Vilka Grönsaker Kan Man Odla Tillsammans?

Kombinationer jag gillar – Exempel på grönsaker jag tycker passar bra att odla tillsammans för att få fin skörd på begränsad yta är:

Majs + sallat, låga brytbönor, rödbetor, tomater, squash eller pumpaSparris + sallat, rödbetor, persilja eller brytbönorPotatis + solrosorSallat + purjolök, lök, gräslök,Kål + sallatTomat + morot, sallat, basilika, trädgårdsportulak, nyzeeländsk spenat

När jag väljer grönsaker att odla är jag väldigt intresserad av att kika på den slutliga höjden. Det är viktigt för att kunna kombinera med rätt grönsak eller blomma. På vissa platser går jag helt bananas i kombinationerna och planterar hej vilt. I tunnelväxthuset står just nu en bädd med följande innehåll: fem sorters sallat, tre sorters huvudkål (spetskål, savoykål, sommarkål), majrova, broccoli, bladselleri. I tunnelväxthuset fyller mängder av grönsaker upp de tidiga bäddarna. Här växer bland annat flera sorters sallat, majrova och savoykål.

Vilka grönsaker passar inte ihop?

Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.

• Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna.
• Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.

Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.

Vad	Trivs med	Trivs inte med	Egenskap
Aubergine	Bönor
Basilika	Tomat, chili, oregano, sparris	Salvia	Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop.
Betor	Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök
Blomsterböna	Betor, kålrot, selleri
Blomkål	Bönor, selleri	Ej efter spenat	ger god smak
Bondbönor	Dill, potatis, spenat
Buskbönor	Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater	Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor
Chili	Basilika, Salladslök
Dill	Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök	Morot, tomater, chili	Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver.
Endivesallat	Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor
Fruktträd	Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök
Fänkål	Gurka, sallat, salvia, ärtor	Buskbönor, stångbönor, tomater
Gräslök	Morötter (tidiga)	Bönor, ärtor
Gurka	Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor	Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater
Hallon	Spenat, vitlök
Jordgubbar	Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr	Kålväxter, tomater	Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta.
Jordärtskocka	Gurka	Potatis
Koriander	Spenat, bönor, ärtor	Fänkål	Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter.
Krusbär		Potatis
Kålväxter	Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor.	Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök	Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver
Lök	Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat	Buskbönor, stångbönor
Majs	Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor	Selleri
Mangold	Buskbönor, kålväxter
Morötter	Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor
Mynta	Tomat, chili, kål, sallat, ärtor	Persilja, kamomill	Deras starka doft kan förvilla insekter.
Nässlor	Tomater
Pepparmynta	Sallad, tomater
Pepparrot	Fruktträd
Persilja	Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater	Mynta, sallat	Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten.
Potatis	Bondbönor, buskbönor, solros, spenat	Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater
Purjolök	Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater	Buskbönor, kålväxter, stångbönor
Rabarber	Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat
Ringblommor	Kålväxter, tomater
Rosor	Pepparmynta och vitlök		vitlök avvisar bladlöss
Rosmarin	Kål, chili, salvia, bönor	Morot, potatis	Håller insekter borta.
Rädisor, Rättika	Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor	Gurka
Rödbetor	Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök	Spenat
Rödlök	Betor
Sallad	Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor	Fänkål, persilja, selleri
Salladslök	Kål, sallad, persilja	Bönor, ärtor. Spenat	Kan hålla insekter på avstånd.
Salvia	Kål, morot, rosmarin	Gurka, salladslök	Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare.
Selleri	Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater	Majs, potatis, sallat
Solros	Gurka, Potatis
Sparris	Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater
Spenat	Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater	Rödbetor
Sojabönor	Trivs överallt		Stimulerar alla växter i närheten
Squash	Bönor, ärtor, gurkört	Potatis, kryddväxter, tomat	Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra.
Stångbönor	Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat	Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor
Svartrot	Kålrabbi, purjo, sallat
Timjan	Kål, sallat		Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta.
Tomat	Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök.	Potatis, kål, dill, fänkål,	Tagetes (skyddar mot nematoder)
Vitlök	Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater	Kålväxter, stångbönor, ärtor
Ärtor	Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat	Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök

Vilka grönsaker i samma pallkrage?

Kom igång att odla i pallkrage – I pallkragarna planterar du ut förkultiverade grödor eller sår sorter som kan direktsås ute. Eftersom jorden i pallkragarna kommer upp en bit från marken värms den upp snabbare. Täcks odlingen med täckväv eller ett genomskinligt lock ökar värmen ännu mer.

1. Detta gör att odling i pallkrage kan inledas lite tidigare än på friland.
2. Låt se vad du kan fylla dina pallkragar med.
3. Bladgrönsaker sommar och höst Smakrika, nyttiga och lättodlade bladgrönsaker trivs utmärkt i pallkrage och till dessa räcker det med en låda.
4. Snabbväxande bladgrönsaker som drivsallat, rucola, vintersallat, salladssenap, spenat, pak choi och mizunakål kan du odla i omgångar för primörskörd tidig sommar samt odling hela sommaren och en bit in på hösten.

Mangold är mycket vackert inslag i pallkragar med sina färgstarka stjälkar som sticker upp en bit på höjden. På hösten kan du så en sista omgång av exempelvis miniplocksallat, mini pak choi, asiatisk kål och sallatscikoria och skörda som späda blad, så kallade baby leaf.

