Varför Är Det Inte Bra Med För Mycket Socker?

Hjärtat och blodkärlen – Den som får i sig mycket socker har en ökad risk för högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Dessutom ökar risken för övervikt och därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2-diabetes.

Vad händer med kroppen när man äter socker?

Alla har ett förhållande till socker. Vissa människor tänker knappt på det, medan andra tänker på det hela tiden. Men behöver vi verkligen bry oss så mycket? Vi ger dig svaret! Text : Maria Kurth Foto : Getty Images Så påverkas Blodet När vi äter socker tas det snabbt upp genom tarmen och ger en ökning av vårt blodsocker.

1. Sedan kommer blodsockret att sjunka igen till följd av att bukspottkörteln utsöndrar insulin.
2. Insulin gör att våra celler tar upp socker från blodet som kan användas som energi.
3. Detta ger vår kropp tillgång till snabb energi när vi äter socker.
4. Hur snabbt ditt blodsocker stiger beror på vad vi har ätit.

Har du till exempel ätit fett och protein i samma måltid blir ökningen lite jämnare än om du äter godis eller dricker läsk. Hjärnan Socker sätter igång belöningssystemet i vår hjärna. Detta gör att kroppen utsöndrar dopamin, som ger en behaglig känsla.

• Samtidigt kan höjningen och sänkningen av blodsockret få oss att känna oss trötta och ofokuserade.
• Socker ger med andra ord en omedelbar god känsla, som går över snabbt.
• Prestationsförmågan Eftersom socker är en källa till snabb energi kan det vara fördelaktigt att ta upp socker under hårda och/eller långa träningspass.

Med regelbunden träning och kortare pass är det inte nödvändigt, och ett högt sockerintag på bekostnad av annan mat kan vara negativt för vår prestation. Hormonerna Vid intag av socker utsöndrar kroppen hormonet insulin, som informerar cellerna om att det finns mycket energi tillgängligt i blodet.

1. Insulin stimulerar även inlagringen av energi som fett och om vi äter mycket socker och därmed får i oss för många kalorier totalt kan det bidra till att vi blir överviktiga på sikt.
2. Humöret Dopaminet som utsöndras när vi äter socker kan höja humöret.
3. Samtidigt kan denna effekt vara kortvarig för många och försvinna nästan genast när sockret är uppätet och blodsockret sjunker igen.

Vissa människor kan känna sig griniga och trötta när de är hungriga och skyller på lågt blodsocker, och vi kan drabbas av det efter att ha ätit en måltid med socker. Risken för sjukdom Vitt socker är energirikt och mättar dåligt och det är lätt att vi får i oss för mycket energi om kosten innehåller mycket socker.

1. Ett högt sockerintag kan över tid bidra till att vi långsiktigt får ett energiöverskott och då kommer den energi vi har över att lagras i kroppen i form av fett.
2. Övervikt i sig kan vara en riskfaktor för flera olika livsstilssjukdomar, bland annat diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

Socker som finns naturligt i livsmedel — som frukt och mejeriprodukter — har inte denna effekt. Du kan med andra ord gärna äta yoghurt, mjölk och mycket frukt med gott samvete!

Kan man äta socker varje dag?

Begränsa intag till 18-27 kilo socker per person och år – – Förr fick vi i oss sockret genom hembakat och hemlagat. I dag får vi i oss sockret genom industriframställda livsmedel såsom läsk, choklad och godis, säger Paula Frösell, dietist på ICA. Tillsatt socker ökar risken för diabetes typ 2, övervikt och karies.

Vad är farligast för kroppen fett eller socker?

Vad är värst – fett eller socker (största hälsoskurken är.) Debatten om vad som är värst när det kommer till socker och fett går långt tillbaka och båda har fått sig en släng av sleven genom åren. Men alla fetter är inte dåliga. Man kan inte heller påstå att allt socker är dåligt.

Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet, menar att man kan göra bra val både när det gäller socker och fetter. Det är enorm skillnad på sockret i ett päron och i en näve lösgodis – Socker är en kolhydrat, och det finns både jättebra kolhydrater och dåliga kolhydrater. Om vi pratar om vitt socker i en läsk eller i en kaka så skulle vi kunna ta bort det och bara vinna hälsa.

För vitt socker är tomma kalorier och ökar riskerna för övervikt, bukfetma, höga blodfetter. Det ger ingen näring alls, utan kan istället utgöra en risk för vår hälsa, säger hon. Detsamma gäller fett, här finns det också bättre och sämre alternativ, och det gäller att välja rätt.

• Därför är dagens kostråd ännu tydligare med vilken sorts fett vi ska äta.
• – När det gäller fett är vi inte lika tjatiga om mängden som med socker, utan nu är fokus på att välja rätt sort, säger Mai-Lis Hellenius.
• Så vilken sorts fett ska vi välja?

– Vi i Sverige äter för mycket animaliskt fett från smör, ost, yoghurt, glass, kött och korv, och de fetterna borde vi minska på och istället öka på vegetabiliska fetter från nötter och fetter från havet. Så det är skiftet från kossans fetter till gröna fetter och havsfetter som måste ske.

1. Unde vi samtidigt dra ner på det vita sockret så skulle vi bli väldigt mycket friskare.
2. Ska vi ta bort yoghurt och ost helt? – Nej, det ska vi inte, men vi måste få en bättre balans.
3. Vi ska absolut inte ta bort fettet, fett handlar inte så mycket om mängden, utan om kvaliteten.
4. Det handlar om att välja rätt kost.

Grejen med kost och mat är att det är så otroligt komplext, och människan är ett däggdjur som ska äta så varierat som möjligt. Vad vi ska äta och vad vi ska plocka bort är inte helt enkelt att förhålla sig till, eftersom dieter och nya rön kommer och går i rask takt, samtidigt som experterna motsäger varandra.

Pendeln slår så väldigt kraftigt. En del tar bort alla kolhydrater i jakten på att få bort sockret och vissa tar bort allt fett, och båda är fel. Det vita sockret är inte bra för vår hälsa, men det betyder inte att vi ska vara rädda för allt som smakar sött. Lösgodis och päron innehåller båda socker, men påverkar oss väldigt olika.

– Det kanske är fem sockerbitar i ett päron, men det är bra socker! Det är enorm skillnad på sockret i ett päron och i en näve lösgodis. Päronet har ett lågt glykemisk index, vilket betyder att päronet ger en långsam blodsockerstegring och du får en mättnad som varar mycket längre.

• Med samma mängd socker i en näve godis hade du fått blodsockret att stiga snabbt och fått snabb tillfredsställelse, men blodsockret sjunker ju snabbt och då kommer suget tillbaka.
• Och då sticker man ner näven i godispåsen igen.
• Hur vi påverkas av socker hänger också ihop med hur aktiva vi är.
• En stillasittande livsstil gör att onyttigheterna lägger sig kring magen.

– En vältränad längdskidåkare klarar att äta socker, eftersom hon omedelbart omsätter det till bränsle. Men den som är lite rund om magen, och lika stillasittande som så många av oss är idag – hon klarar inte alls socker lika bra. För då läggs det på som extra kalorier, ofta i form av bukfett.

• Går det att säga vad som är värst, socker eller fett? – Nej, för det är så individuellt.
• Om jag ser till svenska kvinnor generellt, då är det både och.
• Vi äter för mycket rent socker, för lite av de nyttiga fetterna och för mycket av de animaliska, onyttiga.
• Mitt råd är att dra ner på det vita socket och att skifta fettkvalitet.

Att göra den förändringen skulle påverka hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes i långa loppet. Och här och nu blir du piggare, smalare om midjan och gladare. Det finns så mycket hälsa att vinna.

Vad gör socker med hjärnan?

