Bukspottskörteln – Bukspottskörteln utsöndrar insulin i blodet när blodsockret stiger, vilket i sin tur sänker blodsockret. Den ökade mängden insulin vid högt sockerintag under lång tid kan leda till insulinresistens som är ett förstadium till typ-2-diabetes.

Är det farligt att äta socker när man har diabetes?

5. Man får inte äta socker när man har diabetes – Jo! Att man som diabetiker inte får äta någonting med socker i är faktiskt en myt. Men precis som för alla andra är en kost med för mycket sötsaker inte bra. De som insulinbehandlar sin diabetes kan kompensera för några bitar godis eller en tårtbit.

Kan man äta godis när man har diabetes?

Mat och diabetes – Det är allt mer sällan man pratar om speciell diabeteskost, som man gjorde för något tiotal år sedan. I Norden rekommenderar man vanligen en allsidig och varierad kost som ligger så nära de generella regler som gäller för en hälsosam kosthållning som möjligt.

  • Men i och med att det bara är ett ytterst fåtal av oss som faktiskt äter på det här viset, får man oftast lägga om kosten något när väl diagnosen är ett faktum.
  • Vad är en hälsosam kosthållning? En kosthållning som håller blodsockret på en stabil nivå, som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar och som även förebygger eller reducerar övervikt är det idealiska för en diabetiker.

Det innebär i korta drag en kost med:

Grova, fiberrika fullkornsprodukter Mindre fett totalt sett, och i synnerhet mindre fett från köttprodukter, feta mejeriprodukter, o.s.v. Större tonvikt på mjuka växtfetter som oljor och mjukt margarin Mycket grönsaker, baljväxter och frukt – tre portioner grönsaker och två portioner frukt varje dag Vatten – det är den bästa törstsläckaren Endast små mängder kakor, godis, läsk, choklad och söta pålägg

Kom också ihåg att äta regelbundet. Det håller blodsockernivån stabil och förebygger känningar, samtidigt som det håller igång förbränningen och förebygger övervikt. Goda råd:

Utgå ifrån vad du brukar äta och justera kosten utifrån punkterna ovan. Använd suketter i teet eller kaffet, och välj sockerfria drycker om du vill ha lite läsk eller saft. Fruktos ger lika mycket kalorier som vanligt socker, och förlorar mycket av sina sötande egenskaper vid användning i varma drycker och mat som steks/bakas. Välj hellre lite vanligt socker vid behov. Sockerfri choklad och sockerfritt godis innehåller sockeralkoholer som inte är bra för personer med diabetes. De påverkar blodsockret och kan ge diarré. Köp hellre vanligt godis – och ät det en gång i veckan. Anpassa doserna av insulin eller läkemedel efter intaget. Frukt och juice innehåller mycket naturligt socker (fruktsocker), och för många kan det vara smart att inta sådana matvaror i samband med en större måltid i stället för som mellanmål eller törstsläckare, eftersom detta kan påverka blodsockret i alltför hög grad. Välj rent, magert eller renskuret kött och fet eller mager fisk till middag och pålägg. Välj fettsnåla mjölk-, ost- och yoghurttyper, och kom ihåg att det finns mycket socker i messmör och smörgåskaviar.

Källor: Gunn Helene Arsky: Barn & diabetes. Cappelen 2006. Mat og Type 1 diabetes (Informasjonshefte fra Norges Diabetesforbund) Mat og Type 2 diabetes (Informasjonshefte fra Norges Diabetesforbund)

Kan man dö om man har diabetes?

Hur många dör av diabetes? – Varje dag dör 5-6 personer i Sverige där diabetes är den underliggande dödsorsaken.

Vad händer i kroppen när man äter för mycket socker?

Alla har ett förhållande till socker. Vissa människor tänker knappt på det, medan andra tänker på det hela tiden. Men behöver vi verkligen bry oss så mycket? Vi ger dig svaret! Text : Maria Kurth Foto : Getty Images Så påverkas Blodet När vi äter socker tas det snabbt upp genom tarmen och ger en ökning av vårt blodsocker.

  1. Sedan kommer blodsockret att sjunka igen till följd av att bukspottkörteln utsöndrar insulin.
  2. Insulin gör att våra celler tar upp socker från blodet som kan användas som energi.
  3. Detta ger vår kropp tillgång till snabb energi när vi äter socker.
  4. Hur snabbt ditt blodsocker stiger beror på vad vi har ätit.

Har du till exempel ätit fett och protein i samma måltid blir ökningen lite jämnare än om du äter godis eller dricker läsk. Hjärnan Socker sätter igång belöningssystemet i vår hjärna. Detta gör att kroppen utsöndrar dopamin, som ger en behaglig känsla.

Samtidigt kan höjningen och sänkningen av blodsockret få oss att känna oss trötta och ofokuserade. Socker ger med andra ord en omedelbar god känsla, som går över snabbt. Prestationsförmågan Eftersom socker är en källa till snabb energi kan det vara fördelaktigt att ta upp socker under hårda och/eller långa träningspass.

Med regelbunden träning och kortare pass är det inte nödvändigt, och ett högt sockerintag på bekostnad av annan mat kan vara negativt för vår prestation. Hormonerna Vid intag av socker utsöndrar kroppen hormonet insulin, som informerar cellerna om att det finns mycket energi tillgängligt i blodet.