• Odla på höjden i pallkrage Höga sorter av ärter och bönor är vackert att odla i pallkrage.
• Bygg dekorativa stöd, i all sin enkelhet med snören och bambupinnar eller mer avancerade spaljéer av exempelvis armeringsjärn.
• Bönor och ärter kan fylla en hel pallkrage eller stå i mitten med lägre ärter och bönor eller andra grödor runtomkring.

På djupet i pallkragen Om du ska odla rotfrukter i pallkrage krävs att du staplar två eller tre lådor på varandra, förutom för rädisor som inte kräver så djup bädd. När du har ett ordentligt djup i din pallkrageodling kan du odla alla sorters rotfrukter och lök.

1. I samma pallkrage kan purjolök och salladslök få växa som ju inte tar plats under jord.
2. Många rotfrukter kan sås en första omgång tidigt på våren för en krispig primörskörd.
3. Rikgivande gurkväxter Melon, squash och slanggurka kan odlas i en pallkrage och tillåtas slingra över kanten och ut på marken utanför, om platsen tillåter det.

Annars får de stanna i lådan och tar då mycket utrymme, men varje planta är å andra sidan ofta rikgivande. Insprängt bland bladmassan från gurkväxterna kan ringblomma få sticka upp och skapa en vacker samplantering. Bär i pallkrage Jordgubbar, smultron och blåbär fungerar fint att odla i pallkrage.

1. Eftersom blåbär trivs i sur jord bör de få en egen pallkrage som fylls med rododendronjord, barkmull, torv och löv.
2. För bärodling är det bra att stapla två pallkragar på varandra.
3. Plantorna kommer ge skörd i flera år och kräver därför lite mer jordvolym.
4. Odla kryddväxter i pallkrage En minikryddgård i en eller flera pallkragar är vackert.

Eftersom många kryddväxter är perenna är det bra att stapla två pallkragar på varandra och skapa en större jordvolym. Pallkragar fyllda med timjan, oregano, citronmeliss, rosmarin, gräslök och andra väldoftande nektarrika kryddväxter lockar pollinerande insekter till din odling.

Vad ska man inte plantera tillsammans?

Alla har inte plats eller lust att ha ett grönsaksland hemma. Vissa av oss har bara en balkong och vissa ett söderfönster. Oavsett hur mycket plats man har kan man odla grönsaker. Och man kan odla mer än man tror – om man samplanterar. Text och bild: Anna Theorin Samplantering av grönsaker betyder helt enkelt som det låter att man odlar olika grönsaker tillsammans i en kruka. Innan vi går igenom vilka plantor man kan samodla så kommer det lite praktiskt information som ni behöver veta.

När man odlar i en behållare som en kruka eller i en pallkrage, så är det viktigt att man använder bra jord och att man tillför näring under hela sommaren. Växterna kan inte ta upp någon näring ur marken och för att växa och frodas behövs näring. Speciellt om man odlar flera olika grönsaker i en behållare tillsammans.

• Ett bra grönsaksgödsel som jag använder hittar ni här
• Vattningen är viktig, ju mer grönsaker i en kruka desto mer vatten går åt dagligen. Vattna gärna igenom hela krukan mer sällan än att strövattna lite då och då. Man vill att rötterna söker sig ner i krukan och inte mot ytan.

Vissa växter ska absolut inte samplanteras. Detta gäller tomat och potatis som lätt smittar varandra med potatisbladmögel annars. Potatis och tomat är nämligen släkt och de kan få samma sjukdomar.

När man ska bestämma vilka växter man ska samodla så måste man se till vad de växterna behöver och vill ha. Timjan ska inte samplanteras med gurkor eftersom timjan gärna vill torka ut lite och gurkor dricker ofantligt mycket mer vatten. Timjan och rosmarin går däremot väldigt bra att odla ihop eftersom de vill ha samma förutsättningar. De man också behöver tänka på är att om man har tomater och gurka som man binder upp så får man massvis med plats i krukan för andra grönsaker och örter. Busktomater kan bli ganska breda så då får man plantera i ytterkant av krukan, även det går bra såklart och då kan man sätta grönsaker som växer neråt i marken, som sommarmorot och rädisor. Du kan självklart även blanda som du vill, om du har en kruka med högväxta ärtor eller bönor kan du ha lågväxande ärtor och bönor i samma kruka eller blanda med bladgrönsaker. Om du odlar potatis i krukor kan du så snabbväxande grönsaker emellan potatisblasten så som rädisor, spenat och plocksallat. Blommande tomat med sallat på tillväxt under. Även kryddväxter från samma sort passar fint att samplantera. Olika myntor i en kruka ser inte bara vackert ut, doften från de olika sorterna blandar sig tillsammans och blir helt magiskt. Limegrön Äppelmynta med mörkt Chokladmynta är fantastiskt vackert ihop! Det som är det roliga med samplantering av grönsaker är att man kan testa sig fram själv.

1. Tänk på sluthöjden av grönsaken, kommer den växa upp eller ner i marken som en rädisa/morot.
2. Blanda höga grönsaker med låga.
3. Blanda snabbväxande grönsaker med långsamma (ex blanda kål med sådda rädisor).
4. Och det viktigaste, samplantera de växter som vill ha samma förutsättningar.

Lycka till!

Vilka plantor trivs ihop?

Samplanteringsschema

Odlas för bladen	Gärna	Aldrig
Chili	Basilika, salladslök
Tomat	Salladslök, basilika,	Potatis, kål, dill, fänkål
Squash	Bönor, ärtor, gurkört	Potatis, kryddväxter, tomat
Jordgubbe	Gurkört, bönor	Kål

Kan man odla tomat och gurka ihop?

