Hur Ofta Ska Man Gödsla Grönsaker?

Gödselvatten – Det här är en fiffig gödningsmetod där ett näringsrikt vatten görs av växtdelar. Se klippet nedan om hur jag gör. Mest näring innehåller nässlor, men under säsongen använder jag också mängder av ogräs. Det här sättet att gödsla jorden använder jag under hela säsongen, från tidigt på våren när nässlor och andra växter levererar delar att använda, till hösten då jag gödslar sena bladgrönsaker och andra växter i vinterodlingen.

Hur ofta ska man ge näring till grönsaker?

Näringsguide för odling i krukor, urnor och lådor – Vid odling i krukor och lådor är växterna mer beroende av den gödning vi tillför. Näringen i jorden är den enda reserv växterna har tillgång till. En bra jord är början till en lyckad odling, därefter kommer näring och vatten. I krukor och mindre kärl är det lättast att gödsla med flytande näring vid vattning.

Växtsort och behov	Bästa näringen	Tid på året
Säsongens blommor	Universal Eko näring, Universal näring, långtidsgödsel, pumpnäring (Krav)	Hela säsongen
Citrus, oliv	Citrusnäring	Hela säsongen
Grönsaker, kryddor	Universal Eco, Tomatgödsel Eko	Hela säsongen
Bärbuskar, fruktträd	Universal Eco	Vår (april-maj)

Hur ofta ska man gödsla trädgårdslandet?

Använd Kogödsel som grundgödsel i trädgårdsland, rabatter och vid plantering, det bästa är att tillföra kogödsel återkommande varje år. Blanda in gödseln ordentligt i jorden med grep eller spade. I äldre planteringar och rabatter myllas gödseln grunt ner i jorden med en kratta.

Hur gödslar man grönsaker?

Blanda ned hönsgödseln i jorden på våren innan du drar igång din odling. Komposterat hönsgödsel kan du köpa i i stora påsar i såväl trädgårdsbutiker som i vanliga matbutiker. Komposterat kogödsel passar rotfrukter, bladgrönsaker och dill som inte behöver lika mycket kväve som exempelvis kål och squash.

Hur ofta gödsla pallkrage?

Gödsla – Påsjordens näring räcker ungefär tre veckor, har du blandat i kogödsel räcker näringen lite längre sedan behöver du gödsla med antingen hönsgödsel, egen kompost eller annat ekologiskt/organiskt gödsel.

Hur ofta ska man gödsla tomater?

Det bästa är att ge näring lite och ofta, åtminstone någon gång i veckan, lite beroende på vilken näring du väljer att använda. Eftersom tomater växer snabbt och behöver näring för att både växa och utveckla frukt, behöver du se till att de har näring ända fram till slutet av sommaren.

Kan tomater få för mycket näring?

Tomatnäring och skötsel – Ge din tomatplanta en svag växtnäring en gång i veckan som är rik på kalium och fosfor. Undvik näring som innehåller mycket kväve, det kan ge tomaterna dålig smak. Förbättra gärna jorden med jordförbättring som trädgårdjord, eller genom att tillsätta lite trädgårdkalk elelr vedaska. Tänk också på att knipsa av skott som växer i grenvecken på tomatplantorna (ej busktomater), så de inte växer åt alla håll och tar kraft från tillväxten.

Vad gödslar man tomater med?

Tomat hör till gruppen potatisväxter och härstammar från Peru och Chile. Botaniskt sett är tomatfrukten ett bär. Det finns många olika sorter av tomat och man delar in dem efter det sätt de växer. Ampeltomater har ett buskliknande hängande växtsätt och passar att odla i krukor.

1. Busktomater blir inte heller så höga och passar att odla på friland eller mot en vägg, de behöver inte tjyvas om de inte blir för täta.
2. Högväxande tomater har en genomgående stam och alla sidoskott tas bort allteftersom.
3. De kräver uppbindning för att orka bära skörden.
4. De kan odlas i växthus, på balkong eller mot en södervägg.