Insulin stimulerar även inlagringen av energi som fett och om vi äter mycket socker och därmed får i oss för många kalorier totalt kan det bidra till att vi blir överviktiga på sikt. Humöret Dopaminet som utsöndras när vi äter socker kan höja humöret. Samtidigt kan denna effekt vara kortvarig för många och försvinna nästan genast när sockret är uppätet och blodsockret sjunker igen.

Vissa människor kan känna sig griniga och trötta när de är hungriga och skyller på lågt blodsocker, och vi kan drabbas av det efter att ha ätit en måltid med socker. Risken för sjukdom Vitt socker är energirikt och mättar dåligt och det är lätt att vi får i oss för mycket energi om kosten innehåller mycket socker.

  1. Ett högt sockerintag kan över tid bidra till att vi långsiktigt får ett energiöverskott och då kommer den energi vi har över att lagras i kroppen i form av fett.
  2. Övervikt i sig kan vara en riskfaktor för flera olika livsstilssjukdomar, bland annat diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

Socker som finns naturligt i livsmedel — som frukt och mejeriprodukter — har inte denna effekt. Du kan med andra ord gärna äta yoghurt, mjölk och mycket frukt med gott samvete!

Kan man dricka Coca Cola Zero när man har diabetes?

Drick inte läsk, saft, juice, nyponsoppa eller nektar som är sötade med socker. Du kan dricka lightläsk eller lightsaft som är sötade med sötningsmedel. Använd fett som rinner eller är mjukt även om det står i kylskåp. På smörgåsen kan du ha ett mjukt smörgåsmargarin.

Hur mycket socker kan man äta om man har diabetes?

Vad ska man äta när man har diabetes? – Insulin.se – Sanofi Jo, absolut! Men både mängden sötsaker och antal gånger i veckan man äter sötsaker borde begränsas och planeras. Rekommenderat sockerintag per måltid är ca 10 energiprocent, vilket motsvarar 5-10 gram socker per måltid (20-40 kcal).

  1. Förutom att sötsaker som godis, choklad, kaffebröd och liknande ger mycket energi utan större mättnad, så höjs också blodsockret snabbt efter intag.
  2. Det är därför bra att välja tillfällena man äter sötsaker, och kanske ha en dag i veckan då man äter sina favoritsötsaker i måttlig mängd.
  3. Dessa dagar kan man se fram emot, såsom fredagsbullen, lördagsgodiset eller tisdagschipsen, och så vidare.

Mörk choklad är bättre än ljus: choklad som innehåller mer än 70 % kakaohalt ger mindre blodsockerstegring och kan därför rekommenderas. Senast uppdaterad: 2021-04-15 : Vad ska man äta när man har diabetes? – Insulin.se – Sanofi

Hur känns det att ha högt blodsocker?

De vanligaste symtomen på högt blodsocker är att du dricker och kissar mer än vanligt och är torr i munnen. Blodsockret förhöjs om du äter mycket snabba kolhydrater utan att göra av med energin. Du kan också få högt blodsocker på grund av stress eller sjukdom.

Vad är bra frukost för diabetiker?

Müsli och flingor – Müsli som är gjord på havregryn eller rågflingor innehåller mycket fullkorn och fibrer. Innehåll som nötter, hela kärnor och frön är också bra. Undvik frukostflingor som innehåller mycket socker eller torkad frukt. Torkad frukt innehåller fibrer, men även mycket kolhydrater och kan ge för mycket energi per portion. Ta hellre färska bär eller sötningsmedel.

Är det farligt med högt blodsocker?

Vad är orsaken till ketoacidos? – Orsaken till att man utvecklar ketoacidos är att man har brist på insulin. Det kan vara så att man glömt ta sitt insulin, insulinpumpen fungerar inte, om man har ett ökat insulinbehov eller om man har en infektion med feber eller magsjuka, diarré.

Hur luktar diabetes?

Diabetes – symtom och tecken | Kronans Apotek Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är två helt olika sjukdomar. Det finns gemensamma nämnare för de båda, symtomen är en av dem. Diabetes typ 1 är vanligast hos barn, och kallas därav ofta för barn- eller ungdomsdiabetes, men diabetes typ 2 är den vanligaste formen av sjukdomen.

You might be interested:  Vad Kan Man Ersätta Mjöl Med?

Kissar oftareBlir törstigareKänner sig tröttareBlir illamåendeFår ont i magenBörjar lukta aceton i munnenBörjar se dimmigtTappar i vikt

Ett annat vanligt symtom är svampinfektioner. Dessa kan uppstå i framförallt munhålan och underlivet. Barn som fått diabetes typ 1 kan börja kissa på sig mitt i natten fast de tidigare inte gjort det. Vid alla dessa symtom är det viktigt att så snabbt som möjligt kontakta en vårdcentral. Om symtomen går väldigt långt kan man i värsta fall drabbas av ketoacidos. Det innebär att blodsockret hamnat högre än 15 mmol/L och man har utvecklat syror (ketoner) i blodet och i urinen. Det gör att man luktar aceton ur munnen och är tecken på en akut insulinbrist med risk för ett diabeteskoma som är livshotande.

Varför går man ner i vikt av diabetes?

