Lättodlade grönsaker
- Plocksallad. Att odla plocksallad är det bekvämaste sättet att få egen sallad.
- Mangold. Denna storvuxna bladgrönsak används på samma sätt som spenat men är mer lättodlad eftersom du kan skörda på samma plantor hela sommaren.
- Kålrabbi (knutkål)
- Grönkål.
- Bönor.
- Ärter.
- Lättodlade rotfrukter.
- Morot.
Meer items
Contents
Vad är mest Lättodlat?
Mangold – Mangold är en av våra mest lättodlade grönsaker och går att direktså i omgångar ända in på hösten. Den ger rikligt med goda blad som dessutom är fullproppade med vitaminer. Mangold trivs allra bäst om den direktsås när jorden blivit uppvärmd. Rädisor växer snabbt och vill ha mycket vatten för att smaka gott. Perfekt i den fuktiga vår- eller höstjorden!
Vilka grönsaker växer snabbast?
Snabba grönsaker – Allting går förstås inte att så i sista minuten, sådant som har längre utvecklingstid som exempelvis kronärtskockor, chili och verbenor går tyvärr inte att få upp i en hast, men i de flesta fall är sen odling inget problem. Det finns mycket som gror fort och sallad, som kräver en del vårkyla för att gro, kan enkelt förodlas inomhus på sval plats eller i ett skuggigt hörn av trädgården för att senare utplanteras i landen.
- Riktiga sistaminuten-växter är bland annat sommarmorot, rödbeta och kålsorter som Pak Choi, de går från frö till färdig planta på ungefär åtta veckor.
- Ännu kvickare är mangold och salladslök och skulle du ha ännu mindre tid är rucola ett bra alternativ, denna peppriga bladgrönsak ger rekordsnabb skörd.
Faktum är att du mitt i sommaren fortfarande kan så väldigt mycket som rädisor, ärter, mållor, dill, majrovor, rättikor, kålrabbi och asiatiska bladgrönsaker. Ja, även under tidig höst är det inte för sent att så, då trivs spenat, rucola, Pak Choi, ärtskott, mangold och rädisor i landen. Foto: Liselotte Roll
Vad är lätt att odla hemma?
Oändliga möjligheter – Kål, tomater och gurkor är förstås bara en bråkdel av vad du kan odla inomhus. Kryddor, krasse, sallad, ingefära, chili, paprika, ingefära, ananas, physalis, vitlöksblast, jordgubbar, groddar och mikrogrönt, ja till och med potatis går också att odla med rätt belysning, god jord och näring.
Det finns egentligen få begränsningar förutom ytan. Och har du den, kan du även odla större växter, vad sägs om att plocka en klase bananer från soffan? Det är faktiskt fullt möjligt med lite pyssel och tålamod. Bortsett från de grönsaker du äter direkt så går det också bra att förodla plantor för senare utplantering.
Många grönsaker har så lång utvecklingstid att de behöver sås redan under vintern för att ha en chans att hinna ge frukt på sommaren, det gäller bland annat, chili, paprika, aubergine och kronärtskocka.
Vad kan man så direkt?
Sockerärtor, bönor, spenat, sallat, ruccola, rädisor, dill, morot och mangold är några exempel på lättodlade grönsaker. De gror lätt och ger skörd på ganska kort tid. Sedan kan du plocka dina grönsaker direkt från trädgårdslandet eller pallkragen.
Vad är lättast att odla i pallkrage?
VAD KAN DU ODLA I PALLKRAGE? – I princip vad du vill! Det är populärt att odla grönsaker i pallkrage som till exempel gurka, tomat och sallat då det är lättodlat. Samma sak gäller för odling av kryddor, blommor och bär som jordgubbar, smultron och hallon.
Vilka grönsaker ska man inte odla tillsammans?
Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.
- Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna.
- Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.
Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.
