Varför bör vi äta frukt och grönt? – Alla studier om kopplingen mellan vegetabilier och hälsa visar att personer som äter mer grönsaker, frukt och bär löper mindre risk för en rad sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och många cancersjukdomar. – Ät tre rejäla nävar grönsaker och två frukter om dagen, då är du hemma, säger ICAs dietist.
- Polyfenoler är det som ger bär, frukt och grönsaker sin, färg, doft och smak, och polyfenolerna har en rad positiva effekter på kroppen – som att bidra till minskade cellskador i huden av solens UV-strålning.
- De gröna växterna innehåller grönt klorofyll som fångar in solstrålarnas energi och när vi äter grönsaker och frukt bryter kroppen ner växternas stärkelse, kolhydrater och fett – vilket frigör solens energi till våra celler.
- Riskgrupperna för brist varierar mellan olika vitaminer.
- Om man är vegetarian eller vegan behöver man tänka på att ersätta näringsämnena från de livsmedel man väljer bort.
- Det finns flera olika typer av vegetarianer som väljer bort specifika livsmedel.
- I vissa fall går näringen att ersätta med livsmedel från växtriket, och i andra fall kan det behövas ett kosttillskott.
- olika typer av cancer
- hjärt- och kärlsjukdom
- typ 2-diabetes
- höga blodfetter
- paprika
- kål
- ärtor
- bönor
- linser
- träna regelbundet
- äta mindre godis
- dricka mindre läsk.
- Att blanda in bönor för att dryga ut köttfärssåsen är ett sätt att minska matens klimatpåverkan och samtidigt göra måltiden mer hälsosam, exempelvis.
- Hela flexitarian-trenden följer denna tankegång, att låta vegetabilierna spela en allt större och mer centrerad roll på tallriken och att göra köttet till en smaksättning eller tillbehör.
- Det spelar alltså roll vad du köper för vegetabilier, där faktorer som fraktavstånd och om varan är konventionellt- eller ekologiskt odlat påverkar.
- Rent generellt är det ändå mer miljöekonomiskt att byta ut en del animalier mot vegetabilier i kosten.
- Rekommendationen finns således på grund av att det vetenskapliga kunskapsläget visar att det har en hälsobringande effekt att konsumera minst 500 g per dag.
- På topplistan finns: Äpplen – innehåller nyttiga flavonoider, C-vitamin och kalium (ett mineral som är viktigt för normal hjärtfunktion).
- Aprikoser – innehåller vitamin A, C, E, och K samt viktiga mineraler.
- Bananer – innehåller vitamin B6, kalium och magnesium.
- Hallon, blåbär, björnbär – rika på C-vitamin, folater, antocyaner (starka antioxidanter som bland annat motverkar skadlig oxidation), mangan och kalium.
- Frukt innehåller ju också energi, även om det är i betydligt mindre mängder än i till exempel godis.
- Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer så är det lagom med 1-3 frukter per dag, och att dessa då räknas in i de 500 gram frukt och grönt som man rekommenderar att gemene man ska få i sig under en dag.
- Frukt är något man kan äta på en daglig basis och inte något man “unnar sig”, godis är något man äter ibland, men vid utvalda tillfällen och inte varje dag.
- Här kan man tänka enligt 90/10 regeln.
- Om 90% av den mat du äter är bra näringsriktig mat, och här räknas den färska frukten in, så finns det utrymme för att 10% av det du äter är mer fritt och avsett för att fira eller njuta av extra mycket, som en chokladkaka till exempel.
- Äter du 500 gram frukt, får du bara i dig några tiotal gram fruktos.
- Denna lilla mängd kan kroppen hantera – den är inte farlig.
- Vår största källa till fruktos är vanligt vitt socker, som består av en del glukos och en del fruktos.
- När vi under 1800-talet lärde oss att framställa socker från sockerbetor, blev socker plötsligt tillgängligt i mycket större mängder.
- Men om kroppen inte behöver energi just då kan glukos i stället lagras som glykogen, kroppens motsvarighet till stärkelse.
- Muskelceller lagrar glykogen för eget behov, och levern lagrar glykogen åt resten av kroppen.
- När energibehovet ökar släpper levern ut glykogen som socker i blodet.
- Omsättningen av glukos är alltså reglerad i kroppen.
- Fördela maten över dagen. En bra vana är att äta frukost, lunch, middag och 1-3 bra mellanmål på regelbundna tider varje dag.