BEHANDLING – Viktminskning Övervikt och fetma är en starkt bidragande faktor till typ 2 diabetes. En kost som gör det möjligt att gå ner i vikt och hålla den nya vikten kan därmed i sig vara en bra kost vid diabetes. Av denna anledning har kostens energiinnehåll blivit centralt i diskussionen om mathållningen vid diabetes.

  1. Framför allt debatteras det i massmedia huruvida det totala energiinnehållet i kosten främst ska utgöras av kolhydrater eller fett.
  2. Vid kostrådgivning till personer med diabetes typ 2 är det totala energiinnehållet av större vikt än fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein.
  3. Så länge förbrukningen av energi överstiger energin tillförd via maten sker en viktminskning.

Hur kosten är utformad (om den främst är baserad på kolhydrater eller på fett) har en underordnad roll när det gäller viktminskning. Däremot är det av stor vikt att fettkvalitén är bra och att fettet till stor del utgörs av omättat fett, ej mättat. Enskilda livsmedel Det finns vetenskapligt stöd för att:

  • Mer än 250 g grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes.
  • Intag av frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten generellt för diabetiker.
  • Fullkornsprodukter minskar total dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.
  • Intag av fisk mer än en gång per vecka och fet fisk sänker dödligheten och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.
  • Fem portioner (á 30 g) nötter och jordnötter per vecka sänker LDL kolesterol och triglycerider i blodet och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
  • Personer med diabetes som dricker alkohol regelbundet (begränsade mängder) har lägre risk att drabbas av, och dö i, hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker alkohol alls.
  • Personer med diabetes som dricker fler än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Koster Fyra koster har av Socialstyrelsen lyfts fram som effektiva vid diabetes. Lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost har likartade gynnsamma effekter på HbA1c (“långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost.

  • 1. Traditionell diabeteskost
  • 2. Måttlig lågkolhydratkost
  • 3. Medelhavskost
  • 4. Traditionell diabeteskost med lågt GI
  • 5. Extrem lågkolhydratkost

Utgår från de svenska näringsrekommendationerna och betonar dagligt intag av 500 g frukt och grönsaker, fisk två till tre gånger i veckan, flytande margarin eller olja till matlagningen, fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris, nyckelhålsmärkta livsmedel och måttlig alkoholkonsumtion.

  1. Olhydraterna i denna kost bör ha lågt glykemiskt index.
  2. Osten utgörs av kött, fisk, ägg, skaldjur, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner, samt fett från olivolja och smör samtidigt som innehållet av socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris är mindre än den traditionella diabeteskostens.

Kolhydraterna står för 30-40 E % (energiprocent). Innehåller rikligt med fisk, frukt, baljväxter och grönt. Sparsamt med rött kött. Intaget av enkelomättade fettsyror från olivolja och nötter är stort. Alkohol konsumeras dagligen i måttliga mängder. Kosten innehåller mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost.

  • Fettinnehållet står för 35-40 E % och består av omättade fetter.
  • Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer blodsockret.
  • För diabetiker är det viktigt att välja kolhydratrika livsmedel med lågt GI, framför allt om man äter en kolhydratrik kost.
  • Traditionell diabeteskost med lågt GI innehåller rikligt med bönor, linser, pasta, klibbfritt ris, korngryn och bulgur.

Brödet innehåller hela korn och lösliga fibrer. Inslaget av frukt och grönsaker med lågt GI är stort. I övrigt är kosten densamma som traditionell diabeteskost. Kolhydraterna står för 10-20 % av det totala energiintaget och kosten baseras på kött, ägg, grönsaker och ost.

  1. Generella råd
  2. Nyckelhålssymbolen
  3. Fysisk aktivitet
  4. Länkar till andra behandlingsöversikter
  6. ICD-10
  7. Diabetes mellitus typ 2 med icke specificerade komplikationer
  9. Referenser

Fördela matintaget över hela dagen. Måltidernas fördelning är av största vikt när det gäller kostens positiva effekter på blodsocker, blodfetter och kroppsvikt. Frukost, lunch och middag, samt 1-3 mellanmål är en bra fördelning. Nyckelhålsmärkningen gör det enklare att välja hälsosamt med avseende på fett, kostfiber, salt och socker.

  • Nyckelhålet får användas på frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, potatis, spannmålsprodukter, bredbart matfett, mejerivaror, fisk, skaldjur, kött, chark, vegetabiliska varor och färdigmat.
  • Motion ökar kroppens känslighet för insulin, sänker blodsockret och minskar därmed risken för komplikationer.

Även blodfetter och blodtryck påverkas gynnsamt. Fysisk aktivitet bör därför vara en naturlig del i det dagliga livet. Alla tillfällen till motion bör tas till vara. Förskrivning av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) har visat sig var en viktig faktor för att motionen faktiskt genomförs.

Diabetes mellitus typ 2 utan (uppgift om) komplikationer SBU. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 201. ISBN 978-91-85413-37-9.2010. He, M, van Dam, RM, Rimm, E, Hu, FB, Qi, L. Whole-grain, cereal fiber, bran, and germ intake and the risks of all-cause and cardiovascular disease-specific mortality among women with type 2 diabetes mellitus.

