Varför Ska Jordiga Rotfrukter, Grönsaker Hanteras I Särskilt Utrymme
Avfall ska placeras i lätt rengörbara behållare på lämpliga platser, avfall ska inte förvaras där livsmedel hanteras. Vid källsortering är det vikigt att förebygga hygieniska risker. Om det uppstår ruttnade avfall ska avfallet förvaras i särskilt utrymme som inte har direkt anslutning till övriga utrymmen inom lokalen.

Hur ska råvaror hanteras i ett storkök?

Råvaror ska förvaras så att de inte riskerar att förorenas, eller själva påverka andra livsmedel. Rått kött, rå fisk och rotfrukter som har olika bakterieflora bör hanteras och förvaras åtskilt, helst i separata utrymmen.

Varför måste det finnas en toalett för gäster dom som äter på restaurangen och en för personalen kan man inte använda samma?

Krav på toalett – I många kommuner ställs det krav på att restauranger ska erbjuda toalett till sina gäster. Det spelar ingen roll om gästerna sitter och äter eller om det bara är så kallad stående servering där gästerna inte har några sittplatser. En gästtoalett är ofta mycket uppskattad.

Vilken utrustning behöver du för att städa dina livsmedelslokaler?

Lokalen ska vara tät, det ska inte finns hål och springor där skadedjur kan ta sig in. Se därför till att

dörrar sluter tätt rördragningar är tätade öppna dörrar och fönster har insektsnät avfallsutrymmet är skadedjurssäkrat.

Om ni bereder livsmedel i verksamheten ska ni ha ett rent utrymme för det. Ni kan också behöva olika arbetsutrymmen för olika livsmedel. Håll isär livsmedel som kan förorena varandra:

råa och tillagade livsmedel oförpackade och förpackade produkter.

Måste ni använda samma arbetsbänk för all hantering, tänk på att anpassa hanteringen genom att till exempel köpa in färdigstekt kyckling istället för rå. Hantera varje typ av livsmedel i taget, och rengör arbetsbänken innan ni byter livsmedel. Vid hantering av vissa livsmedel, exempelvis jordiga grönsaker eller rotfrukter, kan separata utrymmen krävas.

Arbetsbänkar bör vara försedda med tillgång till vatten och ho. Tillräckligt med avställningsytor behöver också finnas. Det ska även finnas möjlighet till handtvätt i beredningsutrymmet. Det ska vara lätt för personalen att kunna tvätta händerna. Se därför till att ha tillräckligt med handtvättsställ nära alla utrymmen där ni hanterar livsmedel.

Vid handtvättsställen bör det också finnas flytande tvål och pappershanddukar. Gör plats för att ta emot, packa upp och avemballera varor. Undvik att ta in ytteremballage i köket, eftersom det kan vara smutsigt. Har ni inte särskild plats för varumottagning kan ni packa upp varorna när ingen verksamhet är i gång, och sedan göra rent noggrant innan ni sätter i gång verksamheten.

  • Det ska finnas tillräckligt med utrymmen och hyllor för att torrvaror, konserver, förpackningsmaterial ska kunna förvaras på ett hygieniskt sätt.
  • Undvik att förvara livsmedelsförpackningar på golvet eftersom det försvårar städning och kan leda till att smuts överförs från golv till arbetsbänkar.
  • Använd i stället trallar eller backar med hjul.

Tänk på att hantering av pantflaskor och burkar är smutsig och de ska därför ska hanteras som avfall. Det ska finnas tillräckligt med kyl- och frysutrymmen för att kunna förvara livsmedel i rätt temperatur. Ni ska kunna förvara livsmedel väl åtskilda från varandra, till exempel genom att täcka över kantiner och kärl.

  • När ni tillagar mat som är avsedd att ätas vid ett senare tillfälle ska denna kylas ner så snabbt som möjligt.
  • Yler ni ner större mängder kan det kräva särskild utrustning, till exempel ett nedkylningsskåp.
  • Du måste inte ha en gästtoalett.
  • Förutom reglerna som handlar om livsmedelshygien finns det också krav om att det ska finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas under en längre tid av dygnet.

Personalen ska ha en egen toalett med handtvättsställ som kunder och gäster inte får använda. Personaltoaletten får inte vara placerad i direkt anslutning till utrymmen där ni hanterar oförpackade livsmedel. Hanterar ni oförpackade livsmedel ska ni ha ett utrymme där ni kan klä om.

  • Det ska det finnas plats för att förvara arbetskläder och privata kläder separat.
  • Ni bör också kunna nå omklädningsrummet utan att passera något utrymme där ni bereder mat.
  • De flesta verksamheter behöver ett städutrymme med plats för städutrustning, utslagsvask och rengöringsmedel.
  • Se till att det går att hänga upp städredskap så att till exempel golvmoppar kan torka ordentligt.

Ni ska sortera avfall på ett hygieniskt och miljövänligt sätt. Förvara livsmedelsavfall i behållare som går att stänga och är lätta att rengöra. Om ni har soprum ska det vara skadedjurssäkrat. Soprummet bör också ha en golvbrunn, så att det går lätt att göra rent och spola.

  • Tänk också på att hantera vått och ruttnande avfall så att ni undviker lukt och andra olägenheter.
  • Ni kan till exempel ha ett kylt soprum eller tömma behållarna ofta.
  • Ni ska ha tillräckligt med plats för att hantera ren och smutsig disk.
  • Smutsig disk ska inte hanteras eller förvaras där livsmedel bereds.

Diskutrymmets placering bör vara så att man inte behöver passera genom beredningsutrymmet med smutsig disk. Kundernas utrymme I de delar av lokalen där kunderna har tillträde: Se till att oförpackade livsmedel har tillräckligt skydd så att livsmedlen inte riskerar att förorenas.

kondens bildas mögel växer till livsmedel förorenas av förorenad luft.