- Välj fiberrikt bröd, mjukt eller hårt. Hela linfrön, havre och vetekli är också bra och går utmärkt att lägga i gröt, exempelvis molinogröt, se recept.
- Ät gärna grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Rekommendationen är att äta 500 gram varje dag och det kan du lätt göra genom att äta grönsaker och frukt vid varje måltid.
- Fibrer suger åt sig vätska i tarmen och gör avföringen mjuk. Det är därför viktigt att dricka mycket varje dag, cirka 1,5-2 liter. Vatten är den bästa drycken.
- Forskarnas resultat visar att det är stora skillnader mellan hur effektiva olika typer av frukt och grönt är för att uppnå en minskad vikt och ett smalare midjemått.
- Grönsaker som har ett lågt GI-värde och innehåller mycket fibrer, men få kolhydrater, ger generellt sett bra viktminskningseffekt.
- Sämst är stärkelserika grönsaker och rotfrukter, som snarare kan få oss att gå upp i vikt.
- Du är här:
- De flesta i Sverige får i sig mer protein än de behöver, eftersom protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat.
- Läs om mer om,
- Livsmedel som innehåller mycket protein är fisk, ägg, baljväxter som ärtor, bönor och linser, kött och mjölkprodukter.
- Läs mer:
- Oxidativ stress är en form av kemisk obalans i cellerna.
- Detta är en naturlig process.
- Antioxidanterna skyddar cellerna genom att återställa balansen.
- Antioxidanter finns bland annat i färgstarka bär.
- Mat som naturligt innehåller mycket antioxidanter är färgstarka bär, frukter och grönsaker.
- Vissa antioxidanter är också vitaminer eller mineraler, till exempel vitamin E och selen.
Contents
Vad är frukter bra till?
Frukt är bra för hälsan – I en från Imperial College i London kom man fram till att vi årligen skulle kunna förhindra 7,8 miljoner dödsfall i världen om vi åt mer frukt och grönt. De vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra nyttigheter som frukt och grönt innehåller är bra för blodcirkulationen, stärker immunförsvaret samt sänker kolesterolen och blodtrycket.
Vad är grönsaker bra för kroppen?
Vad innehåller grönsaker? – Grönsaker innehåller antioxidanter, vilket är näringsämnen som ger ett skydd mot de fria radikalernas angrepp i cellerna. Exempel på antioxidanter är betakaroten (i morötter), bioflavonoider (i blomkål, björnbär, katrinplommon, nypon), och indoler i korsblommiga grönsaker (broccoli, brysselkål och grönkål).
Grönsaker är basbildande, vilket är positivt för syrabasbalansen i kroppen. De är också mineralrika och en god källa för magnesium som finns framför allt i skelettet (50-60 %) och musklerna (20-30 %). Grönbladiga grönsaker som grönkål, rucola, blomkål, rädisor, broccoli och spenat innehåller svavelföreningar och så kallade glukosinolater och karotenoider som man tror har en positiv effekt på hälsan.
Men de förlorar ofta sitt näringsinnehåll ganska snabbt efter skörden. Ju färskare desto bättre alltså, undvik slokande blad! Spenat och även broccoli är den bästa källan för att tillgodose kalciumbehovet, kroppens vanligaste mineral som bygger skelettet. Läs om gift-testet på 27 olika äppelsorter här! Avokado innehåller många olika näringsämnen och är bra för blodet, huden och håret.
Avokado innehåller en del nyttiga enkelomättade fetter. Alla kålväxter innehåller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter: främst mycket C-vitamin, flavonoider, beta-karoten (A-vitamin), kalcium, och järn. Grönkål är en bra källa till fiber. De två vegetabilier vi äter mest av i Sverige är potatis och tomat, och de tillhör familjen nattskuggeväxter.
Kan man leva på bara frukt och grönsaker?
En frukterian äter i princip endast frön, frukter, bär och nötter från växter och inga bladgrönsaker, animaliska produkter eller spannmål, I dieten ingår grönsaker som botaniskt sett är frukter, exempelvis tomat och gurka, Tanken bakom är att man kan skörda växternas frukter utan att skada den enskilda plantan eller att plantan erbjuder frukterna för förtäring.
Är det bra att äta frukt varje dag?