Förutom växtsättet varierar form och färg på frukterna med allt från små runda körsbärstomater till stora platta bifftomater. Tomaternas färg kan vara röd, gul, orange, svart och grön. För att växa kräver tomaten mycket värme och ljus samt rikligt med vatten och näring.

• Tomater trivs bäst vid 20–25 graders värme.
• Växtplatsen ska vara vindskyddad men det går att odla både i växthus, på balkonger, mot en vägg och på friland.
• Jorden måste vara lucker och kraftigt gödslad.
• I växthus, odlingsbänkar och krukor kan Reko U-jord eller Tomat & chilijord rekommenderas, det går även att odla direkt i jordsäcken.

På friland jordförbättras jorden innan plantering med Grönsaksjord eller kompost. Tomaterna behöver mycket vatten och ett bra tips är att ha en vattentunna nära till hands. Vet man med sig att det kanske finns risk för torka kan man addera Lera till jorden för att öka fukthållningen.

1. Planteringsavstånd, beroende på sort och växtsätt, ca 30–50 cm.
2. Tomat kan förodlas från frön eller så köper man färdiga plantor i trädgårdsbutiken.
3. Fröna sås i Naturgödslad såjord i feb-april beroende på när man ha möjlighet att plantera ut dem.
4. Täck fröna lätt med jord.
5. Sådden hålls fuktig och skyddas med film eller duk tills fröna har grott.

Lämplig groningstemperatur är 22–25 grader. När fröna har grott flyttas plantorna till en plats med mycket ljus och cirka 18 grader. I de flesta fall behövs extrabelysning vid tidig plantodling. Gödslingen inleds med en svag blandning med flytande växtnäring när plantan har två bladpar.

Plantorna sätts om i REKO-jord eller Tomat & chilijord när de börjar stå tätt. Flera omplanteringar kan behöva göras innan det är dags för utplantering. Plantorna planteras ut när de börjar blomma. Slutplantering kan göras i Tomat & chilijord, U-jord eller REKO U-jord, Oavsett hur du plantera se till att plantan har minst 10 liter jord.

Plantorna kan sättas betydligt djupare än tidigare om de har blivit långa, ta bara bort blad som riskerar att hamnar under jord. Nya rötter kommer snabbt att bildas från stammen. Stötta plantorna med stödkäppar eller bind upp dem med snöre som snurras runt stammen.

1. När tomaterna börjar blomma måste de pollineras för att ge frukt, finns inte tillräckligt med insekter måste man göra det för hand genom att skaka lätt på plantan eller pollinera med pensel.
2. Bästa tiden är på förmiddagen när luften är torr och pollenet lätt släpper.
3. Sorter som bara ska växa med en genomgående stam måste ‘tjyvas’, dvs nya skott som växer ut från bladfästena tas bort allt eftersom.

Tjyvarna kan användas som sticklingar, de rotar lätt i såjord. När tillväxten är kraftig och under värmeperioder behöver tomaterna rikligt med vatten. Jorden får aldrig torka ut, då kan frukterna skadas och få sk pistillröta. Allt för ojämn vattning kan även leda till att frukterna spricker.

Allt efter som plantorna växer kan de nedersta bladen tas bort så att det blir luftigt runt plantorna. På hösten när det är fuktig luft kan tomater lätt drabbas av gråmögel om det inte finns luftväxling där de växer. Potatisbladmögel är också en vanlig sjukdom på sensommaren, speciellt på friland om man även odlar potatis i närheten.

Gödsla tomatplantorna minst en gång i veckan med flytande växtnäring. Det går även bra att gödsla med Hönsgödsel som blandas ner i jordytan minst en gång i månaden, det är lite enklare när man vattnar med slang. Mycket mörkgröna plantor med kraftiga blad och krulliga toppar är ett tecken på för kraftig gödsling.

Vad ska man gödsla gurka med?