Påverkas hjärnan av vad vi äter? – Det är inte bara lösa teorier. Det går att påverka sin psykiska hälsa genom kost, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, som bland annat skrivit böckerna Mat för hjärnan och Kokbok för hjärnan. Socker, fett och gluten tillhör de mest omtalade ämnena, men kan de verkligen påverka vårt psyke? – Socker påverkar mest fetma och aktivitetsnivå.

Det upptäcktes i USA på 1970-talet att hjärnan aktiveras av stora mängder socker, och man såg ett samband mellan stora mängder socker i koncentrerad form och hyperaktivitet, typ adhd. Största boven är läsk, som tas upp direkt av kroppen. Sockret i andra söta produkter, som godis och glass, tar längre tid eftersom det består av mer än vätska som bara sugs in i kroppen.

Till exempel måste fett i glass brytas ner först. Gluten kan ge inflammation Sett till autism gäller det enligt Charlotte Erlanson-Albertsson att undvika proteinerna gluten och kasein. Gluten finns i vete, kasein i mjölkprodukter: – Gluten och kasein tar tid för tarmen att bryta ned, och det kan då bildas en inflammation som inte bara påverkar tarmen utan även sprider sig till hjärnan.

• Tarmen och hjärnan har en tät förbindelse, och inflammationen frisätter specifika hormoner som påverkar hjärnan och psyket, som ångest och depression.
• Vid långsam matsmältning stannar födan länge i kroppen, vilket gör att skadliga ämnen har tid att sprida sig i kroppen.
• Barn kan också vara mer mottagliga då de är allmänt mer känsliga än vuxna.

Extra känsliga blir de personer med dålig matsmältning. I studier på autistiska barn och unga har man sett effekt på hjärnan hos de som går på en gluten- och kaseinfri diet. – Symtomen har inte försvunnit helt, men lindrats, säger Erlanson-Albertsson, och tillägger att hon tror att det har betydelse även för vuxna: – Många som går på LCHF-diet (Low Carb High Fat) upplever att de mår bättre.

1. Anske blir de av med sin inflammation genom att sluta äta till exempel bröd.
2. Det finns även teorier att det kan mildra symtom hos bipolära och schizofrena.
3. Ontroversiellt i Sverige Några studier kring det här har inte gjorts i Sverige, men i många andra länder.
4. Norge, Danmark, England, Frankrike, Japan och USA, för att nämna några.

I Sverige är det aningen kontroversiellt att påstå att det finns ett samband mellan kost och psykisk hälsa. Charlotte Erlanson-Albertsson möter ofta kritik. – Det är känsligt att tala om kost när det handlar om vår mentala hälsa. Här i Sverige vill snarare se genetiska orsaker.

Jag skulle vilja vända på det hela “Vad underbart om det går att påverka endast med kosten, då blir det inga biverkningar av mediciner!” Charlotte Erlanson-Albertssons tips till den som vill pröva att påverka med kostförändring Förenkla kosten genom uteslutningsprincipen, testa dig fram steg för steg.

Börja med att äta neutral mat, som frukt, potatis och kyckling. Den ska till en början inte vara så variationsrik. Se vad som händer, har det någon effekt? Utgå från ett symtom, det kan vara ångest eller att man är högljudd och stökig, och se om och hur det påverkas av att äta/inte äta vissa saker.

Finns det något positivt med socker?

Varför är socker skadligt för kroppen? – Till att börja med så innehåller vitt socker inte någon som helst näring i form av vitaminer, mineraler eller antioxidanter. Så här skriver Livsmedelsverket 2021 i sina rekommendationer kring vitt socker: “Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker.

• Glukos däremot behövs för hjärnans funktion.
• Men eftersom kolhydrater i form av till exempel stärkelse som finns i potatis och bröd, kan brytas ner till glukos i kroppen finns inget behov av att äta tillsatt socker.” Socker är också direkt skadligt för oss människor och kan bidra till olika former av sjukdomstillstånd.

Vi har redan nämnt fetma och diabetes typ 2. Men ett för högt intag av vitt socker kan också ligga bakom karies, gödning av cancerceller samt inflammation. Just inflammation är intressant. Det som händer på cellnivå när kroppen ska ta hand om och bryta ner kolhydrater, fett och protein är att processen inne i cellerna ökar de fria radikalerna vilket leder till oxidation.