Tillagar ni livsmedel behöver ni också leda bort luften för att inte få problem med matos, fukt och mögel. Ni kan till exempel sätta en ventilationskåpa på stekbord och ugnar som är ansluten till en fläktstyrd imkanal. Tänk också på att underhålla och rengöra filter och annan ventilationsutrustning, så att utrustningen fortsätter att fungera.

  1. Brandskydd för restauranger, Storstockholms brandförsvars webbplats Vatten som ni använder vid livsmedelshantering ska hålla dricksvattenkvalitet.
  2. Det gäller även för is.
  3. I berednings- och diskutrymme bör det finnas golvbrunnar eller golvrännor med vattenlås och galler.
  4. De flesta livsmedelslokaler ska ha en installerad fettavskiljare – till exempel alla restauranger, kaféer och livsmedelsbutiker.

Endast lokaler där ingen eller liten beredning sker kan få dispens. Du söker om dispens hos Stockholm Vatten och Avfall AB. Placera fettavskiljaren i ett separat utrymme, så att den inte påverkar era livsmedel. Tömning bör inte ske genom utrymmen där ni förvarar eller bereder livsmedel.

Vad är viktigt att tänka på vid hantering av livsmedel?

Livsmedelsverket uppskattar att cirka 500 000 personer i Sverige årligen insjuknar i sjukdomar som orsakas av dåliga livsmedel. Bakterier varken syns eller märks på något annat sätt, vilket kan göra det svårt att säkerställa att livsmedel som man serverar och äter är säkra. För att minska risken för matförgiftning och hålla nere mängden mat som du måste slänga så finns några enkla tips:

Håll händer och redskap rena Laga aldrig mat till andra om du är sjuk Håll isär olika livsmedel Förvara livsmedlen i rätt temperatur

Rena händer och redskap Tvätta händerna med tvål och vatten innan du börjar hantera livsmedel och efter att du exempelvis varit på toaletten, hanterat sopor, städat eller hanterat olika varugrupper. Använda rena redskap och hantera maten på rena ytor.

  1. Vanliga smittspridare i köket är knivar, skärbrädor och disktrasor.
  2. Diska skärbrädor, knivar och andra verktyg mellan varje moment – exempelvis efter att du gjort salladen och innan du skär upp köttet.
  3. Tänk på att en repig skärbräda är svår att få ren.
  4. Laga aldrig mat till andra om du är sjuk En grundregel för att undvika att orsaka en matförgiftning är att aldrig laga mat till andra när du är sjuk.

Förkylningar, magsjukor, diarréer och andra sjukdomar kan spridas via maten. Även i små sår finns det ofta bakterier. Håll isär olika livsmedel Korskontamination innebär att bakterier eller allergener överförs från en livsmedelsgrupp till en annan. Det kan till exempel vara bakterier från en rå kyckling som hamnar på ett salladsblad.

När kycklingen tillagas dör de flesta bakterier. Men eftersom sallad normalt inte värms innan den konsumeras så är risken stor att den som äter salladen blir sjuk. För att undvika korskontaminering är det viktigt att separera råa livsmedel från rätter som är färdiga att äta. Förvaring Förvara rått kött, kyckling och skaldjur skiljt från övriga produkter i kylen.

Var noga så att de inte kommer i kontakt med andra livsmedel och så att köttsaft och liknande inte droppar ner på annan mat. Hantering Använd olika skärbrädor för olika produktgrupper och rengör alltid verktyg, skärbrädor och arbetsbänkar efter att de kommit i kontakt med rått kött, kyckling eller skaldjur.

  1. L Förvara livsmedlen i rätt temperatur Bakteriernas tillväxt påverkas mycket av temperaturen i deras omgivning.
  2. En av de vanligaste orsaken till matförgiftning är därför att bakterier i maten vuxit till på grund av att den förvarats för varmt eller stått framme för länge.
  3. De flesta bakterier trivs bäst i cirka 40°C och i den temperaturen är därför tillväxten av bakterier allra högst.

Maten ska antingen hållas kall eller varm. Kyl- och frysförvaring Ställ in ditt kylskåp på en temperatur som är anpassad till de livsmedel som du förvarar i kylskåpet. Tänk på att hållbarheten på produkterna är kopplade till förvaringstemperaturen. I en kall kyl blir hållbarheten längre.

  • Temperaturen i frysen ska inte vara över – 18 °C.
  • Glöm inte bort att kolla temperaturen i kyl och frys med jämna mellanrum.
  • Om du vill kyla ned och spara mat som du tillagat bör nedkylningen gå fort.
  • Nedkylning till 8°C bör aldrig ta längre tid än fyra timmar.
  • Ställ inte in varm mat direkt i kylskåpet eftersom de andra varorna runt omkring kan bli varma.

Mer information om hantering av livsmedel finns att läsa på livsmedelsverkets hemsida Om du misstänker att du blivit matförgiftad ser vi gärna att du anmäler detta via vår e-tjänst – https://kalix.enamnd.se/matforgiftning Senast uppdaterad: 2018-10-23 16:25

You might be interested:  Hur Många Dl Är En Kopp Kaffe?

Vilka är de 10 viktigaste grundförutsättningar för egenkontrollprogram?

Grundförutsättningarna är: utbildning, personlig hygien, vatten, skadedjur, rengöring, utformning och underhåll av lokaler och utrustning, temperatur, mottagning och avfall.

Får restauranger ta betalt för toalett?

Toaletter på restauranger och i offentliga byggnader – Kommunen har slutit avtal med ett antal näringsidkare – främst restauranger och caféer – om att deras toaletter ska få användas av dig, även om du inte är gäst hos dem. En del av restaurangerna och caféerna vill att du betalar några kronor för att använda toaletten.

Får man driva restaurang utan toalett?