Hur mycket frukt och grönt ska vi äta och varför? – För barn ligger rekommendationen på 400 gram. Bakom uppmaningen finns massor av forskning som landat i dessa två tydliga kostråd. Bra va? Forskningen berättar att vi mår bättre på både kort som lång sikt med ett gott intag av frukt och grönt.
Varför är det så viktigt att äta frukt?
Variation av frukt och grönsaker är viktig – I valet av frukter och grönsaker är det viktiga inte vilka sorter vi väljer utan att vi varierar oss. Så här säger till exempel Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet, i en intervju med ICA: – Vi vet att grönsaker och frukt innehåller vitaminer, mineraler och fibrer.
Vad gör grönsaker?
Grönsaker som livsmedel – Grönsaker kan konsumeras råa, tillagade eller som grönsaksjuice, Grönsaker har i regel ett högt näringsvärde med mycket proteiner, vitaminer och mineralämnen samt ofta även kostfibrer, I motsats till detta är energiinnehållet ofta relativt låg.
De höga näringsvärdena har medverkat till att grönsaker har blivit en viktig del av kosten, Under 1900-talet ökade medvetenheten om grönsakers betydelse för kroppen. Globalt sett är grönsaker en mycket viktig del av kosten och många ärtväxter odlas exempelvis som proteinkälla, I länder med ett varmare klimat tenderar grönsaksförbrukningen vara högre.
Eftersom grönsaker ofta innehåller relativt mycket vatten ger grönsaker lite kalorier men innehåller mycket vitaminer och mineraler, Fiberinnehållet gör att man blir mätt av att äta relativt få grönsaker, utan att man har fått i sig speciellt många kalorier,
Vad kan hända om man inte äter grönsaker?
Kroppen kan inte producera de vitaminer som behövs på egen hand vilket gör att du måste få i dig dem via det du äter och dricker. Detta kan vara svårt eftersom det kräver en varierad kosthållning. En person som äter lite frukt och grönsaker kan t ex ha svårt att få i sig tillräckligt med vitamin C medan en vegankost kan leda till att man inte får i sig tillräckligt med vitamin B12,
- Det behöver ingå i kosten. Det ska bara behövas i små mängder. Det ska vara organiskt, alltså inte vara en metall eller ett mineral, Det ska inte vara en huvudbeståndsdel i kosten ( kolhydrat, protein eller fett).
Fettlösliga vitaminer hittar man främst i feta livsmedel och produkter från djur, t ex olja, mejeriprodukter, ägg, lever, fet fisk och smör. De måste lösas upp under matsmältningen för att tas upp av kroppen. Fettlösliga vitaminer kan lagras i kroppen. fettlösliga vitaminer:
Vitamin A Vitamin D Vitamin E Vitamin K
Vattenlösliga vitaminer finns i många olika livsmedel, t ex frukt, grönsaker, potatis och mjölk. Vattenlösliga vitaminer kan, till skillnad från fettlösliga, förstöras av värme eller kontakt med luft. Detta gör att de kan försvinna när de kokas. Vattenlösliga vitaminer kan inte heller lagras i kroppen. vattenlösliga vitaminer:
B-vitaminer ( B1, B2, B6, B7, B12, folsyra, niacin, pantotensyra ) Vitamin C
Vissa vitaminer finns i frukt och grönsaker i större utsträckning medan vissa ofta kommer från kött, fågel och spannmål. Här kan du se några exempel på livsmedel som är rika på olika vitaminer.
| Vitamin | Livsmedel |
|---|---|
| A-vitamin | Lever, matfett, ost och ägg |
| Vitamin B1 (tiamin) | Fläskkött, inälvsmat, bönor, ärtor, sparris och spannmål |
| Vitamin B2 (riboflavin) | Kött, fågel, ägg, inälvsmat, korv och mjölk |
| Vitamin B3 (niacin) | Kyckling, fisk, jordnötter, hårt bröd och spannmål |
| Vitamin B5 (pantotensyra) | Kött, baljväxter och fullkornsprodukter |
| Vitamin B6 (pyridoxin) | Kött, fågel, korv, ägg, mjölkprodukter |
| Vitamin B7 (biotin) | Lever, äggula, havregryn och vetegryn |
| Vitamin B9 (folsyra) | Baljväxter, gröna bladgrönsaker, kål, bär och fullkornsprodukter |
| Vitamin B12 (kobalamin) | Fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost |
| C-vitamin | Frukt, bär och grönsaker |
| D-vitamin | Fet fisk, ägg, kött och berikade livsmedel (t ex mjölk, margarin och matfett) |
| E-vitamin | Frön, vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar och gröna bladväxter |
| K-vitamin | Kål, gröna bladväxter, kött, lever och äggula |
Vissa vitaminer är ganska lätta att få i sig i en tillräcklig mängd medan andra kan vara svårare. När man har brist på något vitamin kan man få specifika symtom. Till exempel kan brist på vitamin B12 leda till blodbrist (anemi) medan svår D-vitaminbrist kan leda till trötthet, muskelsvaghet och värk i skelettet.