Detta bryter ner cellerna och man kan likna det vid att de “rostar” vilket i sin tur bidrar till inflammation. Denna process kallas för postprandiell inflammation och sker vid alla måltider, men man kan se att det blir värre vid konsumtion av just snabba kolhydrater. Ju mer socker man äter, desto fler fria radikaler bilas vilket alltså bidrar till mer inflammation runt om i kroppen.

Varför är det då så farligt med inflammationer? Jo alla sorters inflammationer aktiverar immunförsvaret och gör att vi blir trötta, försvagade och mer mottagliga för annan sjukdom som förkylning och infektioner. När immunförsvaret är upptaget med att stoppa inflammation produceras även cytokiner i kroppen vilket leder till att vi blir nedstämda.

• Roniska inflammationer i kroppen ligger också bakom aktivering av autoimmuna sjukdomar.
• När immunförsvaret attackerar den egna kroppens vävnader uppstår just inflammation i dessa områden och beroende på var detta sker så heter tillstånden lite olika saker.
• I huden kallas inflammationen för vitiligo eller psoriasis, i sköldkörteln hypotyreos, i lederna RA och i tarmarna ulecrös kolit och Crohn’s.

Därför är det viktigt att undvika att utsätta sig för sådant som driver på inflammation – som socker.

Vad blir man tjockast av godis eller chips?

Experten svarar: Är chips bättre än godis? Är verkligen chips och pommes frites så hemska ur kalorisynpunkt? Jag läser ofta på olika hälsosidor att de bara har dåliga fetter och mättat fett, men de flesta stora chipstillverkare använder ju numera solros- och i vissa fall rapsolja istället för som tidigare palmolja eller annan onyttigare olja.

Visst, potatis innehåller kolhydrater, men om man väljer mellan en påse lösgodis och en påse chips är väl ändå chips ett bättre alternativ än kemiskt hopsatt godis med enbart onödig energi och tomma kalorier i form av vitt, raffinerat socker? Erik Dietisten svarar Jag förstår dina funderingar kring att välja det “naturliga” eller det “kemiskt hopsatta”.

Ur kalorisynpunkt är det viss skillnad mellan godis och chips. Om man tittar på 100 gram ger gelé- och skumgodisar 350–400 kcal, choklad 550 kcal och chips 500 kcal (alla cirkatal). Godis består oftast av en blandning av glukossirap, glukos-fruktossirap, stärkelse, fullhärdade fetter, gelatin, aromer, syra och färgämnen – ingredienser som inte ger kroppen någon näring men en himla massa kalorier och i värsta fall ett högt blodsocker.

1. Chips i sin tur består av potatis, olja, salt, kryddblandningar och jästextrakt.
2. Oljan är raffinerad och tål därför de högre temperaturerna, men det bildas ändå ämnen som förmodligen inte är bra för oss.
3. Potatisens näringsmässiga fördelar har i stort sett friterats bort.
4. Var finns mindre mängder mineraler och ett högt innehåll av kalium, vilket är positivt.

Oljan i chips kan eventuellt bidra med en viss mättnadskänsla. Så för att sammanfatta, även om chips uppfattas som “naturliga” är det precis som godis en produkt med lågt näringsinnehåll och tomma kalorier. Marginellt ger chips mer -näring men det kan inte försvara deras höga kaloriinnehåll.

Vad ska jag äta vid benskörhet? Sedan något år tillbaka har jag konstaterad benskörhet (biverkan av tidigare och nuvarande medicinering!). Min vårdcentral har ingen dietist, men enligt en lista från en tidning bör man vara försiktig med följande: nötter i allmänhet, frön, kaffe, rödvin, salt, havre, ris.

Finns nyare rön eller ska jag avstå från detta? Jag är 82 år och äter sedan i mars kortison (på grund av muskelreumatism) + Kalcipos-D och Alendronat. Tacksam för svar, Margareta M Dietisten svarar Generellt ges tillskott av vitamin D och kalcium vid kortisonbehandling.