Vad | Trivs med | Trivs inte med | Egenskap |
---|---|---|---|
Aubergine | Bönor | ||
Basilika | Tomat, chili, oregano, sparris | Salvia | Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop. |
Betor | Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök | ||
Blomsterböna | Betor, kålrot, selleri | ||
Blomkål | Bönor, selleri | Ej efter spenat | ger god smak |
Bondbönor | Dill, potatis, spenat | ||
Buskbönor | Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater | Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor | |
Chili | Basilika, Salladslök | ||
Dill | Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök | Morot, tomater, chili | Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver. |
Endivesallat | Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor | ||
Fruktträd | Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök | ||
Fänkål | Gurka, sallat, salvia, ärtor | Buskbönor, stångbönor, tomater | |
Gräslök | Morötter (tidiga) | Bönor, ärtor | |
Gurka | Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor | Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater | |
Hallon | Spenat, vitlök | ||
Jordgubbar | Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr | Kålväxter, tomater | Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta. |
Jordärtskocka | Gurka | Potatis | |
Koriander | Spenat, bönor, ärtor | Fänkål | Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter. |
Krusbär | Potatis | ||
Kålväxter | Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor. | Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök | Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver |
Lök | Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat | Buskbönor, stångbönor | |
Majs | Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor | Selleri | |
Mangold | Buskbönor, kålväxter | ||
Morötter | Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor | ||
Mynta | Tomat, chili, kål, sallat, ärtor | Persilja, kamomill | Deras starka doft kan förvilla insekter. |
Nässlor | Tomater | ||
Pepparmynta | Sallad, tomater | ||
Pepparrot | Fruktträd | ||
Persilja | Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater | Mynta, sallat | Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten. |
Potatis | Bondbönor, buskbönor, solros, spenat | Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater | |
Purjolök | Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater | Buskbönor, kålväxter, stångbönor | |
Rabarber | Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat | ||
Ringblommor | Kålväxter, tomater | ||
Rosor | Pepparmynta och vitlök | vitlök avvisar bladlöss | |
Rosmarin | Kål, chili, salvia, bönor | Morot, potatis | Håller insekter borta. |
Rädisor, Rättika | Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor | Gurka | |
Rödbetor | Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök | Spenat | |
Rödlök | Betor | ||
Sallad | Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor | Fänkål, persilja, selleri | |
Salladslök | Kål, sallad, persilja | Bönor, ärtor. Spenat | Kan hålla insekter på avstånd. |
Salvia | Kål, morot, rosmarin | Gurka, salladslök | Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare. |
Selleri | Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater | Majs, potatis, sallat | |
Solros | Gurka, Potatis | ||
Sparris | Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater | ||
Spenat | Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater | Rödbetor | |
Sojabönor | Trivs överallt | Stimulerar alla växter i närheten | |
Squash | Bönor, ärtor, gurkört | Potatis, kryddväxter, tomat | Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra. |
Stångbönor | Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat | Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor | |
Svartrot | Kålrabbi, purjo, sallat | ||
Timjan | Kål, sallat | Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta. | |
Tomat | Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök. | Potatis, kål, dill, fänkål, | Tagetes (skyddar mot nematoder) |
Vitlök | Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater | Kålväxter, stångbönor, ärtor | |
Ärtor | Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat | Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök | |
När ska man börja Förså grönsaker?
I februari – mars är det dags att börja med de allra första sådderna! En del av de bästa köksväxterna måste förodlas inomhus för att ge skörd under sommaren. Ett alternativ är att köpa färdiga plantor senare i vår, men då missar man den så spännande förodlingen.
Vad är mest lönsamt att odla?
table> | |||||
02-01-2012, 20:22 Lnk hit: #1 | |||||
Medlem Antal inlgg: 4 044 Medlem sedan: 09-03-2010 Medlem nr: 28 369 | Jag har funderat lite kring lnsamheten med grnsaksodlandet. Sjlv odlar jag det mesta men det r ju olika lnsamhet. Potatis t ex r lite extra goda nr man odlar de sjlv men inte s vrst lnsamt egentligen. Svartrtter eller sparris dremot r dyra att kpa i affren s dr blir lnsamheten stor. Om man nu frnser hlsoaspekten i att odla obsprutade grnsaker br och frukter, vilka tycker ni r mest lnsamma och vilka odlar ni? | ||||
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
table>
1 anvndare lser den hr trden just nu (1 gster och 0 anonyma medlemmar) 0 medlem(mar):
/td>
/td>
Vad ska man inte odla ihop?
Alla har inte plats eller lust att ha ett grönsaksland hemma. Vissa av oss har bara en balkong och vissa ett söderfönster. Oavsett hur mycket plats man har kan man odla grönsaker. Och man kan odla mer än man tror – om man samplanterar. Text och bild: Anna Theorin Samplantering av grönsaker betyder helt enkelt som det låter att man odlar olika grönsaker tillsammans i en kruka. Innan vi går igenom vilka plantor man kan samodla så kommer det lite praktiskt information som ni behöver veta.