Så lyckas du med din gurkodling – Gurkor är härliga att odla och väldigt enkla. Redan när du har 1-2 plantor i ditt växthus så får du en stor skörd! De kan odlas i jordbädd i växthus eller i stora krukor på minst 40-50 liter. De passar även till din varma balkong sålänge du kan tillgodose värmebehovet.

• Vill du testa odla dem i ampel eller annan hänganordning så passar tex.
• Mini Stars och Burpless Tasty Green F1 utmärkt till detta ändamål.
• Tänk bara på att hålla en jämn fuktighet och välj gärna så stor kruka som möjligt.
• Gurkor visar snabbt om de är missnöjda med vatten och då visar de tydligt detta genom att först sloka med bladen och vid långvarig eller upprepande torka genom att bli smala i ena änden och tjocka i andra.

Glöm inte heller att kontinuerligt tillföra näring för att slippa blekgröna blad och sämre skörd. Bästa resultat får du genom att ge en liten dos flytande näring med vattnet varje dag. Mera om näring längre ned. Gurkor är väldigt känsliga för låga temperaturer och skall inte planteras ut före det är över 15 grader oavsett om det är växthus eller friland du kommer odla på – och då menar jag minimi 15 grader dygnet runt.

Täck gurkor på friland med fiberduk om temperaturen inte hålls tillräckligt hög under sommarnätterna. Gurkor får frostskador redan vid ca + 4-5 grader men stannar i tillväxt före det. Plantera såhär Gurkor behöver en stor och mjuk jordvolym så välj en stor kruka eller plantera direkt i jordbädd. Mjuka uppjorden och gödsla med stallgödsel, hönsgödsel eller bokashi.

En blandning av biokol och benmjöl är även bra att blanda i. Speciellt benmjölet som tillför kalcium är bra för gurkorna. Se till så att inte gödseln kommer direkt mot den nya plantans rötter för att undvika skador på de känsliga rötterna. Ta plantan ur krukan och placera den lite högre upp än vad du tänker att slutnivån på jorden skall vara, gärna på en liten kulle.

• Gurkor är väldigt känsliga för rothalsröta och får absolut inte sänkas ned i jorden.
• Tryck försiktigt till jorden kring plantan men undvik att trycka på själva rotklumpen då rötterna lätt knäcks.
• Vattna rikligt kring plantan, inte direkt mot rothalsen.
• Det är bra att täcka jorden med ett lager sand eller perlite, ca 1cm.

Detta förhindrar en del avdunstning men håller sammtidigt ytan torr så att inte rothalsröta uppstår lika lätt. Gräsklipp fungerar också men lägg aldriggräsklipp närmre än 10cm från rothalsen. Bind upp Du kan gärna göra i ordning uppbindningsmöjlighet direkt, använd antingen juteband eller annat naturband eller en spalje av valfritt material.

Gödsla Gurkor är näringskrävande. Efter max 3 veckor bör du börja tilläggsgödsla. Ge gärna flytande näring i svag dos vid varje bevattning. Det är även bra att blanda i en blandning av kanankakka och benmjöl alternativt använda gödslad biokol. Vill du odla helt naturligt så kan du enkelt göra din egen näringslösning med ett fåtal ingredienser; nässlor, vallört bocking 14, fräken och vatten.

Tänk på att gurkor vill ha hög dos av kvävehaltig gödsel, tex kanankakka eller biokol med kanankakka passar utmärkt. Gallra För att stimulera produktion av gurkor är det bra att plocka bort några fruktämnen så att energin går åt att göra kvarstående gurkor stora och fina.

Efter en tid brukar gurkorna producera stora mängder så det är medfördel att satsa på kvaliteten på de du spar. Vattna Glöm inte att kontinuerligt vattna, vid riktigt varma sommarveckor krävs det ofta att du vattnar både morgon och kväll. Skörda Skörda gurkorna kontinuerligt för att få bästa resultat.