Odla Gurka | ChiliLovers.nu Odla gurka är enkelt. Tomater är väldigt enkla att odla i sin egen trädgård, men vad vore tomaten utan sin goda vän gurkan? Gurkor är nästan lika vanlig i svenska växthus som tomaten och det är verkligen inte konstigt med tanke på hur bra de passar ihop.

• Gurka och tomat är ett så vanligt inslag i den svenska salladen att det nästan inte går att skilja dem åt, och så borde det vara i trädgården också.
• Odla dina egna gurkor – Växthus Gurkor kan växa fantastiskt fint under den svenska sommaren men vill gärna ha ett växthus.
• Gurkan trivs bäst i temperaturer runt 25 grader och är extremt känslig för låga temperaturer.

Redan vid 10 grader kan gurkan börja hänga och just därför är ett växthus att föredra. Gurka planteras helst långt ifrån växthusdörren, om man inte har ventilationsfönster, då drag från denna kan föra med sig både kyla och sjukdomar. Odla dina egna gurkor – Försådd Gurkor sås oftast från frön och mår bra av att försås inomhus innan de skall ut till växthuset.

1. Eftersom gurkplantan är så känslig mot kyla hjälper det också att ha en liten buffert mellan det att man planterar gurkan tills det är säkert att plantera ut den i växthuset.
2. Plantera fröet i en kruka såjord och se till att den står varmt men inte i direkt solljus.
3. Rukan bör vattnas underifrån, ytan kan duschas om den är torr, och så snart jorden ute i växthuset är 15 grader kan man sätta ut plantan.

Givetvis kan man vänta lite men inte för länge, en större gurkplanta kräver mer vatten och näring än vad som är möjligt att ge den i en liten kruka. Odla dina egna gurkor – Plantera Gurkor kan planteras ihop med tomater i ett växthus men de trivs bäst i en helt annan jord så det bästa är att skilja dem åt något.

• Jorden bör vara fuktighetshållande, mullrik och väldigt näringsrik med en temperatur på 15-20 grader C och ett pH-värde runt 7,0.
• Gurkor har ett enormt behov av både näring och kalcium så det gäller att gödsla ofta, dock är det viktigt att gödselmedlet är klorfritt.
• Väl brunnen stallgödsel fungerar väldigt bra.

En rejäl gödsling på hösten besparar dig mycket arbete på våren så planera i förväg om du skall plantera gurka. Gurkplantor planteras runt 50 cm ifrån varandra men inte ner i jorden utan i små kullar ovanpå marknivån. Väl på plats vattnar man plantan lätt och gurkan är på plats.

Odla dina egna gurkor – Skötsel Som tidigare nämnts behöver en gurkplanta enorma mängder vatten och bör vattnas minst en gång varje dag då solen står som högst. Tillför även gödsling regelbundet, en blandning av benmjöl, blodmjöl och Algomin är perfekt för ändamålet. Under varma perioder kan man rent av få vattna oftare och lufta ur växthuset så att det inte blir för varmt.

Om det finns risk för kyla kan man ställa in en kupévärmare i växthuset över natten, då finns det dock risk för att det blir för varmt istället. För att vara säker på att pollinering sker kan man gnida hanblommor och honblommor mot varandra, de är enkla att skilja åt för honblommor har ett fruktämne bakom blomman som hanblommor saknar.

• Om gurkplantan toppas vid manshöjd och stöttas med en blompinne kommer den stå stadigt även med frukt och man behöver inte oroa sig för att den skall brytas av.
• Vänta inte med att skörda gurkorna tills det är för sent, för stora gurkor är vattnigare och har mindre smak än de något mindre och det vore synd att inte få perfekta gurkor för sitt slit.

: Odla Gurka | ChiliLovers.nu

Vilka grönsaker behöver två pallkragar?

Odla i pallkrage Att odla i pallkrage är både enkelt och praktiskt. Det passar dig som har lite mindre tid att ägna din trädgård, men också dig som vill slippa gräva, snickra eller böja dig hela vägen ner till jorden. Förläng hållbarheten på din pallkrage genom att olja in den med träolja innan användning, till exempel linolja. En pallkrage på höjden räcker om du ska odla sallat, spenat och rädisor. Vill du odla rotfrukter, potatis eller kraftigväxande grönsaker som squash, majs eller kål är det mer praktiskt med två kragar på höjden. Tre kragar är lämpligt om du vill slippa böja dig så djupt, men räkna med att behöva större mängder jord då. Fyll pallkragen med jord. I botten kan du lägga halvförmultnad kompost, gammal trädgårdsjord eller töm jordsäckarna från i fjol. Övre skiktet består med fördel av en kombination av välförmultnad kompostjord, kogödsel på säck (även kallad naturgödsel) och jord på säck.

Välj en bra jord, till exempel grönsaksjord, ekologisk jord eller planteringsjord. En stor fördel med att ha köpt jord från säck överst i pallkragen är att det blir mindre ogräs. Att sätta igång pallkrageodlingen gör du enkelt på en helg. Det enda du behöver är pallkragar, 3–4 säckar jord/krage, cirka 200 liter (eller motsvarande mängd kompost).

Komplettera med impregneringsolja och färg om du vill. Nästa avsnitt handlar om den första sådden! Text och bild: Eva Robild

Vad kan man plantera bredvid jordgubbar?

