ( a q ) Nu har vi två laddade joner, vilka löser sig mycket bra i vattnet. Vi har med andra ord gått från att ha en opolär gas, till att skapa en mycket polär substans, som därefter kan lösa sig i vattnet.

När går mjöl ut?

Hållbarhet och förvaring av mjöl – Mjöl är en torrvara med lång hållbarhet, ofta betydligt längre än sitt bäst-före-datum om det förvaras rätt. Mjöl som blivit gammalt är inte farligt men fettet i det kan härskna vilket gör att det smakar illa. Mjöl förvaras bäst torrt och i normal rumstemperatur.

Vad händer när ett ämne löser sig?

De positiva sidorna av vattenmolekylerna dras till de negativa jonerna. Medan de negativa sidorna av vattenmolekylerna dras till de positiva jonerna. Kistallstrukturen bryts upp och jonerna svävar fritt i vattnet. Ett polärt ämne, som natriumklorid, kan ofta lösa sig lätt i andra polära ämnen, som vatten.

Vad händer med stärkelse i vatten?

Stärkelse – Stärkelsens förmåga att absorbera vatten beror på fördelningen mellan stärkelsens amylos och amylopektin i olika livsmedel. Generellt gäller att tillagning eller annan påverkan av stärkelsen ökar förmågan att ta upp vatten och svälla. Övriga kolhydrater som sockerarter och nedbruten stärkelse är digererbara (nedbrytningsbara; mono- och disackarider samt stärkelse) direkt och dessutom lösliga i kallt vatten.

Kan stärkelse lösas i vatten?

Stärkelse och cellulosa (Polysackarider) – Stärkelse är den vanligaste kolhydraten i vår mat och den består av långa kedjor av glukos som kan vara raka eller grenade. Stärkelse bildas och lagras i växterna genom fotosyntesen, Mycket stärkelse finns i sädeskorn, ris och potatis.

• Pasta är också rikt på stärkelse då pasta är tillverkat av durumvete,
• Potatismjöl är i stort sett ren stärkelse.
• I ren form är stärkelse ett vitt finkornigt pulver som löser sig lätt i varmt vatten.
• Däremot inte i kallt.
• Upplöst stärkelse sväller och kallas stärkelseklister.
• Stärkelse kan därför användas för att ge såser och krämer en trögflytande konsistens.

Människokroppen kan inte utan vidare tillgodogöra sig stärkelse. I matsmältningsapparaten finns enzymer, som omvandlar stärkelsen till druvsocker. Sockret löser sig i tarmvätskan så att det kan sugas upp av tarmväggen och nå ut till kroppens vävnader. Cellulosa som liksom stärkelse är uppbyggd av långa glukoskedjor är den beståndsdel som det finns mest av i växterna.

1. Det är den annorlunda bindningen mellan glukosmolekylerna som gör att människans enzymer inte kan bryta ned cellulosan.
2. Däremot är fibrer i kosten viktiga för att matsmältningen ska bli bra.
3. För växtätande djur är cellulosa ett viktigt födoämne.
4. I tarmkanalen hos dessa djur finns enzymer som bryter ner cellulosa till druvsocker.

Den kemiska formeln för stärkelse och cellulosa skrivs (C 6 H 10 O 5 ) n, Bokstaven n är antalet sockerenheter. Cellulosamolekylen är i vanligtvis uppbyggd av 2000-3000 sockerenheter.

Varför binder stärkelse vatten?

Svällning och gelatinisering – Stärkelse innehåller rikligt med vätebindningar, Det gör att den förmår binda vatten. Stärkelsekedjorna binder emellertid även varandra. Det gör att stärkelsen inte är vattenlöslig, även om den sväller när den binder vatten.

• Potatisstärkelse kan svälla så mycket som upp till 1000 ggr.
• Det är mycket mer än andra sorters stärkelse som “bara” sväller 20-80 ggr.
• Upphettning gör att bindningarna mellan kedjorna kan brytas och vatten kommer in i stället.
• När det sker ökar viskositeten, som t ex när man kokar kräm på potatismjöl.

Upp till cirka 70 °C är svällningen reversibel. Om temperaturen höjs ytterligare, över cirka 75-80 °C, börjar stärkelsekedjorna brytas ned. Då minskar åter viskositeten och svällningen är inte längre reversibel. Vi får en form av delvis nedbruten stärkelse som behåller sitt vatten och är relativt klar.

Finns det vatten i mjöl?

Vetemjöl – Vetemjöl är finmalet och siktat mjöl av vete med hög halt av gluten, Det används i många bakverk och brödsorter, Osiktat mjöl av vete kallas för grahamsmjöl. Blekning av vetemjöl upphörde i Sverige på 1940-talet. Berikning av vetemjöl med järn och B-vitaminer började i Sverige år 1944.

Kan man äta mjöl?

Äta pepparkaksdeg och annan kakdeg – Vi kontaktar Livsmedelsverket och ställer frågan: Är det farligt för barn att äta pepparkaksdeg? – Det är knappast farligt, men man kan få ont i magen om man äter mycket deg av olika slag. Det beror på att vi inte kan bryta ner stärkelsen från mjölet när det inte är upphettat, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Sa Brugård Konde, nutritionist, Livsmedelsverket. Utöver detta har det under senare år seglat upp en “bubblare” på listan över risker med icke tillagat vetemjöl, berättar hennes kollega Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket: Åsa Rosengren, mikrobiolog, Livsmedelsverket. – Det handlar om bakterien ehec.

Men det är svårt att i dagsläget bedöma hur stor risken är i Sverige och i andra länder i Europa. Det har förekommit ehec-utbrott i USA och Kanada som har kopplats till konsumtion av vetemjöl och mjölprodukter, till exempel färdigförpackad kakdeg och ej tillagade degprodukter.