Nedan i beskrivningarna ser du vid vilken längd du bör skörda för bästa smak. Ett annat sätt att avgöra när gurkan är klar är när den inte längre växer så det knakar varje dag utan stannar till, då börjar den producera frön och bitterämnena tillkommer.

Måste man gödsla varje är?

HÖSTENS ARBETE EFTER AVSLUTAD SKÖRD – Kalka inte Förr rekommenderade man att man skulle kalka jorden varje år, har visat att det inte behövs och att det till och med kan försämra skörderesultatet när man odlar utan konstgödsel. Rensa ogräs Nu gräver man upp fleråriga ogräs och samtidigt lägger man all blast efter skörden i höar vid sidan om landet.

Gödsling och marktäckning Gödsling med naturgödsel behövs inte om man varje höst efter skörden täcker jorden med blast, löv, gräs med mera i ett 10–15 cm tjockt lager och under sommaren lägger på ett 10 cm tjockt lager med färsk grönmassa (blandning av klippt gräs och vilda örter). Annars gödslar man med naturgödsel och det ska göras strax innan marken tjälar till.

Gödseln luckras ner i jordytan så att den blir bara precis blir uppblandad med jord, den får inte grävas ner. Däremot betyder det mindre om om den blir liggande på jordytan om man t ex är för sent ute och jorden redan har tjälat. Gödselgivor Tillämpar man växelbruk lägger man på cirka 300 kg gödsel per 100 m² (3 kg per m²) på skiftet där man nästa år ska odla bladgrönsaker.

1. På rotfruktsskiftet räcker det oftast med 150 kg per 100 m² och på potatis- och gröngödslingsskiftena räcker det med 50–100 kg per 100 m².
2. Gödsla bara om det behövs Den angivna mängden är endast att ses som hjälp för nybörjare.
3. Den mer erfarne odlaren bör och brukar snart lära sig att se om det fattas eller förefaller att bli för mycket näring i jorden.

Som tidigare nämnts har det även stor betydelse för gödslingsmängden om jorden är frusen vintertid eller om det är mycket genomsläpplig jord. Gödsling vid blandodling Tillämpar man blandodling gödslar man lika över hela landet utan att ta speciell hänsyn till var bladgrönsaker ska odlas kommande år.

• Marktäckning på hösten Täck hela landet med den blast som är kvar efter skörden och fördela den så jämnt som möjligt.
• De stora bladen av kål, potatisblast och annan stor blast bör man hugga sönder något med en vass spade.
• Har man dessutom gräs, löv eller halm kan man lägga ett lager på 10–15 cm av detta ovanpå gödseln.

Är det enbart löv bör man inte lägga på mer än 10 cm, eftersom löv blir så kompakt. Täckt jord ger bäst skörd Ett trädgårdsland som behandlas på detta sätt har givetvis ett helt annat utseende än det land där jorden ligger naken utan något organiskt material ovanpå, och dessutom ofta med jordytan sönderbruten genom spadvändning av jorden.

Kan man gödsla för ofta?

Gödsla 2–3 gånger per år – Det är bättre att gödsla lite och ofta än mycket och sällan. Gräsmattan gödslas med fördel två till tre gånger till under försommar och sommar. Vill du ge gräset en sista boost till hösten bör du använda en gödsel som inte innehåller kväve men däremot fosfor och kalium.

Kan man gödsla för mycket?

Läs mer: Inomhusodling – min stora guide – När vi odlar inomhus har vi i huvudsak två sätt att ge våra växter näring. Vi kan plantera om i ny näringsrik jord och vi kan gödsla. En bra huvudregel är att små plantor kräver lite extra näring, stora plantor kräver mer, Plantorna närmast i bild är en broccoli som heter ‘Baby Matsuri’. Alla plantor har något mer gulaktiga blad än spetskålen som växer bakom. De nya bladen är gröna och fina, så jag ser ingen anledning till oro. Plantorna har fått en svag dos av lakvatten från bokashi, men har i huvudsak det de behöver i jorden. De planterades om för nästan exakt två veckor sedan.