I Boverkets Byggregler BBR finns inget krav på att det ska finnas toalett för allmänheten i publik lokal. Men om det finns ska minst en toalett kunna användas av person med rullstol.

Kan man byta plats på toalett och dusch?

Bilning på toalett med rätt maskin – Vid rivning i badrum och toalett är det först och främst viktigt att tänka på att slå av både vattnet och elen i badrummet för att undvika onödiga risker. Om det gäller en totalrenovering av toaletten ska sedan allt i badrummet tas bort.

  • Allt från kakel och klinker till toalett och handfat ska då tas bort.
  • För att få bort kakel och klinker på en toalett använder man sig av metoden bilning och en så kallad bildningsmaskin av det lite mindre slaget som är handhållen.
  • Har det varit ett läckage inne vid toaletten krävs även en rivning av badrummet som innebär att man kommer åt rören inuti väggen för att kunna byta ut dessa.

Även i ett sådant fall krävs bilning på toaletten med en bilningsmaskin. Om du vill byta den plats som toaletten eller duschen har krävs även bilning och rivning vid toaletten på golvet för att kunna flytta på rören till avloppen och på placeringen av brunnarna.

Måste man ha HACCP?

Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste ha ett system för livsmedelssäkerhet, eller som det också kallas – egenkontroll. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att de livsmedel som saluhålls eller serveras är säkra att äta och har rätt märkning och sammansättning.

  1. Onsumenter ska inte riskera att bli sjuka för att maten från din verksamhet innehåller farliga bakterier, främmande ämnen eller omärkta allergiframkallande ämnen.
  2. Hur just din egenkontroll ska utformas finns inte reglerat i lagen.
  3. Det viktigaste är att egenkontrollen är anpassad efter de risker som finns med din livsmedelshantering.

När du känner till riskerna är det enklare att finna arbetsmetoder och rutiner för att kunna upptäcka faror och risker. Då kan du snabbt vidta åtgärder när någonting går fel i din livsmedelshantering.

Vad är syftet med egenkontroll livsmedel?

Hygienkrav och egenkontroll av livsmedelshantering – Stockholms stad Du som har en verksamhet där livsmedel hanteras ska kontrollera att din verksamhet följer reglerna i livsmedelslagstiftningen. Du ska ha rutiner för att säkerställa att livsmedlen är säkra att äta och att de är rätt märkta, och du ska göra kontroller.

  1. Din egenkontroll är till för att konsumenter inte ska riskera att bli sjuka för att maten från ditt företag innehåller farliga bakterier, främmande ämnen eller omärkta allergiframkallande ämnen.
  2. Det är inte bestämt i lagen exakt hur du ska göra din egenkontroll.
  3. Det viktigaste är att egenkontrollen är anpassad efter de risker som finns i din livsmedelshantering.

När du känner till riskerna kan du också utarbeta arbetsmetoder – rutiner – för att kunna upptäcka och åtgärda när någonting går fel i din livsmedelshantering.

Hur skapar man god hygien på arbetsplatsen?

Boka en digital hygienrond – Under en digital hygienrond får din arbetsplats en professionell genomgång av Hygienexperter som rekommenderar hygienlösningar anpassade för din verksamhet. Tillsammans i ett videosamtal ser vi över företagets toalettutrymmen och ger tips om produkter som kan förbättra hygienen kring reception, konferensrum, pentry, matsal och andra områden där många rör sig. Handhygien Tvål, vatten och pappershanddukar är grunden för god handhygien. Med effektiva dispensersystem och funktionella produkter får arbetsplatsen en optimal hygienisk lösning som dessutom förenklar för städpersonalen och kräver färre påfyllningar. Det enklaste sättet att skapa bättre rutiner är att göra det lätt för människor att göra rätt. Genom att välja funktionella produkter och placera dem synligt och lättillgängligt uppmuntrar vi till goda hygienvanor. Kontakta oss för att boka en digital hygienrond.

Varför är det viktigt att städa?

Frågor och svar om tillsyn av städning i skolor och förskolor — Folkhälsomyndigheten

Ändamålet med städning är att minska en rad föroreningar från inomhusmiljön. Damm kan innehålla många olika ämnen som kan påverka människors hälsa negativt, som mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen, pälsdjursallergen med mera. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Förskole- och skolmiljöer har ofta högre halter av damm jämfört med andra arbetsmiljöer. Vid verksamhet i en skola eller förskola virvlar damm och partiklar som kan dras in i lungorna. På partiklar finns allergener men även andra ämnen som kan vara skadliga för hälsan som mjukgörare från plaster och flamskyddsmedel. Det är viktigt att regelbundet städa bort dammet för att minska halterna av partiklar. Detta är av vikt för alla men särskild för dem som har astma och allergi. Studier har visat att frekvensen av städning är av större vikt än hur god kvalitet städningen har, även om det naturligtvis är bättre att både frekvensen är hög – daglig, och att kvaliteten är god.

