Vad Händer Om Barn Äter För Mycket Socker?

Hur orolig behöver jag vara för mitt barns sockerkonsumtion? – – Allt handlar om balans, För mycket socker ger tom energi som inte bidrar med vitaminer, mineraler och näring, Barn som växer och utvecklas har ett högre näringsbehov i förhållande till den mängd mat som är lagom för dem. Tänker vi mer på att ge barnen näringsrik mat minskar utrymmet för godis, snacks, kakor, läsk och glass.

Hur mycket socker får ett barn äta?

Hur mycket socker kan man äta? – Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012, bör högst 10 procent av kalorierna vi äter och dricker per dag komma från socker. Det innebär att den som är:

2 – 5 år inte bör äta mer än 27-33 gram socker per dag, vilket motsvarar 7-9 sockerbitar per dag.6 – 15 år inte bör äta mer än 33-53 gram socker per dag, vilket motsvarar 10-17 sockerbitar per dag.16 år och äldre inte bör äta mer än 54-60 gram socker per dag, vilket motsvarar18-20 sockerbitar per dag.

Hur mycket godis kan man ge ett barn?

För barn 7-15 år motsvarar det för en vecka: 2 dl glass.1 dl smågodis, 60 gram (7-10 bitar) 1 liten chokladkaka, 40 gram.1 minipåse snacks, 50 gram.

Kan man dö om man äter för mycket socker?

Sockret tar död på oss! Tänkte det kunde vara bra att lyfta drogen socker så här inför frestelsernas månad. Visste du att socker är åtta gånger mer vanebildande är kokain? Förmodligen inte, för då skulle du nog inte gladeligen ge dina barn det. Socker är en drog – lika beroendeframkallande som nikotin och heroin.

• Få verkar känna till sockrets starka beroendeframkallande effekt på hjärnan.
• Det är faktiskt värre än nikotin, heroin och kokain.
• Ny forskning visar också att var tredje svensk riskerar depression på grund av sin höga sockerkonsumtion.
• Inte så konstigt när en hög sockerkonsumtion både skapar inflammation och slår ut kroppens egna, naturliga belöningssystem.

Socker är ett gift som har en rad mycket skadliga effekter på kroppen. Dagens höga sockerkonsumtion ökar risken för en förtidig död. Socker är som rökning, lite förrädiskt, då det inte märks förrän efter ett antal år när kroppen belastats för mycket. Socker är faktiskt VÄRRE än rökning för där vet man ju hur mycket man rökt.

Sockerkonsumtionen är svårare att veta eftersom det mesta göms i den moderna maten. Det hjälper inte att det är färgglatt, snyggt förpackat eller säljs med festligt lockande reklam – effekten är densamma för den stackars kroppen. Skrämmande fakta: “Det finns 600,000 olika sorters mat i USA, av dem har 80 procent tillsatt socker.” Flera forskningsstudier har visat att socker har direkta och indirekta negativa effekter på kroppen och många av dem finns listade nedan.

Sanningen är också att socker är en drog som är lika beroendeframkallande som nikotin och heroin – och den aktiverar många fler center i hjärnan än vad kokain gör. Socker är åtta gånger mer vanebildande är kokain. Beroendeeffekten gör att ju mer man äter, desto mer vill man ha.

• Ja, den biten känner ni ju alla till.
• Släpper man efter för en skumtomte eller pepparkaka, så fastnade visst handen i påsen eller burken Det kan vara svårt att sluta helt enkelt, och vi är olika känsliga för att fastna i sockerberoende.
• Sockerberoende är en ärvd känslighet för socker, och denna kan förstärkas genom ett högt kolhydratintag under uppväxten.

Sockermaten är en stor bov bakom hjärnobalans, Den utbredda sockerkonsumtionen startar tidigt i åldrarna med godis, läsk, glass och socker i maten. Idag utgör det i snitt en fjärdedel av energikonsumtionen hos barn och ungdomar. Även de små barnen får i sig socker via fruktjuicer och barnmat på burk som innehåller inverterat socker (fruktos och glukos), där glukosen tas upp i blodet snabbare än vanligt socker (sackaros).

1. Skrämmande fakta: Forskning har visat att en hög läskkonsumtion hos tonåringar “förbereder” kroppen för vin, öl och sprit.
2. Skillnaden är inte så stor mellan det ena och det andra – de kickar igång samma opiatsystem i hjärnan – vilket betyder att det redan är “bäddat” för en övergång från sockerberoende till alkoholberoende.