Samodla lök och jordgubbar – Jag spar plats i köksträdgården genom att samodla lök och jordgubbar. De trivs tillsammans och ger odlingen ett muntert grönt uttryck. Köksträdgården blir spännande och effektivt odlad när grönsaker växer tillsammans. Dessutom ser det fint ut när bäddarna fylls av växter med olika utseende. Jordgubbar, purjolök och atlasblomma i en täckodlad bädd, juli 2015. Samma bädd nästan exakt en månad senare, när atlasblomman precis börjat blomma. Lök, purjolök och vitlök trivs fint tillsammans med jordgubbar. Eftersom lök har blast som växer rakt upp passar den fint att odla bland gubbarna, de behöver inte konkurrera om utrymmet.

Däremot är det lite knepigt med gödsling. Jordgubbar ska ju helst inge gödslas tidigt på säsongen eftersom bladen växer ordentligt då, på bekostnad av bären. Vitlök och purjo gillar mängder av näring under hela säsongen, så här får jag välja ett mellanting när det gäller hur mycket täckmaterial jag lassar på under säsongen.

Jag försöker också att boosta jorden nu under hösten och langa på gott om maskmat nu. Det har jordgubbarna inget emot. Jag har också provat att odla vitlök i blomsterrabatterna. Det är ett smart sätt att spara plats i köksträdgården på. För mig blir resultatet dock inte så bra, jag är nämligen inte lika bra på att hålla efter perennrabatterna som jag är med ytorna i köksträdgården. Här har jag börjat rama in odlingsbäddar med jordgubbsplantor längs sidorna. I mitten finns plats för grönsaker. Ett knep för att samodla till exempel vitlök och jordgubbar är att rama in en odlingsbädd med jordgubbsplantor och lämna gott om utrymme i mitten av bädden till lök.

Jordgubbarna är perfekta som kantväxter, särskilt för oss som odlar tillsammans med barn. Här är bären lätta att plocka och barnen lockas inte att kliva in i bädden när bären växer i ytterkant. I mitten finns det då plats för flera rader av vitlök. Just nu håller jag på att rama in flera bäddar med just jordgubbar.

Jag har mer yta än jag kan ta hand om nu, eftersom jag utökar odlingen på norrsidan av tomten, och därför fyller gärna ut med jordgubbar. De sköter sig i princip själva under säsongen men ger efterlängtad skörd och begränsar odlingsytan något. I klippet nedan kan du se hur jag beskär mina jordgubbsplantor efter skörd för att minska risk för angrepp och få hanterbara plantor.

Vad trivs ihop med paprika?

Vad kan passa att plantera tillsammans med chili och paprika? – Gräs, kryddor och andra bladväxter som till exempel är fina att samplantera eller ställa tillsammans med chili och paprika. Tomater önskar samma vård och omsorg och kan på så sätt passa att plantera i samma kärl. Tänk bara på att det finns ordentligt med utrymme både för rötter och planta att växa i.

Vad trivs ihop med tomater?

Vad trivs tillsammans med tomater? – Trdgrdsforumet Medlem Antal inlgg: 164 Medlem sedan: 21-02-2003 Medlem nr: 797 Hej!Mortter lskar tomater!!Jo det r sant.Jag har en bok med just den titeln som just handlar om vilka vxter som vill vxa ihop och vilka som inte trivs ihop! En del samplanteringar hller ohyra borta bland annat.Tomater gr bra ihop med:Grslk, gul lk och persilja, ringblomma, krasse och morot. – Har en grd i Dalarna som heter Vargheden (har facebooksida och hemsida med samma namn!) Islandshstar, hns, perenntrdgrd, kkstrdgrd, vxthus, hantverk. Ett mysigt och personligt B & B! : Vad trivs tillsammans med tomater? – Trdgrdsforumet

Hur många tomater i en pallkrage?

Pallkragar – Tomater går utmärkt att odla i pallkragar, räkna med att du får plats med sex högväxande tomater i en pallkrage. Men tänk noga när du känner utplanterings-lusten krypa på. Ha is i magen! Om det blir frost på friland kan pallkragar med lock eller fiberduk klara sig undan, men du ska ha evinnerlig tur för att klara tomater utomhus undan hård frost.

• Bladverken är ömtåliga.
• En frostknäpp kan få alla blad att bli slappa och lite genomskinliga.
• Stjälken är också ömtålig på späda plantor.
• Ta reda på när datum för sista frost är i din del av landet, oavsett om du odlar i norr eller söder.
• Om tiodygnsprognosen visar frostfritt fram till det datum, kan du sätta ut plantorna tio dagar innan sista frost.

Om du vill chansa sätter du förstås ut tidigare än så. Men igen, risken är stor att du förlorar allt om det blir frost. I slutet av maj är det för sent att så nya tomater och då blir det en jäkligt trist tomatsäsong.

Hur nära kan man odla tomat och potatis?

Plantera med mellanrum – Just för att potatisen och tomaten är så nära besläktade sprids också mögel snabbt däremellan. Därför ska du inte plantera tomat och potatis nära varandra, utan håll dem isär. Du kan också säkra genom att hålla potatisplantorna med lite mellanrum så sprids möglet mindre lätt.

Hur får man kraftiga plantor?