Enligt de allmänna råden bör städning ske dagligen av lättåtkomliga ytor i lokaler som används stadigvarande. Exempel på lättåtkomliga ytor är bänkar, bord, hyllor, fönsterbrädor, översida skåp och övriga möbler i “nåhöjd”. Hyllor som är belamrade med saker är inte lättåtkomliga och riskerar att bli dammfällor. Sådana hyllor finns all anledning att se över med tanke på städbarhet. Skåp som går att stänga eller förvaring i lådor med lock kan då vara en bra lösning. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör storstädning ske regelbundet. Det kan vara lämpligt att vissa moment av storstädningen utförs två till tre gånger per år. Andra moment kan behöva utföras mer löpande under året, beroende på vilken belastning verksamheten utsätts för. Läs mer om vad som kan ingå i storstädning och hur ofta den behöver göras i Folkhälsomyndighetens vägledning: Textila mattor och textila golv bör generellt undvikas i skolor och förskolor då de samlar damm och allergen som kan innebära att elever och barn med astma och allergi mår sämre. Om det finns textila golv eller heltäckningsmattor bör dessa dammsugas med borstvalsmunstycke dagligen och djuprengöras regelbundet. I övrigt bör golvleverantörens anvisningar följas vid rengöring av textila golv. Att rengöra mattorna med mattsopare är inte lämpligt då dessa sannolikt inte tar bort dammet utan bara större partiklar. Gardiner bör tvättas eller bytas regelbundet. Det kan vara lämpligt att byta ut eller tvätta gardiner i samband med storstädning ett par gånger per år. Stoppade möbler bör dammsugas dagligen för att undvika att det samlas damm och allergen som kan inverka negativt på människors hälsa. Har möblerna avtagbar klädsel bör den tvättas regelbundet till exempel i samband med storstädning. Gymnastiksalar som används varje dag bör städas dagligen. Används gymnastiksalen på kvällstid och under helger bör städningen utökas. Det är svårt att ange någon exakt frekvens eftersom det inte finns några vetenskapliga studier i ämnet. Frekvensen för rengöring bör anpassas till hur mycket de används och hur de används. Därför är viktigt att rutiner för rengöring av gymnastikredskap finns i skolans egenkontroll. Läs mer om hur rengöring av gymnastikredskap i Folkhälsomyndighetens vägledning: Toaletter bör städas minst en gång per dag. Är belastningen hög bör de städas flera gånger dagligen. Toaletterna bör vara så rena att elever och barn inte undviker att använda dem. Duschrum och omklädningsrum som används dagligen bör städas dagligen. I duschrum bör man använda lämpligt rengöringsmedel till golvet för att minska risk för spridning av virus och för att motverka att mikroorganismer växer till i den fuktiga miljön. Hall och entrémattor har till uppgift att fånga upp smuts för att hindra att detta dras in i lokalerna. För att detta ska fungera bra behöver mattorna rengöras regelbundet. Textila mattor bör dammsugas dagligen. Folkhälsomyndigheten har inga särskilda rekommendationer om hur ofta madrassöverdrag, filtar, täcken, åkpåsar, sovsäckar, örngott med mera som används till vilostund eller nattis i förskolor bör tvättas. Däremot ska det finnas rutiner för att de ska tvättas regelbundet och vid förekomst av vissa smittor kan de behöva tvättas oftare. Hur ofta till exempel örngott på kuddar behöver tvättas beror på om de delas av flera barn eller om barnen har personliga och dessa förvaras separat. Om barnen har textiler till vilostund med sig hemifrån, som barnens vårdnadshavare har ansvar för att tvätta, behöver verksamheten ha rutiner att informera vårdnadshavare om när tvätt ska ske. Leksaker bör rengöras regelbundet. Det är svårt att säga exakt hur ofta de ska rengöras eftersom det beror på vilken typ av leksak det är, hur den används och hur gamla barnen är. Det viktigaste är att förskolan har rutiner för detta i sin egenkontroll. Vid utbrott av vissa smittor kan leksaker behöva rengöras mer frekvent eller plockas undan en tid. I samband med svåra infektionsutbrott kan det bli nödvändigt att kassera småsaker som barn stoppar i munnen och som inte går att göra rena, till exempel pennor och kritor.

De städmetoder som används bör vara effektiva när det gäller att minska förekomsten av damm, mikroorganismer och andra föroreningar. Val av städmetod bör anpassas till olika materials och ytskikts egenskaper och tålighet. De städmetoder som används bör virvla upp så lite damm som möjligt. Det är lämpligt att torrmoppa golven med en elektrostatisk mopp (mirakelmopp). Fläckar på golven kan tas bort med en lätt fuktad mopp. Hela golvet bör fuktmoppas en gång per vecka. Våtmoppning bör inte förekomma då det kan förstöra golven, speciellt linoleumgolv, och ge upphov till mikrobiell tillväxt. Bänkar, bord, hyllor och annan inredning bör dammtorkas med en elektrostatisk trasa (mirakeltrasa). Samma gäller här att fläckar kan tas bort med lätt fuktad trasa. Ytor som man tar i ofta, till exempel lysknappar och dörrhandtag bör rengöras dagligen. Detsamma gäller toaletter och handfat, kranar, mm. Avtorkning med en fuktig trasa med milt alkaliskt rengöringsmedel kan vara ett sätt för att få bort föroreningar, bakterier och virus då det löser upp fett. För ytor där risken för smittspridning är särskilt stor samt vid större utbrott av smittsamma sjukdomar kan det finnas behov av att använda desinfektionsmedel. Exempel på situationer där desinfektionsmedel kan behövas är t.ex. vid tillbud av blodvite, kräks och avföring vid utbrott av magsjuka samt vid rengöring av skötbord (på förskolor). Innan man använder ett desinfektionsmedel på en yta måste man först se till att ytan är rengjord. Till större delen av städningen i skolor och förskolor behövs inga rengöringsmedel eller desinfektionsmedel utan man kommer långt med en elektrostatisk mopp eller trasa som ibland kan vara lätt fuktad. Vid val av kemiska produkter för städning bör produkter som kan ge upphov till besvär på grund av emissioner av kemiska ämnen och starka lukter undvikas. Man bör också välja produkter som är miljövänliga. Det är viktigt att verksamhetsutövaren ser till att de rengöringsmedel som används är anpassade för den användning som avses och det resultat som eftersträvas, och att de doseras rätt. Det som normalt brukar användas, och som har effekt på bakterier och virus, är avtorkning med vatten och milt alkaliskt rengöringsmedel. Vid behov av desinfektionsmedel till ytor är det lämpligt att använda sig av ett ytdesinfektionsmedel med biologiskt nedbrytbar tensid. Tegelväggar och även andra väggar där damm lätt samlas, som textila tapeter, kan dammsugas. Väggar av liggande panel kan dammsugas och även dammtorkas med syntetisk eller elektrostatisk dammtrasa. Det är lämpligt att städning av väggar och särskilt väggar med struktur ingår i storstädningen. Vid rengöring av linoleum är det viktigt att följa golvleverantörens anvisningar. Linoleumgolv är känsliga för vatten och bör torrmoppas med en syntetisk mopp. En lätt fuktad mopp kan användas för att ta bort fläckar på golvet. Linoleumgolv ska inte våtmoppas. De kan då avge illaluktande emissioner som kan vara irriterande på slemhinnor och ögon. Vid rengöring av PVC-golv bör man följa golvleverantörens anvisningar. För den dagliga städningen bör torrmoppning med syntetisk mopp användas. Vid borttagning av fläckar används en fuktad mopp. Grundregeln är att följa golvleverantörens anvisningar. Torrmoppning för den dagliga städningen. Lätt fuktad mopp för fläckborttagning. Stengolv kan behöva vaxas och poleras. Städmaskiner bör användas enligt instruktion från tillverkaren. Leksaker av textil kan tvättas i tvättmaskin, om tvättråd finns kan dessa följas. Vissa leksaker av porslin, hårdplast, rostfritt stål eller trä kan diskas för hand, eller beroende på materialets tålighet, i diskmaskin. Leksaker som inte går att tvätta i tvättmaskin eller diska kan istället torkas av med en fuktig trasa (ev. med lämpligt rengöringsmedel). Leksaker som är svåra eller tidkrävande att rengöra kan med fördel bytas ut till sådana som är lättare att hålla rena. På ett skötbord får man räkna med att det förekommer alla de mikroorganismer vi normalt har i vår hudflora samt i vår tarm, dvs. tarmbakterier. Lämpligt medel för detta är desinfektionsmedel med tensider. När det gäller rengöring och desinfektion av skötbord och dyna är det viktigt att ytorna är hela, avtorkningsbara och att de tål upprepad mekanisk rengöring och desinfektion. Textilier som sängkläder, frottéhanddukar mm bör tvättas vid minst 60°C, direkt följd av en torkningsprocess, för att minska risken för smittspridning. I de undersökningar som har gjorts på tvätt av textilier har det visat sig att en temperatur på 60°C i minst 15 minuter direkt följt av en torkningsprocess är tillräcklig för att uppnå en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för överföring av smitta