Folsyra och folat är två varianter av ett B-vitamin som även kallas för vitamin B9. Folat finns naturligt i mat medan folsyra är en konstgjord form som finns i berikning och kosttillskott. Folsyra tas upp lättare av kroppen än folat. Folsyra eller folat behövs för cellernas ämnesomsättning och för att bilda röda blodkroppar.
Brist på folsyra kan leda till anemi (blodbrist). Det som folsyra framför allt är känt för är dock att det behövs för fostrets utveckling när man är gravid. Folat eller folsyra behövs för att fostret ska utvecklas normalt, och om man har låga halter av det i blodet när man blir gravid kan det öka risken för att barnet får ryggmärgsbråck.
Rekommendationerna för gravida är att ta tabletter med folsyra dagligen tills den tolfte graviditetsveckan. Folsyran har ingen effekt mot ryggmärgsbråck efter vecka 12, men man behöver ändå äta mat som är rik på folat eller folsyra under resten av graviditeten för fostrets utveckling och moderns blodbildning.
Vad ger grönsaker?
Varför finns en rekommendation på grönsaker? – Både frukt och grönsaker har i en mängd studier visat sig ha ett positivt samband med hälsa. Ett stort intag har visat sig skydda mot:
Människor som äter minst 500 g frukt och grönt verkar dessutom ha lättare att hålla en normalvikt, vilket också minskar risken för livsstilssjukdomar (1, 2). Grönsaker innehåller generellt sett mindre energi än frukt och de kan du därför äta en större mängd av utan att få i dig särskilt mycket kalorier, men däremot rejält med näring.
Med det sagt är både frukt och grönsaker sunda livsmedel att äta. Livsmedelsverket rekommenderar därför att ungefär hälften av intaget ska komma från frukt och hälften från grönsaker och att minst hälften av grönsakerna ska vara av “grövre” varianter.
När du regelbundet äter en frukt istället för att attackera kakbordet gör du ju kroppen en tjänst i dubbel bemärkelse. Troligen är det en samverkan mellan olika faktorer som ger den här livsmedelsgruppen sin gynnsamma effekt på hälsan. (1, 2) Det finns även miljömässiga fördelar med ett ökat intag av frukt och grönt, fram för allt när det ersätter en del av köttet.
Detta är ett mer hållbart sätt att se till våra matvanor. Graden av klimatpåverkan skiljer sig emellertid åt gällande olika typer av vegetabilier. Bär och färska baljväxter med kort hållbarhet och som odlas på andra sidan jordklotet är exempel på vegetabilier med högre miljöpåverkan.
Därtill är en kost rik på frukt och grönt ett mer hållbart sätt att äta ur miljösynpunkt.
Vilka frukter är bäst att äta?
Här är några av hjärtats favoriter – Amerikanska Cleveland Clinic och Mayo Clinic har ställt samman rekommendationer för vilka frukter och bär som bäst kan bidra till att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Båda klinikerna rekommenderar färsk frukt minst tre gånger om dagen.
Melon (som nätmelon) – vitamin A, B6 och C, folater och kalium. Kiwi – innehåller vitamin C och E samt magnesium. E-vitamin bidrar till minskad oxidation av LDL-kolesterol. Persikor – rika på vitamin C, E och K samt kalium. Papaya – med vitamin A, C och E, kalcium, magnesium, kalium.
Kan man leva utan grönsaker?
Inuiter och eskimåer kan leva ett helt liv utan nämnvärt intag av varken frukt eller grönsaker. Det kräver dock att man till viss del äter kött och inälvor rå eller fermenterad. Dessa matvanor gör att man får tillskott av bl. a c-vitamin, som bryts med vid tillagning.
Hur mycket frukt ska man äta varje dag?