När man odlar i en behållare som en kruka eller i en pallkrage, så är det viktigt att man använder bra jord och att man tillför näring under hela sommaren. Växterna kan inte ta upp någon näring ur marken och för att växa och frodas behövs näring. Speciellt om man odlar flera olika grönsaker i en behållare tillsammans.
- Ett bra grönsaksgödsel som jag använder hittar ni här
- Vattningen är viktig, ju mer grönsaker i en kruka desto mer vatten går åt dagligen. Vattna gärna igenom hela krukan mer sällan än att strövattna lite då och då. Man vill att rötterna söker sig ner i krukan och inte mot ytan.
Vissa växter ska absolut inte samplanteras. Detta gäller tomat och potatis som lätt smittar varandra med potatisbladmögel annars. Potatis och tomat är nämligen släkt och de kan få samma sjukdomar.
När man ska bestämma vilka växter man ska samodla så måste man se till vad de växterna behöver och vill ha. Timjan ska inte samplanteras med gurkor eftersom timjan gärna vill torka ut lite och gurkor dricker ofantligt mycket mer vatten. Timjan och rosmarin går däremot väldigt bra att odla ihop eftersom de vill ha samma förutsättningar. De man också behöver tänka på är att om man har tomater och gurka som man binder upp så får man massvis med plats i krukan för andra grönsaker och örter. Busktomater kan bli ganska breda så då får man plantera i ytterkant av krukan, även det går bra såklart och då kan man sätta grönsaker som växer neråt i marken, som sommarmorot och rädisor. Du kan självklart även blanda som du vill, om du har en kruka med högväxta ärtor eller bönor kan du ha lågväxande ärtor och bönor i samma kruka eller blanda med bladgrönsaker. Om du odlar potatis i krukor kan du så snabbväxande grönsaker emellan potatisblasten så som rädisor, spenat och plocksallat. Blommande tomat med sallat på tillväxt under. Även kryddväxter från samma sort passar fint att samplantera. Olika myntor i en kruka ser inte bara vackert ut, doften från de olika sorterna blandar sig tillsammans och blir helt magiskt. Limegrön Äppelmynta med mörkt Chokladmynta är fantastiskt vackert ihop! Det som är det roliga med samplantering av grönsaker är att man kan testa sig fram själv.
- Tänk på sluthöjden av grönsaken, kommer den växa upp eller ner i marken som en rädisa/morot.
- Blanda höga grönsaker med låga.
- Blanda snabbväxande grönsaker med långsamma (ex blanda kål med sådda rädisor).
- Och det viktigaste, samplantera de växter som vill ha samma förutsättningar.
Lycka till!
Vilka grönsaker kan man så tidigt?
Så i februari – Mikrogrönt, även kallat babyleaf eller mikroblad, odlas enkelt på fönsterbrädan. Bredså (så tätt) frön av till exempel grönkål, bladrädisa, koriander eller sallat i en låg och bred kruka med blomjord. Håll jorden fuktig! När skotten är 5–10 cm höga och bladen har utvecklats skördar och äter du dem som lyxgrönt! I februari kan du börja så och förodla en del av sommarens grönsaker och blommor.
Hur lång tid tar det att odla sallad?
Tips: För att få fröna att gro jämnt i krukan, täck dem med film tills de börjar spira.4 till 6 veckor – det är så lång tid det tar innan du kan skörda de första bladen av plocksallat.
När ska man odla morötter?
Så morötter – Det finns tidiga och sena morötter. De tidiga morötterna skördar och äter du efter hand under sommaren. De sena skördar du på hösten och kan förvara svalt under vintern. Det står på fröpåsen om sorten är tidig eller sen. Morötter vill ha en lucker, mullrik och djupgrävd jord så att de få plats att sträcka på sig ordentligt.
- I trädgårdslandet kan du förbättra jorden på hösten eller innan sådd med kogödsel, torvmull och kompost.
- Lägg ut ett tjockt lager jordförbättring på jordytan och gräv om med en spade eller grep helst ner till 30 cm djup.
- Odlar du i pallkrage eller kruka använd Grönsaksjord,
- Morötterna ska sås på våren när jorden reder sig, d.v.s.
när den torkat upp så att den går att gräva och kratta. När blasten vuxit upp cirka fem centimeter gallrar du bort plantor som står för tätt så att avståndet mellan plantorna blir 2-4 centimeter. Skörda morötterna efterhand som de växer sig kraftiga.
Vilka grönsaker behöver två pallkragar?