You might be interested:  Hur Mycket Väger 1 Dl Kaffe?

För att den dagliga städningen i skolor och förskolor ska fungera bra behöver den kunna ske enkelt och smidigt. Ytorna som ska städas behöver vara släta, hela och lättåtkomliga. Till exempel är öppna hyllor belamrade med saker och hyllor ovan “nåhöjd” inte lättåtkomliga och riskerar därför att inte städas dagligen och då bli dammfällor. Städbarheten har stor inverkan på resultatet av den dagliga städning och därmed är städbarheten något som behöver bedömas vid tillsyn. Läs mer om städbarhet i Folkhälsomyndighetens vägledning: Det är viktigt att utforma entréer som stänger ute smutsen. Hall och entrémattor har till uppgift att hindra smuts från att komma in i byggnaden. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner:

en zon för avskrapning av smuts från skorna, en zon för avtorkning och en matta för uppsugning av vatten.

Utanför dörren bör det alltså finnas ett avskrapningsgaller, innanför dörrarna en gummilamellmatta, turfmatta eller liknade och innerst en textilmatta för uppsugning. Man bör kunna ta två till tre steg på textilmattan som suger upp vatten. Städutrustningen som förvaras i skolan eller förskolan bör förvaras i ett särskilt utrymme, i ett städförråd eller liknande. I städutrymmet, eller i dess närhet, bör det finnas rinnande varmt och kallt vatten och en utslagsvask. Smutsig och ren städutrustning behöver kunna förvaras separat. Ett städförråd är ett utrymme med generellt sämre luftkvalitet, mer smuts och mer bakterier än lokalen utanför. Ett städförråd bör därför vara frånluftsventilerad för att inte förorenad luft och dålig lukt ska kunna sprida sig till lokalen utanför.

Förelägganden om åtgärder gällande städning i en skola eller förskola måste vara tydligt motiverade med underlag, som till exempel visar på brister i städningen, från respektive verksamhet. Se dom från miljödomstolen där domstolen bedömde att generella föreläggande om städning inte kan riktas till många verksamheter (Nacka Tingsrätt, mål nr M1668, år 2019). Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (2014:19) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet bör lokaler i skolor och förskolor städas dagligen. Råden bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns två rättsfall från mark och miljödomstolen år 2020 i Nacka Tingsrätt (M 1624-20, M 1624-20) där domstolen ansåg att daglig städning bör vara utgångspunkt för städfrekvens mot bakgrund av att det anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning. Läs mer om bedömning av städning och dessa rättsfall i Folkhälsomyndighetens vägledning:

: Frågor och svar om tillsyn av städning i skolor och förskolor — Folkhälsomyndigheten

Vilka hygienregler gäller vid hantering av mat och råvaror?

Kraven på personalhygien kan sammanfattas: Du ska vara frisk och ren vid arbete i köket. Detta gäller även tillfälliga besökare. Rena arbetskläder varje dag. Alla som hanterar oförpackad mat i köket ska använda kockrock/motsvarande, byxor och hårskydd med instoppat/uppsatt hår.

Måste man städa?

Hur ofta ska man städa? Att städa och hålla rent omkring sig är viktigt för både hälsan men också välbefinnandet. Men hur lägger man upp sin städning på ett smart sätt och framförallt, hur ofta ska man göra det? I den här artikeln får du en överblick över vad som är viktigast att tänka på när du städar, med några smarta och enkla tips kommer det bli både renare och enklare att ha det fint i hemmet.