Circulation.2010 121(20):2162–8. Kendall, CW, Josse, AR, Esfahani, A, Jenkins, DJ. Nuts, metabolic syndrome and diabetes. Br J Nutr.2010 104(4):465–73. Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer. Hämtat från, Hämtat 24 augusti 2011. Livsmedelsverket: Nils-Gunnar Ilbäck, UBS, toxikologer, Leif Busk, laboratoriechef.

Artikel ur Vår Föda 3/97 – vad är rätt och fel i debatten? Hämtat från Livsmedelsverket,, Uppdaterat 22 juni 2010. Hämtat 24 augusti 2011. Artikel om sötningsmedlet aspartam. Key, TJ, Fraser, GE, Thorogood, M, Appleby, PN, Beral, V, Reeves, G, et al. Mortality in vegetarians and non-vegetarians: a collaborative analysis of 8 300 deaths among 76 000 men and women in five prospective studies.

Public Health Nutr.1998 1(1):33–41. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor – stöd för styrning och ledning. Artikelnr 2011-11-11.2011.

  • Skeaff, CM, Miller, J.
  • Dietary fat and coronary heart disease: summary of evidence from prospective cohort and randomized controlled trials.
  • Ann Nutr Metab.2009; 55(1–3):173–201.
  • Hooper, L, Summerbell, CD, Thompson, R, Sills, D, Roberts, FG, Moore, H, et al.
  • Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease.

Cochrane Database Syst Rev.2011 (7):CD002137. Astrup, A, Dyerberg, J, Elwood, P, Hermansen, K, Hu, FB, Jakobsen, MU, et al. The role of reducing intakes of saturated fat in the prevention of cardiovascular disease: where does the evidence stand in 2010? Am J Clin Nutr.2011 93(4):684–8.

  1. Jakobsen, MU, O’Reilly, EJ, Heitmann, BL, Pereira, MA, Balter, K, Fraser, GE, et al.
  2. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies.
  3. Am J Clin Nutr.2009 89(5):1425–32.
  4. Fung, TT, van Dam, RM, Hankinson, SE, Stampfer, M, Willett, WC, Hu, FB.
  5. Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific mortality: two cohort studies.

Ann Intern Med.2010 153(5):289–98. Trichopoulou, A, Bamia, C, Trichopoulos, D. Anatomy of health effects of Mediterranean diet: Greek EPIC prospective cohort study. BMJ.2009 338:b2337. Socialstyrelsen. Att förebygga och behandla undernäring. Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst.2020 april.

Vad är värst diabetes 1 eller 2?

Vad är diabetes? – Diabetes mellitus är det medicinska samlingsnamnet för olika diabetestillstånd, bland annat diabetes typ 1 och 2. Typ 2 är allra vanligast – 9 av 10 diabetiker i Sverige har typ 2-diabetes. Diabetes ger en långvarigt förhöjd blodsockernivå, så kallad hyperglykemi.

Tillståndet kallades tidigare för sockersjuka i dagligt tal. Sockernivån i blodet regleras av insulin – det är ett livsviktigt hormon som produceras i bukspottkörteln. Vid högt blodsocker utsöndrar kroppen i normala fall insulin för att sänka blodsockernivån. Om du har diabetes fungerar inte insulinregleringen på ett bra sätt.

För att hantera sjukdomen och minska risken för komplikationer behöver du ändra dina levnadsvanor på olika sätt. Obehandlad eller dåligt behandlad diabetes kan leda till skador i kroppen, bland annat sämre blodcirkulation som ökar risken för en lång rad sjukdomstillstånd.

Vilket socker är bäst för diabetiker?

Nyttigt socker? Mat Honung, agavesirap, kokossocker och björksocker – det låter naturligt och påstås vara bättre än vanligt socker. Ibland framställs det till och med som hälsosamt. Hur ligger det egentligen till med dessa trendiga sockervarianter? Av: Clara Rausing Publicerad 26 september 2016 Näringsrika och naturliga? Som konsument är det lätt att bli förvirrad i den eviga sockerdebatten. Nya sockervarianter poppar upp som aldrig förr och marknadsförs som mer näringsrika än vanligt socker, ibland till och med som hälsosamma. Är det fritt fram att äta dessa sötningsalternativ? Det stämmer att det finns sockervarianter som innehåller en del näringsämnen som inte finns i vanligt vitt socker.

  1. Dock i så pass försumbara mängder att de inte har någon effekt på hälsan i praktiken.
  2. Socker och andra sötningsmedel är helt enkelt ingen källa till näring utan endast något man bör unna sig då och då för att det är gott.
  3. Är man ute efter vitaminer, mineraler och antioxidanter är det frukt och grönsaker som gäller.

Ibland hör man argumentet att dessa produkter är mer “naturliga”. Vanligt socker är dock ingen onaturlig produkt. Det framställs ur sockerbetor eller sockerrör och är minst lika naturligt som andra alternativ. Kokossocker – Kokossocker utvinns ur kokospalmens blommor.

Det innehåller nästan lika mycket energi som vanligt socker men påverkar blodsockret i mindre grad. Däremot innehåller det betydligt mer fruktos än vitt socker. Fruktos är en sockerart man bör undvika att få i sig för mycket av eftersom det kan vara skadligt för levern. Det kan bara tas upp av levern och omvandlas i större utsträckning än glukos till fett.