När ska man gödsla grönsakslandet?

Kogödsel – Kogödsel är lämpligt till grönsaker och myllas ner i grönsakslandet två veckor innan sådd. Näringskrävande grönsaker som gurka, squash, pumpa, purjolök och tomater ger du en extra giva två gånger till under högsommaren. Vid den tiden är det enklare att använda hönsgödsel som löses upp i vatten och vattnas ut.

Kan man gödsla jordgubbar med kogödsel?

PLANTERA – Platsen för att odla jordgubbar ska vara varm och i ett soligt läge. För bästa resultat ska jorden vara mullrik och sandblandad. PH-värdet ska helst vara mellan 5,5-6,5. Har du lerjord går det bra att blanda ut denna med trädgårdskompost, brunnen kogödsel och lite torv som all gör jorden porös och sänker pH-värdet.

Måste man ha gödsel i pallkrage?

Vad betyder “jordförbättra”? – Om du har pallkragar i din trädgård och odlar grönsaker, kryddor och blommor i dessa, behöver du aldrig byta jord. Du har den jord du har och jobbar kontinuerligt med den. Bland annat behöver du gödsla massor och tillföra organiskt material.

Det kallas för att jordförbättra. Kanske har du hört om det? I en pallkrage har du ganska lite jord, jämfört med massan som odlare har att röra sig med i en stor frilandsodling. Du kan lätt uppleva att jorden blir jättedålig när du odlat en tid, men det är för att den begränsade mängden jord utarmas ganska lätt.

Jorden i en pallkrage behöver massor av gödsel och också massor av vatten, för att leverera bra. Det är därför jag brukar säga att det är svårare att odla i en pallkrage än rakt ner i jorden. Du behöver jobba mer med pallkragen som odlingsplats och det kan vara svårt att avgöra hur mycket av gödsel och vatten som behövs för att det ska växa bra.

När ska man gödsla potatis?

Potatis Solanum tuberosum Solanaceae Utseende och ursprung. Potatisen härstammar från Sydamerika och kom till Europa först under 1500-talet, men det dröjde ända till 1800-talet innan odlingen i Sverige kom igång i någon större omfattning. Potatisen är en flerårig, knölbildande ört ca 50 cm hög, med vita, till svagt violetta blommor.

• Frukterna är körsbärsstora, svagt gröna och mycket giftiga precis som resten av den överjordiska delen av växten.
• De ätbara knölarna har ett vitt, gulvitt, gult, rosa eller blått kött.
• Skalet kan variera i färg.
• Växtplats och jordmån.
• Soligt läge med en lätt, lucker, mullrik och varm jord med ett pH-värde på 6,0-7,0 för att motverka angrepp av skorv.

Sättning och plantavstånd. April-juni, jordtemperaturen bör inte vara under +7°C. Radavståndet bör vara ca 50-70 cm och avståndet mellan knölarna 20-30 cm. Knölarna sätts grunt och täcks därefter med 5-8 cm jord. För tidigare skörd kan sättpotatisarna förgros på sval och ljus plats i någon vecka.

Allmän skötsel. Kupning flera gånger under växtperioden, första gången en vecka efter att potatisen kommit upp. Bevattning vid torka. Gödsling. Potatis är näringskrävande, men var försiktig med kväve i början eftersom det gynnar bladtillväxten istället för knölarna. Stallgödsel som brukas ner sent hösten innan är det absolut bästa för potatisen.

Skadeinsekter och sjukdomar. Det finns åtskilliga växtsjukdomar och skadedjur som kan angripa potatisen t.ex. bladmögel, brunröta, filtsjuka, skorv, knäpparlarver, potatiskräfta och potatisnematoder. Genom att välja motståndskraftiga sorter och nytt kontrollerat utsäde, tillämpa växelbruk, kupa ordentligt och vara observant på plantornas utveckling så att man i god tid kan ta bort sjuka eller angripna plantor kan man i de flesta fall förhindra eller åtminstone begränsa omfattningen av de angrepp som potatisen kan utsättas för.