Socker ger även näringsbrist eftersom det stjäl viktiga mineraler ur kroppen för att brytas ner. Socker sänker upptaget av Kalcium och Magnesium. Dessa behövs för viktiga processer såsom uppbyggnad av ben och tänder respektive aktivering av enzymer och energiproduktion.

1. Dessutom urlakar socker kroppens ben och vävnader på mineraler, vilket på sikt bidrar till benskörhet.
2. Studier av naturfolk har visat att när de övergår till västerländska matvanor får de sämre benstruktur och dåliga tänder.
3. Man kan undra varför detta samband inte diskuteras eftersom benskörhet numera är en av de vanligaste folksjukdomarna.

När sockerhalten ökar i maten utsöndras mer Krom, vilket bland annat visar sig i att många diabetiker har krombrist. Detta gör i sin tur att andra mineraler inte kan fungera så väl i kroppen. Krom används också för att dämpa suget efter sötsaker. Precis som olagliga droger kan stora mängder socker vara mycket dåligt för oss.

• Enligt en medicinsk definition skulle raffinerat socker i olika former inte få lov att finnas i mat eftersom det är ett gift som stjäl näring ur kroppen!
• Socker är ett beroendeframkallande njutningsmedel – inte mat.
• Socker hade sannolikt inte blivit godkänt som tillsats i vanlig mat om det hade varit en ny produkt idag.
• Sockrets dokumenterade negativa effekter

• Socker kan orsaka för låg eller förhöjd blodsockerhalt • Socker hämmar immunförsvaret. • Socker är inflammationsframkallande och ökar risken för cancer • Socker kan orsaka depression • Socker kan orsaka svampinfektion (candidiasis) • Socker kan bidra till benskörhet (osteoporos) • Socker påverkar proteiners struktur (via bildning av AGE-komplex) och försämrar därigenom upptaget av protein och blodproteiners förmåga att transportera ämnen.

1. Socker ger höjning av blodfetter och LDL-kolesterol i blodet (det senare indikerar inflammation och är stor riskfaktor för ohälsa).
2. Sockerkonsumtion har samband med utvecklingen av degenerativa sjukdomar (typ 2-diabetes, demens, njursvikt) • Socker minskar vävnadselasticitet och förstör blodets mikrokapillärer vilket skyndar på åldrandeprocessen, ger rynkor och grått hår • Socker ger upphov till hyperaktivitet, oro, koncentrationssvårigheter och retligt humör hos barn.

• Socker bidrar till åderförkalkning och hjärt-kärlbesvär • Socker kan ge huvudvärk och migrän • Människor som äter höga halter av socker har tre gånger så stor risk att utveckla Parkinsons sjukdom som dem som äter måttliga mängder • Socker orsakar karies • Moderns sockerkonsumtion under graviditeten kan påverka fostrets tillväxt Fakta sockerkonsumtion i Sverige •Vi äter i snitt 40 kg vitt raffinerat socker per person i Sverige.

1. Därutöver minst lika mycket modifierad stärkelse (stärkelsesirap) i läsk, godis, glass, bakverk etc.
2. Det är upp till 80 kg per person och år •Vi lägger i snitt 40 procent av vår matbudget på chips, läsk, pizza, godis, choklad, vin, öl och alkohol •Läskkonsumtionen är 88 liter per person och år i Sverige, och bara det innebär cirka nio kg socker/stärkelsesirap •2014 pekade WHO ut socker som ett lika stort hot mot världshälsan som tobak Men allt som är sött är inte socker,

Industrin har tagit fram en rad nya varianter, och i läsken har sockret ersatts av glukossirap (stärkelsesirap). Det består av ungefär 55 procent fruktos och 45 procent glukos och det är ännu mer skadligt och fettbildande än det rena sockret.

1. Detta är högst deprimerande läsning och visst är det sorgligt hur det är men – DU kan påverka!
2. Klart du kan välja att äta en och annan skumtomte och pepparkaka under frestelsernas månad men ta och öka din medvetenhet kring ditt mat- och dryckesintaget och tänk till innan du sväljer 😉
3. Källa till inspiration: Sanna Ehdins Hälsonyheter

: Sockret tar död på oss!

Varför ska inte små barn äta socker?