You might be interested:  Varför Blir Man Dålig I Magen Av Kaffe?

Palmsocker – Palmsocker utvinns också ur kokosträdets blommor. Det påminner alltså om kokossocker men utvinns från en annan art och har en aning rökigare smak. Det ger precis som kokossocker nästan lika mycket energi som vitt socker, men belastar blodsockret i mindre utsträckning på grund av det höga fruktosinnehållet.

Björksocker – Björksocker är en sockeralkohol som länge gått under namnet xylitol. För diabetiker kan björksocker vara ett bra alternativ eftersom det har en mycket liten effekt på blodsocker- och insulinnivåer. Det har även visat sig kunna minska risken för karies. Det är lika sött som vanligt socker men energiinnehållet är mindre än hälften.

Agavesirap – Agavesirap utvinns ur stammen från olika arter av växten agave. Sirapen innehåller, precis som kokos- och palmsocker, mindre energi och påverkar inte blodsockret lika starkt som vitt socker. Däremot är det extra rikt på fruktos som kan belasta levern onödigt mycket.

  • Honung – Honung har länge använts som en bakteriedödande naturmedicin.
  • Och det stämmer att honung har en viss antibakteriell effekt.
  • Dessutom innehåller det en mindre mängd vitaminer, mineraler, antioxidanter och enzymer.
  • De flesta nyttiga ämnen i honungen förstörs dock vid upphettning.
  • Ur hälsosynpunkt finns det därför ingen anledning att använda honung som sötning i till exempel varma drycker eller bakverk.

Däremot kan det passa bra som sötning av kall mat. Även om det inte är nyttigare än vanligt socker ger det en annan smak och det är därför en god anledning till att använda honung. : Nyttigt socker?

Hur ofta är det okej att äta godis?

Godis, glass och sällanmat – Vi äter inte mat bara för att få i oss näringsämnen – mat är så mycket mer! Det är kärlek, omtanke, traditioner, sätt att fira och uppmärksamma, sätt att skilja vardag från fest, sätt att njuta. Ibland ett sätt att trösta.

Vi människor tycks ha en preferens för det som är sött och det som innehåller mycket fett. Redan bröstmjölken är ganska söt och i fett löser många av smakerna bäst. Ser man hur smågodis ser ut så har det en variation av färger och smaker som mycket påminner om frukt, men man har inga av de näringsämnena som finns i frukt utan bara lukten, socker samt syntetiska ämnen.

Mat och dryck som inte innehåller näringsämnen utan bara energi kallar vi för sällanmat. Det är intressant att se de undersökningar som finns kring detta. I Sverige kommer i genomsnitt cirka 25 % av all den energi som barn får i sig från sällanmat. Det är en hög siffra och om man ska få i sig lagom med energi och näringsämne för att växa, utan att få övervikt.

Högt intag av sällanmat är det som kan leda till att barn kan både ha övervikt och dåligt näringsläge på samma gång. Barn med fetma har i allmänhet ungefär samma kosthållning som andra barn. Eftersom barn med fetma behöver hålla igen på kalorierna blir vårt råd att de ska försöka äta lite mindre av sällanmaten än sina kompisar.

Men hur mycket är lagom? Livsmedelsverket har gjort en lista på vad som kan vara lagom i olika åldrar att äta som sällanmat under en vecka (se längst ner). Listan utgår från att barnet ska få i sig alla andra näringsämnen som behövs av den vanliga maten och då blir listan på sällanmaten det man kan unna sig utan att äventyra sitt näringsläge.

  1. Vill man minska sin fetma behöver denna lista t.o.m.
  2. Var mer restriktiv.
  3. Men här kommer problemet – generella rekommendationer är svåra att tillämpa på det enskilda barnet och familjen.
  4. Många barn har svårt för att acceptera drastiska förändringar utan det är lättare att ändra saker succesivt.
  5. Blir kraven orimligt höga kan barnet ge upp istället.

De vanligaste råden kring sällanmat:

Läsk/juice/sötad saft bara när det är fest, alltså inte till vardags och då 1-3 dl. Light läsk/saft innehåller inga kalorier och ur fetmasynpunkt kan det användas frikostigare, var god se “Sötningsmedel”. Godis en dag i veckan, inte mer och då är en lagom portion 8-12 bitar smågodis. Snacks en dag i veckan. Popcorn innehåller mycket mindre energi än samma portion chips. Glass, max en dag i veckan. Välj sorbet eller isglass som innehåller mycket mindre kalorier. Vanlig glass finns även som light variant. Kakor, söta kex, bullar inte till vardagsmellanmål utan till fest.

Undvik sällanmat på vardagarna I många familjer bestämmer man vad som serveras på fredagskvällen och/eller lördagen. Sedan håller man vardagarna fria från sällanmat. Låt gärna alla i familjen ha sin egen skål med det goda istället för en gemensam skål.

  1. Då är det lättare att hålla sig till den portion man bestämt.
  2. Regelbunden matordning Ett sätt att förebygga sötsuget är att förebygga hunger, vilket man gör med regelbunden matordning, så att det inte går mer än 3-4 timmar mellan målen.
  3. Ett annat sätt är att vid måltiderna välja saker som ger en långvarig mättnad (långsamma kolhydrater, mycket fibrer).