1. Men man vet inte när och hur mjölet förorenades under odlingen, säger hon.
2. Hittills har inga utbrott orsakade av ehec i mjöl rapporterats vare sig i Sverige eller i övriga Europa.
3. Men i kartläggningar i Tyskland och Schweiz har ehec-bakterien hittats i flera mjölprov.
4. Eftersom det hittills inte har rapporterats om några mjölutbrott av ehec i Sverige och Europa bedömer vi i dagsläget risken som mycket liten.

Därför finns det inte heller särskilda råd om att undvika att äta kaksmet och kakdeg, säger hon. Att äta icke upphettat mjöl påstås ibland öka risken för glutenintolerans, celiaki. Stämmer det? – Jag känner inte till några studier som har visat det, så jag får nog säga att det inte stämmer, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och rådgivare på Livsmedelsverket.

Ylva Sjögren Bolin, immunolog och rådgivare på Livsmedelsverket. Ibland hör man att det är jäsmedlet i kakdegen, sockerkakssmeten eller bulldegen, det vill säga bakpulvret, bikarbonaten, hjorthornssaltet eller jästen, som kan vara en risk. Men inte heller här finns det någon anledning till oro, vare sig enligt Livsmedelsverkets toxikologer eller Giftinformationscentralen.

Livsmedelsverkets toxikologer hälsar, via Livsmedelsverkets presstjänst, att de “inte känner till att det finns några toxikologiska (giftiga, redaktionens kommentar) risker med att äta deg”. Enligt Markus Tellerup, apotekare på Giftinformationscentralen, är det ovanligt att barn får i sig farliga mängder av jäsmedel.

• Markus Tellerup, apotekare på Giftinformationscentralen.
• Och ännu mer osannolikt, för att inte säga omöjligt, är det när medlet är utblandat i en deg eller smet.
• Möjligen kan det bidra till magbesvär i de fallen, säger han.
• Om det händer något är det alltid bra att man ringer oss så att vi kan bedöma det individuella fallet utifrån till exempel ålder och omständigheter, säger Markus Tellerup.

Med andra ord: Det icke upphettade mjölet kan möjligen orsaka ont i magen, men att äta pepparkaksdeg innebär knappast någon övrig fara för hälsan.

Varför ska man inte äta mjöl?

Är vetemjöl farligt? Publicerad: 23 mars 2010 Uppdaterad: 11 mars 2011 Är vetemjöl farligt, var en av många frågor jag fick när jag jobbade som personlig hälsoshopper i butik. Svaret är att vitt mjöl eller vetemjöl inte är farligt, men att vi inte bör äta så mycket av det eftersom vitt mjöl saknar skaldelar där mycket av näring och kostfiber finns. Maria Nygårds, matspanare på Viktklubb.se. Foto: ANNIKA AF KLERCKER Att ryktet gått om det vita mjölet och att bröd har uppmärksammats mycket den sista tiden är debatten kring Glykemiskt index, GI. GI är enkelt uttryckt ett mått på hur lång tid det tar för kolhydrater i maten att brytas ned till blodsocker.

Vilka ämnen löser sig inte i vatten?

Lika löser lika – Lika löser lika är en populär minnesregel för lösningsmedel, Polära lösningsmedel löser andra polära ämnen bra, under förutsättning att de inte bildar en stabil kemisk förening med varandra. De starkaste polära lösningsmedlen är smälta jonföreningar, därefter kommer små polära molekyler som vatten och etanol.

1. När två smälta salter blandas bildas nya jonbindningar och vätskorna är fullt blandbara med varandra.
2. Detta utnyttjas vid tillverkningen av glas där de stelnade salterna bildar en homogen massa.
3. När däremot natriumklorid löser sig i vatten uppstår jon-dipolbindningar mellan saltets joner och de polära vattenmolekylerna.

Jonerna omges av lösningsmedlets molekyler, och sägs vara solvatiserade ( hydratiserade om lösningsmedlet är vatten). Detta gör att det går åt flera vattenmolekyler att lösa varje jon och lösligheten blir begränsad. Regeln syftar på de intermolekylära bindningarna som förekommer mellan molekylerna hos två lösningsmedel.

Hur löser sig socker i vatten?

Page 2 – Sockerbitarna smälter inte, utan löses upp. “Smälta” och “lösa upp” kan användas synonymt i vardagligt språk men på kemispråk är det olika saker. Socker är ett polärt ämne som innehåller många hydroxylgrupper (OH). Vatten är ett polärt lösningsmedel som kan binda till sockermolekylerna och omge dem.

1. Då kommer sockermolekylerna att skiljas åt och sockret löses upp.
2. Detta bygger på principen “lika löser lika”.
3. Om temperaturen är hög kan vattenmolekylerna binda snabbare till sockermolekylerna och de upplösta sockermolekylerna kan även avlägsna sig snabbare (“diffundera”) från sockerbiten.
4. Då får man en snabbare upplösning.

Det handlar alltså om hastighet, inte att bindningarna blir starkare vid en högre temperatur. Mikael1s, det står i Pluggakutens regler att man ngte får ta bort ett besvarat inlägg. Det är fruktansvärt otacksamt av dig mot Teraeagle som har lagt ner av sin tid på att svara på din fråga.

1. Om du inte kan lä’mna kvar din fråga så att alla kan läsa den bör du inte skapa någon tråd.
2. /moderator Det spelar ingen roll att du redigerar bort frågan, för vi kan redigera tillbaka den igen (vilket jag just har gjort).
3. Nästa gång bör du fråga din lärare ifall det är okej eller inte att be om hjälp i forumet.

Tråden låses. : Varför löser socker sig i varmvatten? (Kemi/Grundskola) – Pluggakuten