Odla i pallkrage Att odla i pallkrage är både enkelt och praktiskt. Det passar dig som har lite mindre tid att ägna din trädgård, men också dig som vill slippa gräva, snickra eller böja dig hela vägen ner till jorden. Förläng hållbarheten på din pallkrage genom att olja in den med träolja innan användning, till exempel linolja. En pallkrage på höjden räcker om du ska odla sallat, spenat och rädisor. Vill du odla rotfrukter, potatis eller kraftigväxande grönsaker som squash, majs eller kål är det mer praktiskt med två kragar på höjden. Tre kragar är lämpligt om du vill slippa böja dig så djupt, men räkna med att behöva större mängder jord då. Fyll pallkragen med jord. I botten kan du lägga halvförmultnad kompost, gammal trädgårdsjord eller töm jordsäckarna från i fjol. Övre skiktet består med fördel av en kombination av välförmultnad kompostjord, kogödsel på säck (även kallad naturgödsel) och jord på säck.
Välj en bra jord, till exempel grönsaksjord, ekologisk jord eller planteringsjord. En stor fördel med att ha köpt jord från säck överst i pallkragen är att det blir mindre ogräs. Att sätta igång pallkrageodlingen gör du enkelt på en helg. Det enda du behöver är pallkragar, 3–4 säckar jord/krage, cirka 200 liter (eller motsvarande mängd kompost).
Komplettera med impregneringsolja och färg om du vill. Nästa avsnitt handlar om den första sådden! Text och bild: Eva Robild
Vilka grönsaker i samma pallkrage?
Kom igång att odla i pallkrage – I pallkragarna planterar du ut förkultiverade grödor eller sår sorter som kan direktsås ute. Eftersom jorden i pallkragarna kommer upp en bit från marken värms den upp snabbare. Täcks odlingen med täckväv eller ett genomskinligt lock ökar värmen ännu mer.
- Detta gör att odling i pallkrage kan inledas lite tidigare än på friland.
- Låt se vad du kan fylla dina pallkragar med.
- Bladgrönsaker sommar och höst Smakrika, nyttiga och lättodlade bladgrönsaker trivs utmärkt i pallkrage och till dessa räcker det med en låda.
- Snabbväxande bladgrönsaker som drivsallat, rucola, vintersallat, salladssenap, spenat, pak choi och mizunakål kan du odla i omgångar för primörskörd tidig sommar samt odling hela sommaren och en bit in på hösten.
Mangold är mycket vackert inslag i pallkragar med sina färgstarka stjälkar som sticker upp en bit på höjden. På hösten kan du så en sista omgång av exempelvis miniplocksallat, mini pak choi, asiatisk kål och sallatscikoria och skörda som späda blad, så kallade baby leaf.
Odla på höjden i pallkrage Höga sorter av ärter och bönor är vackert att odla i pallkrage. Bygg dekorativa stöd, i all sin enkelhet med snören och bambupinnar eller mer avancerade spaljéer av exempelvis armeringsjärn. Bönor och ärter kan fylla en hel pallkrage eller stå i mitten med lägre ärter och bönor eller andra grödor runtomkring.
På djupet i pallkragen Om du ska odla rotfrukter i pallkrage krävs att du staplar två eller tre lådor på varandra, förutom för rädisor som inte kräver så djup bädd. När du har ett ordentligt djup i din pallkrageodling kan du odla alla sorters rotfrukter och lök.
- I samma pallkrage kan purjolök och salladslök få växa som ju inte tar plats under jord.
- Många rotfrukter kan sås en första omgång tidigt på våren för en krispig primörskörd.
- Rikgivande gurkväxter Melon, squash och slanggurka kan odlas i en pallkrage och tillåtas slingra över kanten och ut på marken utanför, om platsen tillåter det.
Annars får de stanna i lådan och tar då mycket utrymme, men varje planta är å andra sidan ofta rikgivande. Insprängt bland bladmassan från gurkväxterna kan ringblomma få sticka upp och skapa en vacker samplantering. Bär i pallkrage Jordgubbar, smultron och blåbär fungerar fint att odla i pallkrage.
- Eftersom blåbär trivs i sur jord bör de få en egen pallkrage som fylls med rododendronjord, barkmull, torv och löv.
- För bärodling är det bra att stapla två pallkragar på varandra.
- Plantorna kommer ge skörd i flera år och kräver därför lite mer jordvolym.
- Odla kryddväxter i pallkrage En minikryddgård i en eller flera pallkragar är vackert.