Skolning innebär att man planterar om fröplantorna i jord med något högre näringshalt. Plantorna ska sättas med 2–5 cm mellanrum. Det mindre avståndet gäller för plantor med lång utvecklingstid och det större för plantor med snabbare utvecklingstid. – När karaktärsbladen visar sig mellan hjärtbladen är det dags att skola plantorna. Skola när första karaktärsbladen visar sig När plantorna börjar stå trångt i såkrukan och när de första bladen som kommer efter att hjärtbladen (karaktärsbladen) är utväxta, är det dags att skola plantorna.

• Fröplantor av kraftigväxande arter, som t ex tagetes, kan man även plantera in direkt i krukor utan att först skola dem.
• Skola bara så många plantor du behöver Innan man börjar skola bör man räkna ut hur många plantor av varje art man behöver och har plats med på fönsterbrädan eller i växthuset och sedan öka på med ca 10 % som reserv för eventuella misslyckanden.

Kasta sedan bort resten av plantorna, men inte förrän efter någon vecka, när man ser hur skolningen lyckats. Svårt men nödvändigt att slänga överskott Ett vanligt fel som nybörjare ofta gör, är att skola alla plantor som har kommit upp. Man tycker det är synd att kasta bort fina plantor. Har man plats kan man skola plantorna en och en i varsin kruka. Bäst att skola tidigt Även om bladen på fröplantorna av vissa arter inte är större än ett par millimeter, bör man skola dem, i synnerhet om plantorna står trångt. Har de däremot stort utrymme, så att varje planta står fritt för sig, kan man låta bladen växa till något mera.

Men det är alltid en fördel att skola plantorna på ett tidigt stadium. En anledning till att man bör skola plantorna på ett tidigt stadium är att de behöver kraftigare jord än den som sådden skett i. Trängsel ökar risk för förökningssvamp En annan anledning att skola tidigt är risken för att plantorna drabbas av förökningssvamp.

Risken för angrepp ökar om plantorna står trångt en längre tid. Växter tillhörande familjen kålväxter, Brassicaceae, och lövkojor, Matthiola, är särskilt utsatta för angrepp, Vattnar man frösådden på eftermiddagen eller kvällen ökar risken ytterligare för angrepp av dessa svampar.

1. Förbereda för skolning Krukorna eller trågen som plantorna ska skolas i, fylls med jord som packas lätt.
2. Om plantorna som ska skolas är mycket små, underlättas skolningen avsevärt om man sållar det översta jordlagret i krukan.
3. Innan man börjar skolningen är det viktigt att frösådden är grundligt genomvattnad.

Helst bör det göras dagen innan. Krukorna och trågen måste ha dräneringshål i botten. Tillverkning av jord för omskolning Skolningsjorden bör bestå av 15–20 % lagrat gräsklipp, 40 % sand och 40 % torvmull. Torvmullen kan ersättas med kompostjord. När det gäller skolning av växtarter med mycket små frö­plantor, t ex petunia, tar man den mindre mängden gräsklipp.

Om gräsklippet kommer från lagring i plastsäck måste det luftas ur i en veckas tid. Så här lagrar du gräsklipp Lämpliga redskap vid skolning av små fröplantor Lämpliga redskap för skolning av plantor, som är så små att man inte kan ta dem med fingrarna, gör man enklast genom att skära till en träbit, t ex en glasspinne, så att den blir 12–15 cm lång och endast 5–6 mm bred i ena änden.

Därefter gör man en skåra i spetsen på pinnen. Så tar du upp plantor från såbädden När man tar upp plantorna från såbädden kan man t ex använda en gammal kulspetspenna som skolningspinne. Den sticker man ner i jorden från sidan av plantorna så att spetsen på pennan kommer någon centimeter under plantan som ska skolas.

• Med den andra handen skjuter man fram den spetsiga delen av glasspinnen så att plantan glider in i skåran.
• Därefter lyfter man försiktigt så att plantan följer med upp utan att rötterna slits av intill plantans stam.
• Med skolningspinnen gör man sedan ett litet hål i jorden där plantan ska sättas.
• För att kanterna på hålet ska hålla och för att jorden inte ska fastna på skolningspinnen, vrider man den ett halvt varv innan den tas upp.

Därefter sänks plantan ner i hålet så att plantan kommer ungefär i samma höjd från jordytan som tidigare. Om stjälkarna är för långa kan man skola om plantorna och sätta dem ett par cm djupare. Tomatplantor kan man plantera djupare om det behövs. Så skolar man plantor med för lång stjälk Har stammen blivit för lång kan man sänka ner plantan något djupare än vad den stått tidigare.5–10 mm för små plantor och 10–20 mm för större plantor går det bra att sänka dem, men sätts de ännu djupare är det risk att plantorna dör.

1. Så skolar man plantor med för långa rötter Är rötterna mycket långa, som t ex på purjo, kan man nypa eller skära av dem så att ca 1/3 av rötterna tas av.
2. Det är bättre att skära av rötterna än att vika dem dubbla i hålet när man sätter ner dem.
3. Plantera plantan varsamt När plantan kommit i rätt höjdläge och med alla rötterna nere i jorden, tar man skolningspinnen och skjuter den snett neråt så att hålet fylls igen nerifrån och uppåt.

Fyller man igen jorden runt plantan uppifrån är det stor risk för att det blir tomrum intill rötterna och det försvårar och försenar plantans rotning. Skolning utan redskap kräver försiktighet Skolar man plantor som t ex tagetes och kål, kan man naturligtvis hålla i plantan med fingrarna bara man undviker att klämma åt stammen.