• Skörd. Tidig potatis kan man i bästa fall skörda vid midsommartid.
• Höst och vinterpotatis skördas under september-oktober.
• Näringsinnehåll.100 g potatis innehåller 70 – 85 kcal, 11 mg C-vitamin och 1,2 mg järn.
• Den innehåller bara lite fett och proteinet är av god kvalité.
• Färsk potatis innehåller mer vitaminer än lagrad.

Förvaring. Mörkt, svalt och frostfritt, +4 – +8°C. Användningssätt. Sätten att använda potatis i matlagningen begränsas bara av den egna fantasin. Kokt, stekt, gratänger, friterad, soppor, grytor, ungsbakad, stuvad m m. Sortval. En riktigt tidig sort som kan rekommenderas är Silla som har ett gult fast kött. : Potatis

Vilka växter gillar inte kaffesump?

En mirakelprodukt: Kaffesump – Kaffesump är ett mirakelmedel för dina växter. Den är särskilt rik på kväve, fosfor, mineraler och kalium, vilket gör den till ett naturligt gödningsmedel av hög kvalitet. Denna typ av gödningsmedel kräver inte heller särskilt mycket förberedelse.

Sprid helt enkelt ut kaffesumpen på lite tidningspapper och låt den torka så att den är lättare att sprida ut. Använd sedan kaffesumpen till att gödsla rabatter, krukväxter, och inomhusväxter. Hur ofta du ska gödsla beror på typen av växt. Inomhusväxter tål bara gödsling med kaffe var sjätte månad. Utomhusväxter kan däremot gödslas med kaffesump upp till fyra gånger om året.

Gödsla genom att strö ut kaffesumpen på marken runt växten och arbeta sedan försiktigt ned den i marken. När det gäller krukväxter kan du blanda ned kaffesumpen i planteringsjorden när du planterar växterna. Sprid ut kaffesump som har blivit över i ett tunt lager på komposten.

Kan man använda Tomatgödsel till gurka?

Produktinformation – Biobact Tomat är en organisk växtnäring som är godkänd för ekologisk odling. Näringen är väl lämpad för grönsaker, t.ex. tomater, gurkor och paprikor. Den unika sammansättningen av humus och aktiva mikroorganismer ger en levande och frisk j.

Kan man vattna gurkor med Guldvatten?

Risker med uringödsling – Unga fröplantor har ett skört rotsystem som kan brännas av för stark näring. Vänta med guldvattnet tills de är omplanterade och har börjat växa till sig.

Som med annan gödsling, var försiktig med småplantor som ännu har ett litet, skört rotsystem. Det är lätt att bränna rötterna om man råkar vattna ut för stark dos. De har heller inte något stort näringsbehov ännu. Flera läkemedelsrester utsöndras via urinen, som antibiotika och könshormoner. Man har inte kunnat påvisa att växter eller mikroliv skulle påverkas av detta, då ämnena bryts ner efter ett tag. Men om du regelbundet äter mycket mediciner, använd bara ditt guldvatten till prydnadsväxter. En kost med mycket salt ökar halten av natrium och klor i urinen. Var därför försiktig med gödsling till saltkänsliga växtslag som ärter, bönor, gurka, jordgubbar och rädisor. Späd guldvattnet till halv styrka, eller skippa att använda urin något dygn efter att du ätit extra salt mat.

Foto: Karin Elmberg, Linda Sandström m fl. Källa: Sveriges lantbruksuniversitet ‘Om urin som gödselmedel i fritidsodling’, försöksresultat 2005.

Hur ofta ska man vattna tomater med Guldvatten?

Släng en näve eller två i en hink med vatten och låt stå över natten. Rör om och späd sedan så att det ser ut som kraftigt te och gödselvattna med varje eller varannan vecka. Samma effekt uppnår du med guldvatten (urin utspädd med tio delar vatten).