Eftersom många kryddväxter är perenna är det bra att stapla två pallkragar på varandra och skapa en större jordvolym. Pallkragar fyllda med timjan, oregano, citronmeliss, rosmarin, gräslök och andra väldoftande nektarrika kryddväxter lockar pollinerande insekter till din odling.
Måste man byta ut jord i pallkragar?
Byta jord i pallkragar – Jord är mycket sällan något som förbukas och måste bytas ut, den kan användas om och om igen. Nyckeln för att få en bra jord är att ständigt förbättra den. Att byta jord i pallkragar är sällan nödvändigt. Dessa pallkragar anlades med köpt jord från påse, som är mestadels baserad på luftig torv. Den är nästen omöjlig att odla i och behöver förbättras med både organiskt material och gödselvatten för att prestera bra. Den senaste tiden har flera odlare frågat mig om när – och hur – och om de ska byta jord i sina pallkragar.
Jag förstår att det är en vanlig fundering och vill gärna dela mina tankar om saken. Det korta svaret på frågan om man ska byta jord i pallkragar, är: Nej, du behöver i princip aldrig byta jord i dina pallkragar. Många som odlar första gången tror att jord är en förbrukningsvara. Att vi odlar i den en tid och sedan behöver ersätta den med ny, lite så som vi gör när vi odlar krukväxter inomhus.
Att ny jord ersätter gammal för att den nya jorden är bättre. Det här är en miss, som är bra att reda ut.
Kan man odla tomat och gurka ihop?
Odla Gurka Odla gurka är enkelt. Tomater är väldigt enkla att odla i sin egen trädgård, men vad vore tomaten utan sin goda vän gurkan? Gurkor är nästan lika vanlig i svenska växthus som tomaten och det är verkligen inte konstigt med tanke på hur bra de passar ihop.
- Gurka och tomat är ett så vanligt inslag i den svenska salladen att det nästan inte går att skilja dem åt, och så borde det vara i trädgården också.
- Odla dina egna gurkor – Växthus Gurkor kan växa fantastiskt fint under den svenska sommaren men vill gärna ha ett växthus.
- Gurkan trivs bäst i temperaturer runt 25 grader och är extremt känslig för låga temperaturer.
Redan vid 10 grader kan gurkan börja hänga och just därför är ett växthus att föredra. Gurka planteras helst långt ifrån växthusdörren, om man inte har ventilationsfönster, då drag från denna kan föra med sig både kyla och sjukdomar. Odla dina egna gurkor – Försådd Gurkor sås oftast från frön och mår bra av att försås inomhus innan de skall ut till växthuset.
- Eftersom gurkplantan är så känslig mot kyla hjälper det också att ha en liten buffert mellan det att man planterar gurkan tills det är säkert att plantera ut den i växthuset.
- Plantera fröet i en kruka såjord och se till att den står varmt men inte i direkt solljus.
- Rukan bör vattnas underifrån, ytan kan duschas om den är torr, och så snart jorden ute i växthuset är 15 grader kan man sätta ut plantan.
Givetvis kan man vänta lite men inte för länge, en större gurkplanta kräver mer vatten och näring än vad som är möjligt att ge den i en liten kruka. Odla dina egna gurkor – Plantera Gurkor kan planteras ihop med tomater i ett växthus men de trivs bäst i en helt annan jord så det bästa är att skilja dem åt något.
- Jorden bör vara fuktighetshållande, mullrik och väldigt näringsrik med en temperatur på 15-20 grader C och ett pH-värde runt 7,0.
- Gurkor har ett enormt behov av både näring och kalcium så det gäller att gödsla ofta, dock är det viktigt att gödselmedlet är klorfritt.
- Väl brunnen stallgödsel fungerar väldigt bra.
En rejäl gödsling på hösten besparar dig mycket arbete på våren så planera i förväg om du skall plantera gurka. Gurkplantor planteras runt 50 cm ifrån varandra men inte ner i jorden utan i små kullar ovanpå marknivån. Väl på plats vattnar man plantan lätt och gurkan är på plats.
- Odla dina egna gurkor – Skötsel Som tidigare nämnts behöver en gurkplanta enorma mängder vatten och bör vattnas minst en gång varje dag då solen står som högst.
- Tillför även gödsling regelbundet, en blandning av benmjöl, blodmjöl och Algomin är perfekt för ändamålet.
- Under varma perioder kan man rent av få vattna oftare och lufta ur växthuset så att det inte blir för varmt.