Undvik livsmedel med tillsatt socker – Ge helst inte barnet sötade livsmedel under det första året. Mycket söta livsmedel ökar risken för att barnet ska få hål i tänderna och att de när de blir äldre fortsätter att äta sockerrik mat och då kan få övervikt eller fetma.

Hur påverkas barn av socker?

Hur orolig behöver jag vara för mitt barns sockerkonsumtion? – – Allt handlar om balans, För mycket socker ger tom energi som inte bidrar med vitaminer, mineraler och näring, Barn som växer och utvecklas har ett högre näringsbehov i förhållande till den mängd mat som är lagom för dem. Tänker vi mer på att ge barnen näringsrik mat minskar utrymmet för godis, snacks, kakor, läsk och glass.

Kan barn få diabetes av för mycket godis?

Många överviktiga barn av latinamerikanskt ursprung som konsumerar mycket socker riskerar att drabbas av typ 2- diabetes, rapporterar amerikanska forskare.

Vad händer om man äter för mycket godis?

Hjärtat och blodkärlen – Den som får i sig mycket socker har en ökad risk för högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Dessutom ökar risken för övervikt och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2-diabetes.

Är godis dåligt för barn?

Därför ska du inte ge ditt barn godisförbud 15-04-2020 Att äta för mycket socker kan påverka barns hälsa på flera sätt. Men bör man ge dem godisförbud? Inte alls, menar barndietisten. Det finns flera anledningar till att kontrollera sitt barns sötsaksintag. För mycket godis kan ge negativa hälsoeffekter som näringsbrist, karies, övervikt och diabetes. Men att ge godisförbud är fel väg att gå, menar barndietisten Sara Ask. – De flesta barn uppskattar godis och annat sött väldigt mycket.

• Det är en medfödd preferens som man inte verkar kunna ‘svälta ut’ genom att ge förbud.
• Tvärtom finns en risk att det ökar barnets intresse ännu mer.
• ‘Förbjuden frukt smakar bäst’ verkar också gälla för barn och godis, säger hon.Att ge barnen godisförbud kan alltså vara kontraproduktivt, vilket även bekräftas av studier, och förklaras med att det snarare riskerar att skapa en fixering.– Jag tror inte på att kategorisera mat och godsaker i nyttigt och onyttigt, eftersom det tycks kunna göra maten, till exempel godiset, laddat.

Visa i stället för att prata, såsom att fokusera på bra mat till vardags och bara servera godis ibland, typ på lördagen, säger Sara Ask.Det är bättre att hjälpa barnet att förhålla sig till allt det goda genom att skapa en förutsägbar struktur runt godis, till exempel genom att ha lördagsgodis.– Eftersom barn ofta tycker att godis är väldigt gott så är det bra om inte också hungern driver på.En bra grundtanke är att barn ska äta sig mätta på mat, inte godis.

1. Låt barnet plocka för sig de bitar hen vill ha i en liten påse och servera det efter lunchen eller lördagsmiddagen, när barnet är mätt, tipsar Sara Ask.
2. Det finns däremot goda skäl att hjälpa ditt barn att begränsa sig när det gäller sitt godisintag.– Det finns en uppenbar risk för karies – särskilt om barnet småäter godis och tänderna inte borstas med fluor.

Och om en stor del av barnets energibehov täcks av godis kan barnet antingen få i sig för lite näring eller för mycket energi, med övervikt som följd, säger Sara Ask som slutligen konstaterar:– Men eftersom barnen ska lära sig att navigera i en värld full av goda grejer är det lika viktigt att hjälpa dem att hitta ett hållbart förhållningssätt.

Hur mycket godis till 5 åring?

Hur mycket sött till barnen är okej? Publicerad: 14 nov 2012, kl 14:00 Är du mamman som bjussar på bullar eller mamman med nolltolerans mot sötsaker? Får barnen varje dag-godis, lördagsgodis eller ingenting alls? Socker är ett laddat ämne – men hur onyttigt är det, egentligen? Svenska barn äter i snitt 150 gram godis i veckan, vart tionde barn äter mer än 300 gram i veckan.