När ska man sluta vattna tomaterna?

Sluta vattna – Det tredje knepet för att få tomaterna att mogna lite snabbare är att dra ner på vattningen. Utomhus kanske du inte behöver vattna lika mycket som i ett växthus oavsett, men nu på sensommaren/början av hösten behöver du åtminstone inte vattna extra. Alla tomater hinner kanske inte mogna ute. De som ser friska och fina ut får mogna inomhus på brickor i rumstemperatur eller i svalare utrymme. Foto: Ida Sjöö.

När ska man toppa tomater?

Toppa tomater – När tomaterna vuxit sig höga under sommaren brukar det i augusti finnas ett gäng gröna tomatklasar som inte ser ut att hinna mogna. Då kapar jag toppen på plantorna. På så sätt hindrar jag plantan från att lägga energi på att växa uppåt och säger till den att mogna fram skörd istället. Tomaterna som växer i hink tar sig fint och utvecklar fina blad och tjuvar. Efterhand fyller jag upp med jord och gräsklipp i hinkarna. Här har jag klippt bort tjuvar och blad. Det växer snabbt fram nya kvistar så det gäller att gå igenom plantorna ofta. Efter den här behandlingen (tjuva, kapa blad och toppa) ser förstås plantorna inte så festliga ut i slutet av säsongen. Men det bekommer mig inte.

Hur ofta ska man ge näring till växter?

Så gödslar du dina inomhusväxter – Alla växter är såklart olika och kräver olika mycket näring, men generellt kan man säga att de behöver mest näring under våren och sommaren. När tillgången till solljus är som bäst har de sin viktigaste tillväxtperiod.

Växter som blommar och sätter frukt, liksom växter som växer väldigt snabbt behöver mer näring än andra. Om du inte gett dina växter någon form av gödsel tidigare kommer du att märka stor skillnad när du börjar göra det regelbundet. Under vår- och sommarmånaderna vill de allra flesta växter ha näring varje vecka.

Under hösten och vintern räcker det att tillföra gödsel en gång i månaden. En växt som får alla näringsämnen den behöver växer mer och får bättre motståndskraft mot olika former av angrepp. Ta gärna reda på om just dina växter har några särskilda krav på näring och skötsel.

Kan man ge för mycket näring till växter?

För mycket näring Växten behöver olika näringsämnen för att kunna leva, utvecklas, blomma och sätta frukt. Det är framförallt tre ämnen som behövs i större mängd: Kväve, fosfor och kalium. De andra ämnena behövs i mindre mängder men alla näringsämnena påverkar växterna så både brist och överskott kan får förödande följder.

Symptom Näringsämnena delas in i makro- och mikronäringsämnen. Makronäringsämnena behöver växten mer av men mikronäringsämnena är också viktiga även om växten behöver mindre mängd av dessa. Blir något av näringsämnena överdoserade reagerar växten i de flesta fall. Symptomen beror på vilket eller vilka näringsämnen som tillförts i för stor mängd.

Om överskottet leder till rotskador kan det visa sig som intorkade bladkanter och intorkade partier på blad och blommor. Kväve, N, behövs för att växten ska få en bra vegetativ utveckling, det vill säga att den ska växa bra. För mycket kväve ger överdrivet frodiga plantor som ofta får stora mörkgröna blad och där blomningen uteblir hos blommande krukväxter.

Rukväxter som har fått överdrivet hög kvävetillförsel är mottagligare för angrepp av skadedjur och svampsjukdomar. Fosfor, P, har betydelse för knoppbildningen hos blommande krukväxter. För mycket fosfor är inget som direkt påverkar växande växter. Kalium, K, ger styrka åt växtens stammar och stjälkar samt är nödvändigt för växtens transport och produktion av socker och stärkelse.

För mycket kalium är oftast inget problem för växande växter. Åtgärd Plantera om växten i näringsfattig så- eller kaktusjord. Ta bort så mycket som möjligt av den gamla jorden. Vattna efter omplanteringen endast med rent vatten. När växten kommit igång igen kan den på nytt planteras i krukväxtjord av god kvalité.