Det är också bra att kanske bestämma något att längta efter, t ex en dag i månaden när man får sin favoriträtt och dubbelportion av favoritgodiset/glassen o.s.v. Var ska barnet äta sällanmat – hemma eller i skolan Många barn reagerar på att våra rekommendationer vad gäller sällanmat känns snåla.

Man känner andra som vida överstiger dessa gränser trots att de inte har övervikt, vilket känns orättvist. Här kommer därför frågan, var ska man njuta av sin sällanmat? Om man har ätit en glass i skolkafeterian på fredagen, vilket finns på vissa skolor, ska man avstå den planerade glassen hemma eller äta en till? Vem ska ha nöjet och glädjen att ge och vara med när sällanmaten njuts? Läraren eller föräldrarna? Vi tycker svaret är lätt.

I skolan som är för alla barn måste man ta hänsyn till att cirka 20 % av barnen behöver vara restriktiva med sällanmat på grund av övervikt eller fetma. Låt sällanmat bli familjernas glädje och hitta alternativ när skola/fritids/förskola ska fira, uppmärksamma m.m.

  1. Nybakat, en fin flagga, lekar, sånger m.m.
  2. Kan användas i sådana sammanhang.
  3. Glassen, kakan, godiset i skolan blir ofta en dålig snabblösning.
  4. Låt skolan stå för rätt värderingar vad gäller mat.
  5. Här behöver man även tänka på de barn och unga som istället har undervikt och problem med att få i sig mat.
  6. Inte heller de är betjänta av sällanmat utan istället av näringsriktiga mellanmål, frukt m.m.

Hur mycket är då lagom? Fredagsmys, lördagsgodis och söndagsfika. Det kan bli en hel del godsaker varje vecka om man inte ser upp. Barn med fetma är känsliga för kalorier och det är därför viktigt att begränsa sällanmaten, eftersom den bidrar med mycket kalorier men väldigt lite näringsämne.

  • Det bästa är att begränsa all typ av sällanmat så mycket som möjligt och bara äta sötsaker, snacks eller snabbmat vid festligare tillfälle eller en dag i veckan.
  • Nedan finns exempel på hur mycket sällanmat som är maxmängden på en vecka.
  • Observera att denna mängd endast gäller om man äter en varierad och näringsrik kost för övrigt under veckan.

För barn 2-6 år motsvarar det för en vecka:

0,5 bulle 2 småkakor 3/4 dl glass 1/3 dl smågodis, 25 gram (3-4 bitar) 4 små rutor chokladkaka, 15 gram 0,5 minipåse snacks, 20 gram 1 glas läsk och saft, 2 dl.

För barn 7-15 år motsvarar det för en vecka:

1 bulle 4 småkakor 2 dl glass 1 dl smågodis, 60 gram (7-10 bitar) 1 liten chokladkaka, 40 gram 1 minipåse snacks, 50 gram 5 dl läsk och saft.

Kan man äta socker varje dag?

Hur mycket socker kan man äta? – Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012, bör högst 10 procent av kalorierna vi äter och dricker per dag komma från socker. Det innebär att den som är:

2 – 5 år inte bör äta mer än 27-33 gram socker per dag, vilket motsvarar 7-9 sockerbitar per dag.6 – 15 år inte bör äta mer än 33-53 gram socker per dag, vilket motsvarar 10-17 sockerbitar per dag.16 år och äldre inte bör äta mer än 54-60 gram socker per dag, vilket motsvarar18-20 sockerbitar per dag.

Är det bra att dricka mycket vatten vid diabetes?

Vätskebrist och uttorkning Vätskebrist och uttorkning uppstår när kroppen gör av med mer vätska än vad du tillför den. Det är vanligast bland små barn, äldre personer eller personer som har ansträngt sig hårt fysiskt när det är väldigt varmt. Orsaken till att du gör av med mycket vätska kan till exempel vara att du svettas mycket, att du kräks, har feber eller tar läkemedel som är vätskedrivande.

Risken för att bli uttorkad ökar också om du har diabetes med högt blodsocker. Sockeröverskottet utsöndras i urinen och drar med sig vätska från kroppen. En del personer har problem med att de ständigt känner sig kissnödiga. De dricker då mindre trots att de är törstiga, vilket leder till uttorkning. Barn är extra känsliga för vätskebrist och uttorkning.

Ju yngre barnet är desto känsligare är hen. Läs mer om, Hur kan jag förebygga uttorkning? Drick mer när det är varmt för att minska risken för uttorkning. Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver dricka mer.

Roppen behöver vänja sig gradvis vid värme, och brukar ha anpassat sig efter ungefär en vecka i varmt klimat. Du behöver tänkta extra mycket på att få i dig vätska om du är gravid. Tänk på att en del personer kan ha svårt att själva känna när de är törstiga eller komma ihåg att dricka. Det gäller till exempel de som har demens eller äldre personer som inte kan eller orkar dricka utan hjälp.

Du kan också behöva hjälpa små barn genom att erbjuda dryck. Du kan känna dig törstig, torr i munnen och bli trött om du har vätskebrist. Du kan också kissa mindre och få mörkfärgad urin. Du kan bli kraftigt uttorkad om du inte lyckas få i dig tillräckligt med vätska.

You might be interested:  Hur Gör Man Big Mac Sås?