Ha som tumregel att städa lite varje dag i de rum som används mest. Det är enklare och mer hygieniskt än att storstäda. Torka av öppna ytor och ta hand om spill och fläckar direkt. Att dammsuga kök, badrum och sovrum en gång i veckan är en bra tumregel! Tumregeln är att städa rum som ofta används dagligen, medan rum som mest står tomma inte behöver tas om hand lika frekvent.

Köket och badrummet bör du prioritera och rengöra lite varje dag. Det kan handla om att torka av öppna och lättåtkomliga ytor. Och hur ofta ska man dammsuga? Vi rekommenderar att du dammsuger och skurar golven i köket, sovrum och vardagsrum varje vecka.

  1. För att få in rutinen kan du sätta torsdagen som städdag.
  2. Då har du det fint och rent i hemmet lagom till helgen.
  3. Men det absolut bästa är att ta för vana att plocka och göra rent när man kommer åt och är i rörelse i hemmet.
  4. Då blir det inte lika tungt som att gå igenom alla rummen under en och samma kväll.

Här kommer några enkla städtips:

Var försiktigt med vattenmängden när du skurar golv; se till att moppen eller trasan du använder bara är lätt fuktad. Särskilt trägolv kan ta skada om du använder för mycket vatten. Använd även några droppar såpa i skurvattnet Om en fläck på golvet är besvärlig kan mer vatten behövas för separat behandling med en svamp eller trasa, men se till att torka av ordentligt efteråt Att använda rengöringsprodukter från Cif kan vara till stor hjälp, men tänk på att läsa instruktionerna noggrant innan du använder några produkter. Överdosera inte Ställ mindre möbler ovanpå större så blir det lättare att städa och komma åt alla skrymslen och vrår När allt är avtorkat är det dags att köra med dammsugaren. Just dammsugare är att föredra framför borste. En borste gör att dammet kan spridas istället för att samlas in En del av att hålla rent i sovrummet är att bädda med nya, rena och härligt doftande lakan. Vias tvättmedel används med fördel för detta ändamål. Men hur ofta bör man byta lakan? Och hur ofta byta sängkläder? En gång i veckan är en bra tumregel, men oftare om du är sjuk Vädra! Öppna upp dina fönster och släpp in luften i ditt hem

Att köra en ordentlig vår- eller julstädning är en riktig klassiker för många, men projektet kan samtidigt kännas stort och nästan omöjligt. Hur ska man hinna med allt? Med några enkla tips så kommer din storstädning kännas enklare:

Ett rum i taget: att städa ett rum i taget och ordentligt är en nyckelstrategi för att lyckas med storstädningen. Börja med att fokusera på sovrummet till exempel, och gör klart det innan du går vidare till nästa Dela upp städprojektet över flera dagar. Om du ska storstäda behöver du inte göra klart hela hemmet under en och samma dag. Det blir enklare om du delar upp arbetet Vad skiljer en storstädning från vardagsstädningen? När du storstädar gäller det att ta hand om de utrymmen som annars lätt glöms bort, som köksfläkten, att torka av listerna, kylskåpet, frysen, piska mattor, tvätta gardiner, garderoben, rensa avloppen och under diskhon, göra rent bakom spisen, rengöra tvättmaskinen, duschen/badkaret och putsa fönster

Att städa och hålla rent blir enklare om du städar, torkar av och plockar lite varje dag. Om du ska storstäda rekommenderar vi dig att ta ett rum i taget och göra klart det innan du börjar med nästa. En fördel är att dela upp städningen på flera dagar istället för att försöka mäkta med allt under en och samma dag.

Städa, plocka och torka av lite varje dag, så blir städningen lättare Använd en väldigt lätt fuktad mopp för att inte skada golvet Dammsug när ytorna blivit torra Ställ mindre möbler ovanpå större för att lättare komma åt Städa ett rum i taget Överdosera inte med rengöringsprodukter Vädra rummen för att få in frisk luft!

ursprungligen publicerat 21 november 2018 : Hur ofta ska man städa?

Varför är det bra att skölja grönsaker?

Grundläggande hygienregler vid hantering av grönsaker: Tvätt, skalning och egna köksredskap – Rätt hanterade är färska grönsaker säkra att konsumera. Vid hantering av grönsaker hemma i köket är god hygien A och O. Mikroberna befinner sig på ytan till grönsakerna och kan avlägsnas genom noggrann skalning eller tvätt av grönsakerna.

You might be interested:  Hur Mycket Vatten Är Det I En Gurka?

Tvätta händerna innan du börjar laga mat. Tvätta händerna också till exempel efter hantering av jordiga rotfrukter. Hantera råa grönsaker och tillredda livsmedel med skilda redskap eller tvätta redskapen omsorgsfullt emellan. Skala och tvätta rotfrukter omsorgsfullt före användning. Alla grönsaker skall alltid tvättas före användning. Man kan skölja färska bär vid behov. Om bären är jordiga eller annars smutsiga lönar det sig att skölja dem.

Mer information om säker användning av grönsaker och om hygien via länkarna i spalten till höger.

Vad är syftet med livsmedelshantering?

Alla verksamheter där livsmedel hanteras kallas i livsmedelslagstiftningen för livsmedelsanläggningar. Det kan bland annat handla om pizzeria, restaurang, livsmedelsbutik, korvstånd eller mottagningskök på en förskola. För all yrkesmässig hantering av livsmedel finns regler, som till stora delar är gemensamma för hela EU.

  • Syftet med regelverket är främst att maten ska vara säker att äta, det vill säga att ingen ska behöva riskera att bli sjuk.
  • Det innebär även att konsumenterna ska få tillräcklig och korrekt information om de varor de betalar för.
  • I Sverige är det Livsmedelsverket som är den centrala myndighet som beslutar hur livsmedelskontrollen ska bedrivas i landet.