Den skadas så lätt och det är förargligt om man ser att plantan dör 2–3 dagar efter skolningen. Det tyder på att man varit lite väl hårdhänt med plantorna. Avstånd mellan plantorna Avståndet mellan plantorna vid skolning är beroende av växtart och om man tänker skola plantorna en eller två gånger innan de planteras in i krukor.

Plantor som behöver lång förkultiveringstid, som t ex petunia och selleri, kan skolas på 2 cm avstånd mellan plantorna i båda riktningarna. Det gör att man får rum med många plantor i en liten kruka. När man skolar tagetes eller sommardahlior bör avståndet vara minst 5 cm mellan varje planta.

Stort avstånd ger knubbiga plantor Finns det utrymme är det givetvis en fördel om man skolar på något större avstånd än vad som här angivits. Då blir plantorna knubbigare och dessutom kan man vänta något längre innan man planterar in plantorna i krukor. Det är dock inte bra att vänta för länge med inplanteringen även om växterna har utrymme där de står.

Skötsel av nyskolade plantor När plantorna är nyskolade ska de underbevattnas. I 4-5 dagar bör temperaturen vara 2-3° högre än före skolningen. Under denna tid bör man även undvika att de nyskolade plantorna belyses av solen, men de bör ändå stå så ljust som möjligt.

• Skolade fröplantor som bara är några millimeter stora bör första veckan efter skolningen vara täckta med glas eller plast för att luftfuktigheten omkring plantorna ska bli något högre, men det är mycket viktigt att man tar bort glaset så fort som plantorna börjar växa efter skolningen.
• Luckra och gödsla Med cirka en veckas mellanrum bör man luckra jorden lätt mellan plantorna med hjälp av en liten träpinne eller liknande.

Luckringen ska göras för att luft lättare ska tränga ner i jorden. Svag gödsling om nödvändigt Är det svårt att få fart på plantorna kan det vara dags för en gödselvattning, men det ska vara en svag blandning, ca 1/4 av normalkraftigt gödselvatten, gjort av höns- eller kogödsel.

Mycket ljus och lagom värme De skolade växterna ska nu stå på ljusast möjliga plats och temperaturen får inte vara för hög, men den kan dock få stiga rätt många grader under den tid på dagen som plantorna belyses av solen. Under perioder med mulet väder bör man om möjligt sänka temperaturen där plantor står.2-5 grader under den i tabellen angivna kan plantorna tåla under någon vecka utan att deras växtkraft hämmas.

Under mulna dagar bör man vara mycket försiktig med vattningen, så att plantorna inte utsätts för svampangrepp.

Vad är lättast att odla i pallkrage?

VAD KAN DU ODLA I PALLKRAGE? – I princip vad du vill! Det är populärt att odla grönsaker i pallkrage som till exempel gurka, tomat och sallat då det är lättodlat. Samma sak gäller för odling av kryddor, blommor och bär som jordgubbar, smultron och hallon.

Måste man byta ut jord i pallkragar?

Byta jord i pallkragar – Jord är mycket sällan något som förbukas och måste bytas ut, den kan användas om och om igen. Nyckeln för att få en bra jord är att ständigt förbättra den. Att byta jord i pallkragar är sällan nödvändigt. Dessa pallkragar anlades med köpt jord från påse, som är mestadels baserad på luftig torv. Den är nästen omöjlig att odla i och behöver förbättras med både organiskt material och gödselvatten för att prestera bra. Den senaste tiden har flera odlare frågat mig om när – och hur – och om de ska byta jord i sina pallkragar.

1. Jag förstår att det är en vanlig fundering och vill gärna dela mina tankar om saken.
2. Det korta svaret på frågan om man ska byta jord i pallkragar, är: Nej, du behöver i princip aldrig byta jord i dina pallkragar.
3. Många som odlar första gången tror att jord är en förbrukningsvara.
4. Att vi odlar i den en tid och sedan behöver ersätta den med ny, lite så som vi gör när vi odlar krukväxter inomhus.

Att ny jord ersätter gammal för att den nya jorden är bättre. Det här är en miss, som är bra att reda ut.

Vilka växter trivs med tomater?