Ett litet barn kissar lite eller inget alls och är slött. Du eller någon i närheten har symtom på kraftig uttorkning.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha, Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du ska dricka något på en gång om du har vätskebrist.

Försök att dricka lite i taget och ofta om du har, även om det kan vara svårt att dricka mellan kräkningarna. Du kan pröva med vatten eller te, eller särskild som finns att köpa på apotek. Vätskeersättning innehåller lämpliga mängder av salter och socker. Det är bra att undvika mycket söta drycker och lightdrycker, eftersom dessa kan ge diarré som kan göra att du blir mer uttorkad.

Du behöver få vård om du är kraftigt uttorkad. Det kan vara så att du behöver vätska i form av för att snabbt återfå vätskebalansen. Om du har diabetes kan du behöva hjälp att sänka blodsockervärdet. Ernesto Martinez, 1177.se, nationella redaktionen Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Göteborg : Vätskebrist och uttorkning

Varför kissar man ofta när man har diabetes?

Springer hen på toa ofta, eller kissar på sig? – TOALETT – Vid insjuknande i typ 1-diabetes stiger blodsockret. Vid en nivå som överstiger 10 mmol/l i blodsocker klarar inte njurarna av att processa och de släpper då ut socker i urinen. Sockret drar till sig vatten och därför behöver personer som just drabbats av typ 1-diabetes kissa ovanligt mycket.

Är kyckling bra för diabetiker?

Kött, kyckling och fisk ³ Det rekommenderas även att man undviker charkuterivaror som salami, skinka och rostbiff. – Generellt sett innehåller kyckling mycket protein och lite fett, ett bra alternativ när du väljer kött till din måltid. Tips: välj skinn- och benfritt kycklingbröst för att undvika fett.

Vad händer om man inte tar hand om sin diabetes?

Komplikationer av diabetes – Insulin.se – Sanofi • Njurpåverkan (läs nedan) • Övriga komplikationer (läs nedan om nedsatt rörlighet i leder) Ögonskador Ögonskador (diabetesretinopati) kan uppstå vid ett dåligt sockerläge. Skadorna uppstår i de små blodkärlen som ligger ovanpå näthinnan (retina) och förser denna med näring och syre.

  1. Ärlen inträder i ögat tillsammans med synnerven (papillen) och breder sedan ut sig över näthinnan.
  2. Diabetesretinopati ger normalt inga symtom för än man har utvecklat en svår skada och symtomen kommer ofta akut (akut blödning eller näthinneavlossning).
  3. När kärlskadan väl uppstått kan man inte få den att “gå tillbaka”.

Behandlingen syftar nästan uteslutande till att förhindra en försämring och att bevara den syn man har. Ögonbottenfoto skall utföras vid debut av diabetes (gäller ej barn under 10 år). Vid lindrig diabetes och hög ålder (samt avsaknad av symtom) eller vid annan allvarlig sjukdom där behandling ändå inte är aktuell bör man dröja med eller avstå från fotografering.

Därefter är grundregeln att undersökning utförs vartannat år vid typ 1 och vart tredje år vid typ 2 om retinopati ej föreligger. Påverkan på nervsystemet Neuropati, som betyder sjukdom i nervsystemet, innebär en skada på nerverna utanför det centrala nervsystemet. För det mesta drabbas nerver i benen, något mer sällan nerver i armarna.

Det är den viktigaste riskfaktorn när det gäller fotsår och amputationer hos patienter med diabetes mellitus. Andra följder kan vara smärtor i fötterna eller erektil dysfunktion (impotens). Diabetesneuropati kan ge många olika symtom och tecken. Tillståndet är i de flesta fall kroniskt och tilltagande.

  • Det finns olika varianter av diabetesneuropati, men vid den vanligaste typen drabbas känselnerver i övervägande grad.
  • I början uppstår problem med känseln i tårna och efterhand kan nervskadan breda ut sig upp över foten och benet.
  • Ofta drabbas båda benen relativt jämnt och tillståndet tilltar långsamt och går inte tillbaka.

Skadorna är av två huvudtyper: känselbortfall och smärtor. Känselbortfall är vanligast, med domningar och/eller stickningar och ibland kallhetskänsla. De flesta med känselbortfall har inga smärtor, och många med kroniska smärtor har inget känselbortfall.

Blandtillstånd är dock vanliga. Njurpåverkan vid diabetes Njurpåverkan vid diabetes kallas nefropati och uppstår när blodsockret har varit förhöjt under lång tid. Risken för att en patient med typ 1-diabetes kommer att drabbas av någon form av njurpåverkan är 20-40 %. Vid typ 2-diabetes är risken mindre, 5-10 %.

Njurproblem vid diabetes ger inga symtom förrän sent i förloppet. Men njurskador kan upptäckas på ett tidigt stadium genom att det utsöndras små mängder av protein i urinen, mikroalbuminuri. Detta kontrolleras genom urinprov, vilket bör göras varje år i samband med läkarkontroll för att upptäcka proteinläckage.

Mikroalbuminuri föregås ofta av högt blodtryck och innebär även en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Vid påvisad mikroalbuminuri behandlas patienten med blodtryckssänkande medel (även om blodtrycket är normalt) och man försöker förbättra blodsockervärdena. Med proteinreducerad kost kan man bromsa upp försämringen om man har fått en njurskada.