Aktuellt | 500 gram grönsaker, frukt och bär – så ser det ut! 07 feb 2022 Rekommendationen är att alla över 10 år bör äta 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag. Men att veta hur 500 gram ser ut i frukt och grönt kan vara svårt, både för stora och små. Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR12) bör alla barn över 10 år äta 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag.
Detsamma gäller vuxna. För barn under 10 år är siffran 400 gram. Men att veta rekommendationerna i gram innebär inte alltid att vi kan översätta de till faktiska mängder grönsaker, frukt och bär. Det vill säga, till exempel hur stor morot, hur många frukter, bär eller salladsblad vi behöver få i oss under en dag.
Att man behöver äta ganska mycket salladsblad för att komma upp i 500 gram vet nog de flesta. Men om man äter olika grönsaker och frukter under dagen så behöver det inte bli så stora volymer på tallriken eller till mellanmålet. Speciellt om man också sprider ut det över dagen. Att variera sina grönsaker eller hur man tillagar dom kan göra mycket för att kräsna magar ska våga testa något nytt eller äta samma grönsak som serverades dagen innan. Man kan också använda grönsakerna i till exempel såser, som med krossade tomater och rivna morötter i pastasåsen – eller i soppar som kan mixas släta.
Även baljväxter räknas in i dessa 500 gram som vi mår bra av att äta varje dag, och dessa går ofta bra att använda i såväl såser som biffar och sallader. Hur vi tillagar och serverar grönsaker spelar inte så stor roll. Inte heller om det blir lite mindre ena dagen och lite mer den nästa. Inte heller om det blir mest baljväxter en dag och mest rotfrukter en annan dag.
Det viktiga är att vi försöker äta lite frukt och grönt varje dag – närmare bestämt, ungefär 500 gram om dagen. Enkla tips för mer grönsaker, frukt och bär i vardagen:
Använd 50/50 köttfärs och linser i köttfärsåsen. Blanda ner eller skiva en banan på gröten, yoghurten eller filen. Använd grönsaker som bas i såser och soppor, t.ex. genom att koka och mixa morötter eller med krossade tomater. Ät en frukt till mellanmål. Servera gurk- eller morotsstavar (eller andra grönsaker!) innan middagen när alla är som hungrigast. Mixa eller blanda ut blåbär eller hallon med fil eller yoghurt för hemmagjord bärsmak. Använd frysta grönsaker, de är dels lika nyttiga som färska och håller längre.
Tips! Vill du läsa lite mer rekommenderar vi den här listan där Livsmedelsverket listar de 10 mest näringstätaste grönsakerna: I de två kollagen syns följande grönsaker, frukter och bär: Kollage 1: 4-5 cm gurka (ej uppskuren i bitar eller stavar), en banan, en apelsin, en stor tomat, en avocado och en kiwi.
Hur ofta man bör äta frukt och grönsaker?
Frukt och grönsaker är nyttiga och vi borde äta mer – minst 5 om dagen. Det motsvarar till exempel två frukter och tre rejäla nävar grönsaker. Hälften av grönsakerna bör vara grova, till exempel morot, broccoli eller vitkål.
Är frukt lika onyttigt som godis?
“Frukt är godis” – stämmer det? Publicerad den 29 juni 2021 av MammaFitness Det råder delade meningar om påståendet att “frukt är godis”. Vissa anser att det stämmer, andra anser att det är rent av galenskap att påstå att frukt skulle kunna likställas med godis.
Men vad stämmer egentligen? För att reda ut detta så vill jag först förklara varför detta påstående uppkommit från första början. Socker är ett samlingsnamn för en mängd olika sockerarter. Anledningen till att vissa väljer att dra slutsatsen att frukt kan likställas med godis grundar sig bland annat på att frukt innehåller fruktsocker, en typ av sockerart som kallas fruktos.
Godis innehåller det som vi i vardagligt tal tänker på då vi pratar om socker, det vita finkorniga socker som vi oftast använder då vi till exempel bakar. Detta heter egentligen sackaros. Sackaros är i sig uppbyggt av glukos och fruktos. Alltså borde ju frukt vara detsamma som godis, båda innehåller ju samma typ av sockerart! Eller? Nej, så är inte riktigt fallet.
Det stämmer att frukt innehåller en viss typ av socker, och att godis också innehåller socker och att båda genererar energi i form av kalorier. Skillnaden mellan dem är att den färska frukten dels innehåller mindre mängd kalorier men den innehåller också en massa näring i form av vitaminer, mineraler, vätska och fibrer som bidrar till mättnad.