Untitled Document 6. Vxter som trivs och vxter som inte trivs ihop

Vxt	Trivs med	Trivs inte med
Basilika	Sparris, tomat
Betor	Blomsterbna, klrabbi, klrot, rdlk
Blomsterbna	Betor, klrot, selleri
Blomkl	Bnor, selleri (ger god smak)	Ej efter spenat
Bondbnor	Dill, potatis, spenat
Buskbnor	Gurka, jordgubbar, kryddvxter, klvxter, mangold, mortter(tidiga), potatis, rabarber, rdisa, rttika, rdbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater	Fnkl, gladiolus, lk, purjolk, vitlk, rtor
Dill	Grslk, gurka, klvxter, lk, mortter, persilja, rdbeta, sparris
Endivsallat	Fnkl, klvxter, lk, stngbnor
Frukttrd	Krasse, nyzeelndsk spenat, pepparrot, vitlk
Fnkl	Gurka, sallat, salvia, rtor	Buskbnor, stngbnor, tomater
Grslk	Mortter (tidiga)	Bnor, rtor
Gurka	Bnor, dill, fnkl, jordrtskockor, klvxter, lk, majs, rdbetor, selleri, vitlk, rtor	Kryddvxter, potatis, rdisor, rttika, tomater
Hallon	Spenat, vitlk
Jordgubbar	Bnor, gurkrt, lk, purjo, rosenkrage, rdisor, rttika, spenat, vitlk(mot kvalster), rtor, gran- och tallbarr	Klvxter, tomater
Jordrtskocka	Gurka	Potatis
Krusbr		Potatis
Klvxter	Betor, bnor, dill, gullris, gurka, kamomill, lk, mangold, rabarber, rdisa, rttika, rdbeta, salvia, selleri, spenat, stngbnor, tomater, rtor. Aromatiska rter och ringblommor (avvisar klfjrilens larver)	Jordgubbar, klvxter, potatis, purjo, vitlk
Lk	Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, klvxter, sallat	Buskbnor, stngbnor
Majs	Gurka, sallat, squash, tomater, rtor	Selleri
Mangold	Buskbnor, klvxter
Mortter	Buskbnor, dill, grslk, lk, sallat, tomater, vitlk, rtor
Nsslor	Tomater
Pepparmynta	Sallat, tomater
Pepparrot	Frukttrd
Persilja	Dill, sparris, tomater	Sallat
Potatis	Bondbnor, buskbnor, solros, spenat	Gurka, jordrtskocka, krusbr, klvxter, selleri, tomater
Purjolk	Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater	Buskbnor, klvxter, stngbnor
Rabarber	Buskbnor, klvxter, sallat, spenat
Ringblommor	Klvxter, tomater
Rosor	Pepparmynta och vitlk (avvisar bladlss)
Rdisor	Buskbnor, jordgubbar, klvxter, sallat, spenat, stngbnor, tomater, rtor	Gurka
Rttika	Buskbnor, jordgubbar, klvxter, sallat, spenat, stngbnor, tomater, rtor	Gurka
Rdbetor	Buskbnor, dill, gurka, klvxter, vitlk	Spenat
Rdlk	Betor
Sallat	Dill, fnkl, gurka, jordgubbar, klvxter, lk, krvel (ger tta huvud och hller bladlssen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rdisa, rttika, sparris, stngbnor, svartrot, tomater, rtor	Persilja, selleri
Selleri	Gurka, klvxter, purjolk, stngbnor, tomater	Majs, potatis, sallat
Solros	Gurka, potatis
Sojabnor	Trivs verallt, stimulerar alla vxter i nrheten
Sparris	Basilika, dill, klvxter, persilja, sallat, tomater
Spenat	Hallon, jordgubbar, klvxter, potatis, rabarber, rdisor, rttika, stngbnor, tomater	Rdbetor
Squash	Krasse, majs
Stngbnor	Gurka, krasse, klvxter, rdisa, rttika, sallat, selleri, spenat	Fnkl, lk, purjo, vitlk, rtor
Svartrot	Klrabbi, purjo, sallat
Tomater	Grslk, krasse, klvxter, majs, morot, nsslor, nyzeelndsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rdisa, rttika, sallat, selleri, sparris, spenat, tagetes (skyddar mot nematoder), vitlk	Fnkl, gurka, jordgubbar, potatis, rtor
Vitlk	Frukttrd, gurka, hallon, jordgubbar, mortter, rosor, rdbetor, tomater	Klvxter, stngbnor, rtor
ggplanta	Bnor
rtor	Dill, fnkl, gurka, klvxter, majs, mortter, rdisa, rttika, sallat	Bnor, grslk, potatis, purjo, stngbnor, tomater, vitlk

Untitled Document

Hur många gurkor kan man få på en planta?

GURKA I SANDBÄDD GER STÖRST SKÖRD – Sand perfekt för gurkor Vill man få en riklig skörd av gurka bör man absolut odla den i sand. Eftersom gurkplantorna vill ha hög jordtemperatur är det en stor fördel att jorden är lucker. Då värms den upp bättre, och luckrare material än sand att odla i kan man knappast hitta.

1. Eftersom sanden dessutom håller värmen länge passar den utmärkt som odlingssubstrat i gurkbädden.
2. Jord måste bytas oftare än sand Odlar man gurka i jordbädd bör jorden bytas med högst två års mellanrum.
3. Och odlar man i sandbädd bör man även byta sanden efter 3–4 års odlande i samma sand.
4. Vid byte av jord och sand i gurkbädden bör det gamla materialet tas bort till cirka 40 cm djup.

Det är en stor fördel ur värmesynpunkt om odlingsbädden ligger 20–30 cm högre än omgivande mark. Så inte för tidigt Det vanligaste felet som den ovane gurkodlaren gör är att sådden sker alldeles för tidigt på våren. Tidigare än 6 veckor före det datum då man kan sätta ut plantorna i växthuset skall man inte så gurka.4 veckor före är oftast tillräckligt tidigt för att plantorna skall få lämplig storlek.

• Såtemperatur Sådden måste ske inomhus eftersom 25–30 °C är den idealiska groningstemperaturen.
• Att värma upp växthuset för några gurkplantor är naturligtvis mycket oekonomiskt och även svårt när det gäller så hög temperatur tidigt på våren.
• Ett frö i varje kruka Det är lämpligt att så ett frö i varje kruka, som fylls med såjord.

Krukorna behöver inte vara större än 6–7 cm eftersom plantorna ska planteras om i kraftig­are jord när de har fått sitt första karaktärsbladblad. Grundblandningen med 40 % sand, 40 % gräsklipp och 20% torvmull kan användas direkt till de små plantorna.