Om det finns risk för kyla kan man ställa in en kupévärmare i växthuset över natten, då finns det dock risk för att det blir för varmt istället. För att vara säker på att pollinering sker kan man gnida hanblommor och honblommor mot varandra, de är enkla att skilja åt för honblommor har ett fruktämne bakom blomman som hanblommor saknar.
- Om gurkplantan toppas vid manshöjd och stöttas med en blompinne kommer den stå stadigt även med frukt och man behöver inte oroa sig för att den skall brytas av.
- Vänta inte med att skörda gurkorna tills det är för sent, för stora gurkor är vattnigare och har mindre smak än de något mindre och det vore synd att inte få perfekta gurkor för sitt slit.
: Odla Gurka
Vilka grönsaker kräver mycket näring?
Mycket näringskrävande växter: Kålväxter, kålrot, selleri, gurka, tomat, pumpa, squash, vitlök och purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel. Måttligt näringskrävande växter: Rotfrukter, sallat, lök, persilja och dill. Dessa växter behöver begränsat med näring och kan må dåligt om de får för mycket.
Vad trivs ihop med paprika?
Vad kan passa att plantera tillsammans med chili och paprika? – Gräs, kryddor och andra bladväxter som till exempel är fina att samplantera eller ställa tillsammans med chili och paprika. Tomater önskar samma vård och omsorg och kan på så sätt passa att plantera i samma kärl. Tänk bara på att det finns ordentligt med utrymme både för rötter och planta att växa i.
Hur många säckar jord i en pallkrage?
Odla i pallkrage Att odla i pallkrage är både enkelt och praktiskt. Det passar dig som har lite mindre tid att ägna din trädgård, men också dig som vill slippa gräva, snickra eller böja dig hela vägen ner till jorden. Förläng hållbarheten på din pallkrage genom att olja in den med träolja innan användning, till exempel linolja. En pallkrage på höjden räcker om du ska odla sallat, spenat och rädisor. Vill du odla rotfrukter, potatis eller kraftigväxande grönsaker som squash, majs eller kål är det mer praktiskt med två kragar på höjden. Tre kragar är lämpligt om du vill slippa böja dig så djupt, men räkna med att behöva större mängder jord då. Fyll pallkragen med jord. I botten kan du lägga halvförmultnad kompost, gammal trädgårdsjord eller töm jordsäckarna från i fjol. Övre skiktet består med fördel av en kombination av välförmultnad kompostjord, kogödsel på säck (även kallad naturgödsel) och jord på säck.
- Välj en bra jord, till exempel grönsaksjord, ekologisk jord eller planteringsjord.
- En stor fördel med att ha köpt jord från säck överst i pallkragen är att det blir mindre ogräs.
- Att sätta igång pallkrageodlingen gör du enkelt på en helg.
- Det enda du behöver är pallkragar, 3–4 säckar jord/krage, cirka 200 liter (eller motsvarande mängd kompost).
Komplettera med impregneringsolja och färg om du vill. Nästa avsnitt handlar om den första sådden! Text och bild: Eva Robild
Hur odlar man gul lök?
Odla röd lök, gul lök & schalottenlök – De små lökarna vill ha mullrik jord. FOTO: Istock • Använd värmebehandlad sättlök, den går inte i blom i förtid. Lök vill stå soligt och vill ha mullrik, lucker och jämnt fuktig jord. Vid plantering ska jorden hålla minst 10 grader. Vattna gärna jorden ordentligt dagen innan sättning.
• Sätt lökarna med 6-8 centimeters mellanrum, toppen av sättlöken ska synas ovan jord. Tryck till jorden så att löken står stadigt. • Vattna regelbundet och rejält, utan vatten blir löken bitter i smaken. • Lägg på ett täcke med 5 centimeter gräsklipp två gånger under säsongen, det ger näring och håller jorden fuktig.
• Håll ständigt efter ogräs så att det inte stjäl näring från löken vars grunda rotsystem tål inte konkurrens om näringen. • Skörda lök för färskkonsumtion löpande under sommaren, medan blasten ännu är grön. Dags för lagring när lökarna torkat. FOTO: Istock • När blasten börjar gulna och vissna är det dags för storskörd. Skörda vid varmt och torrt väder, låt lökarna ligga kvar på jorden och torka några dagar. Ta in den under tak om det börjar regna. När löken är torr ska den putsas från smuts och trasiga ytterskal innan lagring.