Godis i sin tur, bidrar framförallt med energi i form av “tomma kalorier” och inte med särskilt mycket annat som till exempel näring eller mättnadskänsla. Godis är alltså mer energitätt än frukt, medan frukt är mer näringstätt än godis. Det finns dock ett undantag, och det är torkad frukt. Frukt är ett toppenalternativ om man försöker att få till en mer hållbar kosthållning och minska på intaget av sötsaker. Inte minst som mellanmål, då frukt innehåller en stor andel fibrer vilket bidrar till en längre mättnadskänsla. Men att överdriva sin konsumtion åt något håll är inte heller att föredra, vare sig det gäller frukt eller godis.
Sunt förnuft är nyckeln!
För att illustrera skillnaden mellan frukt och godis och dess innehåll så gör jag en jämförelse mellan choklad och ett antal olika frukter nedan. För att få i dig energiinnehållet motsvarandes en 100-grams chokladkaka (564 kcal) så behöver du äta cirka: 1.2 kg äpplen (552 kcal) eller 1.1 kg apelsiner (550 kcal) eller 6 bananer (570 kcal) eller 1.4 kg jordgubbar (574 kcal) eller 1.7 kg vattenmelon (574 kcal) eller
0.175 kg (175 gram) torkade dadlar (562 kcal) eller 0.2 kg (200 gram) russin (571 kcal) Jämför hur mätt du skulle bli på 100 gram choklad med hur mätt du skulle bli på 1.2 kilo äpplen! Med detta sagt så vill jag poängtera att det finns utrymme för både frukt och godis i en balanserad kosthållning.
Av Linn Håkansson Foto GettyImages Uppdaterad 25 augusti 2021 : “Frukt är godis” – stämmer det?
Vilken frukt är bäst för hjärtat?
10 tips – så blir din vanliga mat nyttigare – Läs mer Hjärtat mår toppen av apelsiner, bananer och äpplen. Pektinet sänker kolesterolet och kaliumet hjälper till att kontrollera blodtrycket. Ett äpple om dagen till alla över 50 år skulle förhindra eller försena omkring 8 500 hjärtinfarkter eller stroke per år, menar forskare vid universitetet i Oxford.
Är grönsaker nyttigare än frukt?
500 gram varje dag – För att hålla kroppen hälsosam ska du enligt livsmedelsverket äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, helst hälften frukt och bär och andra hälften grönsaker. Grova grönsaker som rotfrukter, kål och bönor är allra nyttigast. Frukt och bär som är rika på näringsämnen är att rekommendera.
Vad är dåligt med frukt?
Ät frukt – men undvik fruktsocker | Forskning & Framsteg Är det sant att fruktos är farligt för kroppen? Bör man i så fall undvika att äta frukt? Per Svar: Även om fruktos kallas för fruktsocker, ska man inte tro att det kommer från frukt. Det finns sällan stora mängder fruktos i frukt.
Aldrig någonsin tidigare under människans utveckling har vi ätit så mycket socker. Kroppen är inte anpassad för att hantera det. Ett stort problem är fruktosen. Under senare tid har industrin dessutom börjat tillverka sötningsmedel som fruktos-glukossirap och ren fruktos.
Stärkelse spjälkas till glukos, varpå en del av glukosen omvandlas till fruktos med hjälp av enzymer. För livsmedelsindustrin har sirapen två fördelar jämfört med vitt socker: den är billigare och något sötare. Sirap är därför en vanlig ingrediens i till exempel godis och glass. Fem normalstora smågodisbitar innehåller minst lika mycket fruktos som 500 gram frukt.
Normalt köper vi inte fem smågodisbitar, utan snarare 300–400 gram. Varför är då fruktos ett problem? Låt oss jämföra med glukos, en sockerart som vi är vanare vid, eftersom vi länge har ätit stärkelserik föda som potatis, ris och bröd. När cellen tar upp glukos från blodet bryts sockret ner genom den så kallade glykolysen och blir till energi.
Vad händer om vi i stället matar blodet med fruktos? Till att börja med är det i stort sett bara leverceller som effektivt tar upp denna sockerart. Fruktos fungerar dåligt som energikälla för muskelceller. Dessutom smiter fruktos förbi kroppens reglering av glykolysen; fruktos börjar brytas ner alldeles oavsett om kroppen behöver energi eller inte.