Den praktiska kontrollen av att reglerna följ sköts av inspektörerna i kommunerna. I Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner är det Miljöförbundet Blekinge Väst som ansvarar för att genomföra livsmedelskontrollerna.

Vad är syftet med HACCP?

HACCP är en amerikansk förkortning för H azard A nalysis and C ritical C ontrol P oints och kan på svenska översättas till faroanalys och kritiska kontrollpunkter. Inom livsmedelsindustrin är HACCP ett system baserat på sju principer som hjälper till att identifiera risker, samt bedöma och hantera områden som har en direkt inverkan på livsmedelssäkerheten i en verksamhet.

Att arbeta i ett kök innebär ett särskilt ansvar. Den mat du säljer och serverar till dina kunder måste hanteras på rätt sätt. Om bara en enda medarbetare brister i kökshygienen kan det få allvarliga konsekvenser för många människor. Därför är det viktigt att utföra egenkontroll i köket så att du kan försäkra dig om att maten du serverar är säker att äta.

När du arbetar med olika typer av livsmedel är det viktigt att alltid vara uppmärksam på de områden i köket där saker och ting kan gå fel. Dessa kritiska punkter är platser eller processer där felaktig hantering av livsmedel kan orsaka sjukdom eller besvär hos de personer som äter dem.

  • Det är dessa kritiska punkter som måste kontrolleras och dokumenteras i din egenkontroll.
  • Därför behöver du som hanterar livsmedel gå igenom din verksamhet och ta fram rutiner för hur du ska kunna producera, sälja och servera säker mat.
  • När du blir kund hos eSmiley kommer våra livsmedelskonsulter att ställa ingående frågor om din produktion och göra en faroanalys som är skräddarsydd för dina arbetsprocesser och matlagningsmetoder.

Graden av egenkontroll som krävs varierar beroende på vilken typ av verksamhet du har och vilken typ av mat som du hanterar eller lagar. Visste du att: HACCP har sitt ursprung i amerikansk rymdforskning i slutet av 1950-talet. Astronauterna behövde få ut 100 % säker mat i rymden, och livsmedelskontrollerna på den tiden bestod helt och hållet av stickprovskontroller.

Vem är ansvarig för egenkontroll?

Vem är ansvarig för egenkontrollen? – Den som bedriver en verksamhet eller utför åtgärder – verksamhetsutövaren – är ansvarig för egenkontrollen. Enligt miljöbalken kan en verksamhetsutövare vara en juridisk person (ett företag, en organisation etc.) eller en fysisk person som ansvarar för en verksamhet eller del av en sådan.

  • Exempel på ansvariga verksamhetsutövare kan vara fastighetsägare, en kommun eller den som driver ett bassängbad.
  • Notera att föreläggande inte kan riktas till den kommunala nämnden utan ska riktas till aktuell kommun (se Mark- och miljööverdomstolen avgörande den 21 oktober 2020 i mål M 7937-20).
  • Enligt 9 kap.9 § miljöbalken ska bostäder och lokaler för allmänna ändamål användas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer.

Det innebär att i en byggnad kan både fastighetsägaren och nyttjanderättsinnehavare ha ansvar för att miljöbalkens regler efterlevs. Beroende på omständigheterna kan flera parter föreläggas att vidta åtgärder. Även den som ordnar tillfälliga arrangemang omfattas av regler om egenkontroll.

När behövs egenkontroll?

Alla elinstallationsföretag måste ha ett egenkontrollprogram. Egenkontrollprogrammet är de rutiner som ett företag behöver ta fram för att elinstallationsarbete ska utföras av personer med rätt kompetens, på rätt sätt samt att arbetet kontrolleras i tillräcklig omfattning.

  • Rav på egenkontroll innebär att elinstallationsföretagen får ett ansvar att själva kontrollera att de bedriver sin verksamhet enligt de krav som finns.
  • Hur omfattande och detaljerat egenkontrollprogrammet ska vara beror på hur stort företaget är och vilken typ av arbete ni utför.
  • Är verksamheten avgränsad eller om den endast omfattar specifika arbeten är det viktigt att egenkontrollen inte är mer omfattande än nödvändigt.

LÄS MER: Vad innebär egenkontroll?

Hur gör man en egenkontroll?

Hur genomförs egenkontroll? – Egenkontroll går ut på att skapa rutiner som underlättar för att verksamhetsrelaterade lagar och regler följs. Det kan handla om att planera arbetet så att eventuella miljörisker motverkas, eller så att patientsäkerheten säkerställs, beroende på vilken bransch du befinner dig i.

Innan egenkontroll kan utföras behöver det finnas en tydlig planering för hur verksamheten ska förhålla sig till olika situationer och risker. Det kan till exempel handla om att säkerställa arbetsmiljörutiner på ett företag, eller se till att inflyttningen av en ny kund på ett äldreboende sker i enlighet med beslutade rutiner.

Egenkontroller genomförs ofta med hjälp av checklistor, där verksamhetsutövare får kartlägga sitt arbetssätt genom att svara på diverse frågor. Det är viktigt att egenkontrollen genomförs systematiskt – att den sker på ett konsekvent sätt, med återkommande rutiner.

Vilka hygienregler gäller vid hantering av mat och råvaror?

Kraven på personalhygien kan sammanfattas: Du ska vara frisk och ren vid arbete i köket. Detta gäller även tillfälliga besökare. Rena arbetskläder varje dag. Alla som hanterar oförpackad mat i köket ska använda kockrock/motsvarande, byxor och hårskydd med instoppat/uppsatt hår.

Vad är ett storkök?