Vid mer avancerad njurskada kan det bli nödvändigt med dialys eller transplantation. Nedsatt rörlighet i leder En komplikation vid diabetes kan vara nedsatt rörlighet i lederna. Det märks framförallt i fingrarnas leder. När man håller ihop fingertopparna kan man inte pressa fingrarna helt emot varandra.

Vad ska man undvika att äta när man har diabetes?

Flera internationella riktlinjer rekommenderar att personer med diabetes bör välja kolhydratrika livsmedel med lågt GI. Det gäller i synnerhet de som äter en kolhydratrik kost. Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer blodsockret.

Är det farligt att äta socker varje dag?

Kan man bli beroende av socker, som av en drog? – – Hjärnans belöningssystem signalerar kraftfullt när vi äter något sött, särskilt när det är en kombination av sött och fett, men socker är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol eller nikotin, säger Ingrid Larsson.

I de svenska kostråden från Livsmedelsverket konstateras att för mycket socker ökar risken för fetma, typ-2-diabetes, sjukdomar i hjärtat och blodkärlen samt cancer. Söta drycker är särskilt kopplade till risk för fetma eftersom de ger många kalorier men inte mättar. Att risken för att få karies också ökar när man äter och dricker mycket socker är väl känt.

– Sockret ger munnens bakterier lättåtkomlig näring som gör att de bildar syror som fräter på tänderna, så startar karies, säger Dan Ericson som är professor på Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet. Karies är den vanligaste av alla icke smittsamma sjukdomar i världen.

Vilket socker är bäst för diabetiker?

Nyttigt socker? Mat Honung, agavesirap, kokossocker och björksocker – det låter naturligt och påstås vara bättre än vanligt socker. Ibland framställs det till och med som hälsosamt. Hur ligger det egentligen till med dessa trendiga sockervarianter? Av: Clara Rausing Publicerad 26 september 2016 Näringsrika och naturliga? Som konsument är det lätt att bli förvirrad i den eviga sockerdebatten. Nya sockervarianter poppar upp som aldrig förr och marknadsförs som mer näringsrika än vanligt socker, ibland till och med som hälsosamma. Är det fritt fram att äta dessa sötningsalternativ? Det stämmer att det finns sockervarianter som innehåller en del näringsämnen som inte finns i vanligt vitt socker.

Dock i så pass försumbara mängder att de inte har någon effekt på hälsan i praktiken. Socker och andra sötningsmedel är helt enkelt ingen källa till näring utan endast något man bör unna sig då och då för att det är gott. Är man ute efter vitaminer, mineraler och antioxidanter är det frukt och grönsaker som gäller.

Ibland hör man argumentet att dessa produkter är mer “naturliga”. Vanligt socker är dock ingen onaturlig produkt. Det framställs ur sockerbetor eller sockerrör och är minst lika naturligt som andra alternativ. Kokossocker – Kokossocker utvinns ur kokospalmens blommor.

Det innehåller nästan lika mycket energi som vanligt socker men påverkar blodsockret i mindre grad. Däremot innehåller det betydligt mer fruktos än vitt socker. Fruktos är en sockerart man bör undvika att få i sig för mycket av eftersom det kan vara skadligt för levern. Det kan bara tas upp av levern och omvandlas i större utsträckning än glukos till fett.

Palmsocker – Palmsocker utvinns också ur kokosträdets blommor. Det påminner alltså om kokossocker men utvinns från en annan art och har en aning rökigare smak. Det ger precis som kokossocker nästan lika mycket energi som vitt socker, men belastar blodsockret i mindre utsträckning på grund av det höga fruktosinnehållet.

  • Björksocker – Björksocker är en sockeralkohol som länge gått under namnet xylitol.
  • För diabetiker kan björksocker vara ett bra alternativ eftersom det har en mycket liten effekt på blodsocker- och insulinnivåer.
  • Det har även visat sig kunna minska risken för karies.
  • Det är lika sött som vanligt socker men energiinnehållet är mindre än hälften.

Agavesirap – Agavesirap utvinns ur stammen från olika arter av växten agave. Sirapen innehåller, precis som kokos- och palmsocker, mindre energi och påverkar inte blodsockret lika starkt som vitt socker. Däremot är det extra rikt på fruktos som kan belasta levern onödigt mycket.

Honung – Honung har länge använts som en bakteriedödande naturmedicin. Och det stämmer att honung har en viss antibakteriell effekt. Dessutom innehåller det en mindre mängd vitaminer, mineraler, antioxidanter och enzymer. De flesta nyttiga ämnen i honungen förstörs dock vid upphettning. Ur hälsosynpunkt finns det därför ingen anledning att använda honung som sötning i till exempel varma drycker eller bakverk.

Däremot kan det passa bra som sötning av kall mat. Även om det inte är nyttigare än vanligt socker ger det en annan smak och det är därför en god anledning till att använda honung. : Nyttigt socker?

Hur får man ner blodsockret snabbt?

Om du har en tendens till att ha för högt blodsocker kan du ofta sänka det genom att förändra vad och hur du äter. Genom att gå över till långsamma kolhydrater får du ett jämnare blodsocker. Det är också bra om du kan äta mindre socker. Genom att röra på dig mer använder du det glukos som finns i blodet.