För barn 2-6 år motsvarar det per vecka: • ½ bulle • 2 småkakor • ¾ dl glass • ¹/³ dl smågodis, 25 gram • 4 små rutor chokladkaka, 15 gram • ½ minipåse snacks, 20 gram • 1 glas läsk och saft, 2 dl För barn 7–15 år motsvarar det per vecka: • 1 bulle • 4 småkakor • 2 dl glass • 1 dl smågodis, 60 gram • 1 liten chokladkaka, 40 gram • 1 minipåse snacks, 50 gram • 5 dl läsk och saft

Att vara sugen på godis och and­ra sötsaker är naturligt. Åtminstone är sött den enda smak som är medfödd, berättar Lisen Grafström, nutritionist och leg dietist med inriktning på barn och föräldrar.– Bröstmjölken är söt, vilket gör att vi inte behöver lära oss att tycka om sötsaker.

• Övriga smaker måste däremot läras.
• Förr var godis guldkanten på tillvaron, en liten påse på lördagen.
• I dag sticker många till barnen karameller, kola och Kinderägg fortare än de hinner säga “här kommer karies”.
• Sam­tidigt, i takt med den starka hälsotrenden, är en godisklubba i munnen på en treåring för vissa nästan lika hemskt som vore det en cigarett.

Så hur står man då emot den lockande, färgglada konfekten precis vid kassan? (“Men mamma, alla andra får!”) Lisen Grafströms råd är att visa att godis inte är ett naturligt inslag i vardagen.– Ge inte barn godis om de inte ber om det och använd det inte till tröst, belöning eller muta.

• Man måste inte stoppa något i munnen i alla sammanhang, fortsätter hon och konstaterar att småsyskon ofta visar intresse för godis tidigare än det första barnet.– Till ett litet barn räcker det oftast med några symboliska bitar.
• När barnet så småningom blir tre till fem år kan man ge lördagsgodis i en begränsad mängd en gång i veckan.

Sockermängden i tio bitar smågodis, ungefär 50 gram, motsvarar tio sockerbitar. – Man kan också spä ut saft och läsk med bubbel- eller kranvatten. Förslagsvis 50/50. Då innehåller den en och en halv sockerbit per deciliter i stället för tre. Om man gör det från början tycker barnet att det är så saft ska smaka.

Ett annat sätt att äta mindre socker är att begränsa antalet godisbitar till exempelvis tio och klippa sönder dem så att de blir fler. Växande barn har ett stort näringsbehov och för att deras mat ska bli tillräckligt näringstät är utrymmet för att äta tomma kalorier (som i godsaker) begränsat, berättar Lisen Grafström.– För en tvååring kan detta under en vecka vara en glass och en bulle och för en fyraåring 50 gram choklad och två bullar, säger hon.– Eftersom tomma kalorier mättar orkar små barn inte få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler via riktig mat om de äter mycket sötsaker.

Ju mindre barnet är, desto viktigare är det att maten är näringstät. Magsäcken är liten hos ett litet barn, det blir snabbt mätt och äter därför i mindre volymer, men lite oftare. Frukt och osockrade bär är naturlig sötade livsmedel och innehåller, förutom sitt eget socker, också vitaminer och mineraler.– Det introduceras med fördel när barnet börjar äta vanlig mat under sitt första år.

Frukt i bit eller osötade bär kan gärna serveras ett par gånger per dag som efterrätt, till gröt eller fil, men är också ett bra alternativ till godis så länge barnen är små. Men är inte frukt frätande för tänderna? – Jo, säger Margaret Grindefjord, klinikchef på Eastmaninstitutet, specialiserat på barntandvård, pedodonti.

Det är också syrebildande, om än inte lika “farligt” som det vita sockret.– Självklart ska barn ha fruktstund, men det är exempelvis inte bra om ett litet barn, en ettåring med nya små tänder, suger på en äppelskiva för länge. Russin och torkad frukt innehåller också väldigt mycket fruktsocker, som i tandhänseende inte heller är bra.

1. Men det finns andra saker man också kan tänka på, som att det i lösgodis finns en massa konser­veringsmedel.
2. Ibland kan föräldern i sin hälsoiver lura sig själv.– Som den gamla klassikern: nyponsoppa i flaska.
3. Man tror att det är nyttigt, men det är förödande för tänderna.
4. Då suger barnet under ganska lång tid och har den nära tänderna.

Lightdrycker är inte heller något alternativ, enligt Margaret Grindefjord.– Du blir ju inte av med sötsuget och kan få frätskador på tänderna. Det ser man oftast på lite äldre barn och tonåringar, att emaljen nöts sönder och blir utsliten. Kan man äta eller dricka någonting alls, egentligen? – (Skratt) Man kan äta allt det där, men med förnuft och inte alltför ofta.