Ett storkök är hela produktionsdelen i ett storhushåll, Det är lokaler från varuintag till utlämning eller servering. De är avsedda för tillagning av ett fåtal maträtter till många människor samtidigt. Det som framförallt skiljer storköket från det vanliga köket eller ett mindre restaurangkök är att lösa kokkärl sällan används.

Storkök kan indelas i tillagningskök, som lagar mat från alla typer av råvaror, respektive mottagningskök, som tar emot mat från tillagningskök och som i vissa fall tillagar ris, potatis, pasta och grönsaker. I storköket används till exempel stekbord i stället för stekpannor och kokgrytorna har inbyggd uppvärmning och ofta även inbyggd omrörare.

Maten kan serveras i stora plåt- eller plastkärl, kantiner, Personal i storkök använder vanligen lämpliga arbetskläder, vilket inkluderar ett hygieniskt förkläde, Personal i storkök har arbetstitlar som köksbiträde, kokerska och husmor, I Sverige omfattas storkök av livsmedelslagstiftningen,

Hur är det att jobba i storkök?

Arbetsmiljön i köket är varm, bullernivån kan vara hög och tunga lyft förekommer. Arbetet kan vara påfrestande för rygg, axlar och ben. Jobbet som köksbiträde är ofta stressigt och har ett högt tempot.

Vilka problem kan uppstå för restauranger och storkök som vill arbeta ekologiskt?

Trots restauranger och storköks ansträngningar för att minska riskerna och skapa framgångsrika verksamheter kan kontamination eller osäkra situationer uppstå. Till exempel smittas 1 av 6 amerikaner av en livsmedelsburen sjukdom varje år. Ecolabs senaste webinarium om livsmedelssäkerhet finns nu tillgängligt.

  1. Det presenteras av dr Ruth Petran, fil.
  2. Dr, certifierad livsmedelsspecialist, VD för forskning, utveckling och innovation inom livsmedelssäkerhet och folkhälsa på Ecolab och Cindy Rice, RS, yrkescertifierad inom livsmedelssäkerhet, masterexamen inom folkhälsovetenskap, VD, Eastern Food Safety.
  3. I webinariet granskar våra experter några av de mest förbisedda problemen inom livsmedelssäkerhet som restauranger och storkök står inför idag.

En holistisk inställning till livsmedelssäkerhet bidrar till en smidigt fungerande verksamhet, en positiv upplevelse för gästerna och kostnadskontroll, samtidigt som alla potentiella kontamineringsrisker beaktas. De 9 mest förbisedda områdena inom livsmedelssäkerhet:

Varma/kalla förvaringsutrymmen När omgivande temperatur vid kallförvaring överskrider 5 °C (rätt temperatur vid kallförvaring) ökar risken för att patogener och förruttnelseorganismer börjar växa på maten. Det kan leda till att maten blir skadlig att konsumera. För djupa kyllådor Kyllådor som är för djupa klarar inte att kyla ner livsmedel ordentligt och kan utgöra grund för snabb tillväxt av patogener (t.ex.C. perfringens och B. cereus ), som kan orsaka sjukdom om de konsumeras. Okalibrerade termometrar Okalibrerade termometrar omöjliggör korrekt avläsning och tid-/temperaturrelaterad felhantering av maten kan orsaka sjukdom på grund av att patogena bakterier får möjlighet att växa. Det kan inträffa om potentiellt riskfylld mat förvaras i mellan 5 °C och 57 °C i mer än 4 timmar. Felaktig hantering av grönsaker Trots att de flesta grönsaker är mycket säkra tack vare korrekta odlingsmetoder och varsam hantering genom beredningsmaskiner (bland annat kommersiell rengöring med godkända antimikrobiella kemikalier) kan felaktig hantering göra att de blir farliga att konsumera. Experter rekommenderar inte att grönsaker som har sköljts kommersiellt sköljs igen. Har de inte redan sköljts behöver de sköljas och hanteras med aktsamhet för att förhindra kontaminering. Undermålig sanitet i ismaskin Undermålig rengöring av ismaskiner kan leda till osanitära förhållanden som i sin tur kan leda till sjukdom. Inspektörer träffar ofta på smutsiga ismaskiner och detta är ett vanligt sätt för livsmedel att komma i kontakt med smutsiga ytor. Massmedia bevakar ofta renligheten i just ismaskiner, vilket kan leda till mycket negativa reaktioner från konsumenterna. Förvaring och hantering av drinktillbehör Drinktillbehör kan utgöra risker om de inte hanteras på rätt sätt. Det är viktigt att känna till egenskaperna hos olika bartillbehör och om de är potentiellt hälsovådliga (definieras som mat med ett vattenaktivitetsvärde på 0.85 eller lägre, mat med ett pH-värde på 4,6 eller lägre vid mätning i 24 °C). Den här typen av livsmedel får inte förvaras på en icke-temperaturkontrollerad plats i mer än 4 timmar. Förvara den istället antingen vid minst 57 °C eller vid max 4 °C. Smutsiga självbetjäningsytor (t.ex. salladsbarer, stationer med tillbehör m.m.) Kontaminerade ytor bidrar till en betydande andel av alla livsmedelsburna sjukdomar. Bristande isolering av allergener Felaktig hantering av mat med allergener kan leda till hälsoproblem Dryckesmaskiner som inte hålls rena Smutsiga maskiner kan leda till kontaminerade drycker. Det finns risker med att inte rengöra läsk-, te- och barmaskiner ordentligt. Om dessa inte hålls rena påverkar det inte bara dryckernas smak, utan riskerar även att gäster utsätts för E. coli, jäst eller mögel, vilket kan leda till negativ publicitet.

Klicka nedan för att se hela webinariet och lära dig mer om orsakerna till att livsmedelssäkerheten förbises på vissa områden och vilka lösningar som finns. Ytterligare information och resurser som kan bidra till att minimera riskerna inom livsmedelssäkerhet hittar du på vår sida om livsmedelssäkerhet,