• Vid konstaterad brist eller lågt intag från maten kan tillskott ges vid benskörhet, men då oftast som tillägg till övrig behandling.
• För skelettet behövs även magnesium och K-vitamin, men tillskott av dessa brukar inte ges.
• Det finns vissa studier som visar koppling till lågt intag av magnesium och lägre bentäthet, och andra som motsäger detta.

Eftersom du tar tillskott av både D-vitamin och kalcium tycker jag du ska tänka på ditt magnesium- och K-vitaminintag. Gröna bladgrönsaker innehåller båda dessa i större mängder. Kött, fisk, skaldjur och baljväxter innehåller mycket magnesium. Oljor, äggula och kålsorter har högt innehåll av K-vitamin.

• Jag håller inte med om att näringsrika nötter, frön och havre ska undvikas.
• Dessa innehåller snarare näringsämnen som din kropp behöver.
• Alkohol i större mängder regelbundet ska undvikas liksom salt i större mängder.
• Ett högt saltintag verkar vid låga intag av kalcium kunna öka förlusterna av kalcium.
• Affe, koffein, verkar gå bra i moderata mängder.

Om dina kalciumvärden inte ökar som de ska kan det vara aktuellt att se över ditt tillskott. Kalcipos innehåller kalciumkarbonat som kräver en viss surhet (från magsyran) för att absorberas. För äldre med minskad produktion av saltsyra kan det vara bättre med kalciumcitrat som inte kräver samma sura miljö.

Är socker ett gift?

Enligt flera forskare är socker ett gift i klass med narkotika. Användaren blir beroende och drabbas av abstinens när tillgången tryter, och sockret förgiftar långsamt kroppen. De snövita kristallerna ser rena och oskyldiga ut och smakar gott. Enligt flera forskare är socker ett gift i klass med narkotika.

Vad är det nyttigaste godiset?

Ät godis med gott samvete Publicerad: 14 mars 2001 Uppdaterad: 8 mars 2011 Byt ut chokladen mot skumbananer och slipp bilringar Om du vill äta riktigt mycket godis är de helt fettfria skumbananerna det perfekta valet. Foto: BÖRJE THURESSON Ät godis utan att få dåligt samvete eller bilringar. Inget godis är kalorifritt men mycket är helt fettfritt. Du kan äta tio gånger så många skumgodisar som chokladbitar – för samma kalorimängd.

1. Vill man äta mycket godis utan att lägga på hullet är sega råttor och skumgodis rena fyndet.
2. Det är helt eller näst intill helt fettfritt – det går till exempel 100 Ahlgrens bilar på tio Aladdinbitar.
3. En chokladkaka består av en tredjedel fett och innehåller fler kalorier än en måltid.
4. Choklad innehåller ämnen som gör oss glada.

Klarar man sig inte utan choklad ska man äta den mörkare med mer kakao. Då blir man fortare tillfredsställd och kan hålla vikten bättre, säger dietist Jaroslava Vagner Svensson. Godis består i huvudsak av kolhydrater. I vissa lightprodukter utgörs en del av kolhydraterna av nyttiga kostfibrer men även om lightgodis oftast är sockerfritt bör man se upp.

En överkonsumtion av godis med sötningsmedel kan ha laxerande verkan. Inget godis är dock särskilt bra ur näringssynpunkt. Varken kolor, skumbananer, lakritsfiskar eller geléhjärtan innehåller vitaminer eller näringsämnen. Med hälsogodis som yoghurtdoppade russin, honungsglaserade nötter, cocosbitar och cashewnötter är det annorlunda.

– De innehåller vitaminer och mineraler även om det ger lika mycket kalorier och energi som vanligt godis. Ofta är hälsogodiset ganska fett, men även i det avseendet är det nyttigare. Det mättade fettet i nötter är mycket sundare än det omättade fettet i choklad, säger Jaroslava Vagner Svensson.