Hur mycket näring?

Bra att veta om näring

1. Du är här:

Kroppen behöver en blandning av olika näringsämnen varje dag för att du ska må bra. Dessa näringsämnen är kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler. Men du behöver inte tänka och räkna på hur mycket du äter av varje näringsämne. Ät varierat så får du i dig det du behöver.

Det bästa för kroppen är de så kallade fleromättade fetterna. De finns i fet fisk som lax och makrill, samt även i rapsolja, solrosolja, majsolja, solrosfrön och sesamfrön.

Bra för kroppen:

Bra för kroppen är de så kallade enkelomättade fetterna. De finns i till exempel olivolja, rapsolja, bordsmargarin, avokado och nötter.

Mindre bra för kroppen:

De så kallade mättade fetterna är mindre bra för kroppen. De finns i till exempel charkprodukter, mjölk, grädde, smör, ost, choklad och kaffebröd.

Sämst för kroppen:

De så kallade transfetterna är sämst för kroppen. De finns i små mängder i smör och feta mjölkprodukter och kan finnas i större mängder i importerade kakor och godis.

Läs mer om Protein är kroppens byggmaterial. Det finns i vävnader, hormoner och enzymer. Proteiner transporterar också järn och syre i blodet och är viktiga för till exempel hud, hår, ögon och naglar. Ärtor, bönor, linser, fisk, ägg, mjölkprodukter och kött innehåller mycket protein.

• De flesta i Sverige får i sig mer protein än de behöver, eftersom protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat.
• Läs om mer om,
• Livsmedel som innehåller mycket protein är fisk, ägg, baljväxter som ärtor, bönor och linser, kött och mjölkprodukter.
• Läs mer:

Vitaminer behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta till vara och använda andra näringsämnen i maten. De behövs också för att du ska kunna se i mörker och för att blodet ska kunna stelna när du skadar dig och blöder. Du får i dig de vitaminer du behöver om du äter varierat.

De flesta vitaminer får du tillräckligt av om du äter varierat. Men följande vitaminer kan det vara bra att vara lite extra uppmärksam på: Läs mer om, Mineraler är till exempel viktiga för skelettet, tänderna, blodet och musklernas reflexer. De reglerar också vattenmängden och pH-värdet i kroppen. Mineraler behövs i små mängder, men våra kroppar kan inte själva tillverka dem.

Därför behöver vi få i oss mineralerna med maten vi äter. Du som äter en varierad kost får troligtvis i dig en tillräcklig mängd av de olika mineralerna. Men följande mineraler är det bra att vara lite extra uppmärksam på: Läs mer om, Antioxidanter är ett samlingsnamn för ämnen som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, benskörhet och andra sjukdomar som är kopplade till så kallad oxidativ stress.

1. Oxidativ stress är en form av kemisk obalans i cellerna.
2. Detta är en naturlig process.
3. Antioxidanterna skyddar cellerna genom att återställa balansen.
4. Antioxidanter finns bland annat i färgstarka bär.
5. Mat som naturligt innehåller mycket antioxidanter är färgstarka bär, frukter och grönsaker.
6. Vissa antioxidanter är också vitaminer eller mineraler, till exempel vitamin E och selen.

Läs mer om, De flesta behöver inte kosttillskott Det är bättre att du får nyttiga näringsämnen från maten än från tillskott. Ofta behövs inga om du äter varierad mat. Ett undantag är, Omega-3 är till exempel ett vanligt kosttillskott, men det är bättre att du får i dig omega-3-fett genom att äta rapsolja, valnötter och fisk än genom att ta fiskoljekapslar.

När ska man börja ge näring?

Hur ofta ska jag gödsla mina krukväxter? – Krukväxter gödslas generellt en gång i veckan från mars till september. Men följ alltid anvisningarna på förpackningen.