I vårt moderna samhälle lider kroppen sällan brist på energi och då tillverkar levern i stället fettsyror från fruktos. Det bildas fetter som kallas för triglycerider, som går ut i blodet och lagras i bland annat fettceller. I läroböcker står det ofta att kroppen omvandlar fruktos till glukos. Men det sker bara om levercellerna är tomma på glukos, vilket de sällan är.
Vi äter nästan alltid glukos och fruktos samtidigt. Det leder till en oreglerad tillverkning av fett. Problem med fettlever har ökat kraftigt, vilket kan förklaras av att levern måste ta hand om allt mer fruktos. Leverns fettproduktion ger också ökade blodfetter, höga nivåer av triglycerider.
Vilka grönsaker är bra för magen?
Bra kostråd –
Vilka frukter och grönsaker är nyttigast?
hälsa 21 september 2017 En stor forskningsstudie har granskat vilka frukter, bär och grönsaker som är nyttigast. Det är välkänt att ett ökat intag av frukt och grönt är positivt om man vill ha en sund vikt. Men vilka frukter, bär, grönsaker och rotfrukter är egentligen bäst? Och vilka kan i själva verket få oss att gå upp i vikt? Det ville amerikanska forskare vid Harvard University ta reda på och följde därför drygt 130 000 män och kvinnor under en period på 24 år.
Men trots att grönsaker generellt sett är mer kalorisnåla verkades det vara mest fördelaktigt för vikten att äta mer frukter och bär.
Vad behöver kroppen för att vi ska må bra?
Bra att veta om näring
Kroppen behöver en blandning av olika näringsämnen varje dag för att du ska må bra. Dessa näringsämnen är kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler. Men du behöver inte tänka och räkna på hur mycket du äter av varje näringsämne. Ät varierat så får du i dig det du behöver.
Det bästa för kroppen är de så kallade fleromättade fetterna. De finns i fet fisk som lax och makrill, samt även i rapsolja, solrosolja, majsolja, solrosfrön och sesamfrön.
Bra för kroppen:
Bra för kroppen är de så kallade enkelomättade fetterna. De finns i till exempel olivolja, rapsolja, bordsmargarin, avokado och nötter.
Mindre bra för kroppen:
De så kallade mättade fetterna är mindre bra för kroppen. De finns i till exempel charkprodukter, mjölk, grädde, smör, ost, choklad och kaffebröd.
Sämst för kroppen:
De så kallade transfetterna är sämst för kroppen. De finns i små mängder i smör och feta mjölkprodukter och kan finnas i större mängder i importerade kakor och godis.
Läs mer om Protein är kroppens byggmaterial. Det finns i vävnader, hormoner och enzymer. Proteiner transporterar också järn och syre i blodet och är viktiga för till exempel hud, hår, ögon och naglar. Ärtor, bönor, linser, fisk, ägg, mjölkprodukter och kött innehåller mycket protein.
Vitaminer behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta till vara och använda andra näringsämnen i maten. De behövs också för att du ska kunna se i mörker och för att blodet ska kunna stelna när du skadar dig och blöder. Du får i dig de vitaminer du behöver om du äter varierat.
De flesta vitaminer får du tillräckligt av om du äter varierat. Men följande vitaminer kan det vara bra att vara lite extra uppmärksam på: Läs mer om, Mineraler är till exempel viktiga för skelettet, tänderna, blodet och musklernas reflexer. De reglerar också vattenmängden och pH-värdet i kroppen. Mineraler behövs i små mängder, men våra kroppar kan inte själva tillverka dem.
Därför behöver vi få i oss mineralerna med maten vi äter. Du som äter en varierad kost får troligtvis i dig en tillräcklig mängd av de olika mineralerna. Men följande mineraler är det bra att vara lite extra uppmärksam på: Läs mer om, Antioxidanter är ett samlingsnamn för ämnen som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, benskörhet och andra sjukdomar som är kopplade till så kallad oxidativ stress.
Läs mer om, De flesta behöver inte kosttillskott Det är bättre att du får nyttiga näringsämnen från maten än från tillskott. Ofta behövs inga om du äter varierad mat. Ett undantag är, Omega-3 är till exempel ett vanligt kosttillskott, men det är bättre att du får i dig omega-3-fett genom att äta rapsolja, valnötter och fisk än genom att ta fiskoljekapslar.