1. Mycket ljus och daglig dusch Gurkplantorna vill ha fuktig luft och därför bör man duscha dem dagligen om de skall må bra.
2. De skall stå så ljust som möjligt, gärna med tilläggsbelysning.
3. Temperaturen bör vara mellan 18–20° C.
4. Så fort plant­orna blivit 15–20 cm långa bör de bindas upp vid en blompinne.
5. Annars riskerar de att brytas av när de flyttas.

AVHÄRDNING När det går att hålla så varmt i växthuset att temperaturen inte går under 15 °C på nättema är det dags att plantera ut gurkplantorna, men man skall gå försiktigt tillväga så att plantorna får vänja sig vid växthusmiljön. För snabb avhärdning kan ge brännskador Ett stort fel som många gör är att sätta ut plantorna i växthuset utan att först låta dem vänja sig vid det starkare ljuset och den annor­lunda luften med några timmars växthusvistelse åt gången.

Även om miljön i växthuset är bättre för plantorna än vad den är i rumsfönstret, så tål inte gurkplantorna en alltför snabb om­ställning. Resultatet vid för snabb omställning är oftast att bladen blir vita eller vitfläckiga och ramlar av, det är endast de yngsta bladen som kan ställa om till den nya miljön.

Avhärda så här Det behövs minst en veckas försiktig tillvänjning till det starkare ljuset. Låt plantorna stå i växthuset 2–3 timmar första dagen och öka sedan en timma om dagen, därefter klarar plantorna utflyttningen utan problem. Plantera på kulle Även om gurkbädden ligger högre än omgivande mark bör man plantera varje gurkplanta så att det bildas en liten kulle där den står, 10–15 cm högre än den övriga bädden är lämpligt.

• Eftersom plantförsäljare ibland ger rådet att göra som yrkesodlarna och ställa krukan, som gurkplantan står i, direkt ovanpå bädden vill jag på det bestämdaste avråda från denna “planteringsmetod”.
• Om den skall lyckas krävs dels att plantorna får droppbevattning i krukan och dels att plantorna får sin näring i form av gödselvatten genom samma slang.

För den som vill odla miljövänligt och få goda gurkor och friska plantor passar inte yrkesodlarnas metoder. Gurkor behöver rikligt med näring Gurkplantorna kräver rikligt med näring och därför bör man så snabbt som möjligt efter planteringen lägga färskt eller lagrat gräsklipp på bädden mellan plantorna.

Till gurkbädden bör man inte lägga tjockare lager än 5 cm oavsett om det är färskt eller lagrat gräsklipp man använder. Dessutom bör gräsklippet bland­as upp med lite sand därför att det är mycket viktigt att det kommer luft igenom täckmaterialet ner till rötterna. Gurkbädden skall täckas med ett nytt lager grönmassa efter ca 3 veckor och under hela sommaren lägger man på nya lager 3–5 cm tjockt med 3–4 veckors mellanrum.

Varje gång skall lite sand blandas in i denna grönmassa. Täck och vattna inte intill rothalsen Eftersom gurkplantor lätt drabbas av rothalsröta om det är för låg temperatur, för fuktigt eller något annat fel på miljön bör man undvika att lägga täckmaterialet alldeles intill rothalsen.

Om man lämnar ett område på ca 5 cm fritt från organiskt material och i stället lägger ett par nävar sand mot rothalsen är risken för rothalsröta mycket liten. Vattna aldrig intill rothalsen. Vattning och duschning Vattningen av gurkplantorna skall göras var eller varannan dag. Till en början med endast ett par liter per planta och så små­ningom, när plantorna är ett par månader gamla, ca 5 liter per planta.

Men det är viktigt att hela bädden vattnas så att allt täckmaterial hålls fuktigt. Även gångar och väggar bör hållas fuktiga när det är soligt och varmt. Den första tiden, 2–3 veckor efter plantering på bädden, måste man vattna direkt på jordklumpen också, därför att så länge som inte rötterna har nått ut i den omgivande sanden eller jorden för­brukar rötterna i jordklumpen mera vatten än det som kommer in i jordklumpen enbart genom att sanden intill är våt.

Genom att lyfta försiktigt på täckmaterialet intill plantorna ser man ganska snart hur rötterna har växt ut i sanden och då behöv­er man inte längre vattna intill plantorna. Ja, man bör helst inte vattna intill dem därför att rothalsen på gurkorna är mycket känslig för diverse svampangrepp och desto fuktigare det är intill rothalsen desto större risk är det för angrepp.

Gurkplantor skall ha fuktig luft och därför skall de duschas ofta när det är sol och varmt. Var noga med att även duscha under­sidan på bladen, så är det mindre risk för spinnangrepp. När det ibland blir mulet och kallt skall man däremot inte duscha plantorna såvida man inte har värme påkopplad i växthuset.

Gallring och toppning Även om det är frestande att låta alla gurkämnen som kommer på stammen få gå fram bör man skära bort vartannat på ett tidigt stadium. De skall skäras bort alldeles intill stammen. Gallrar man inte bort en del gurkämnen är det stor risk för att en hel del gulnar så att det under 2-3 veckors tid inte finns några på gång, men sedan växer det fram nya igen.

Låter man bli att gallra fruktämnen blir man visserligen inte utan gurkor, men det blir en ojämn tillväxt så att man tidvis blir helt utan färdiga gurkor. Varje planta ger tillräckligt stora mängder även när många gurkämnen gallras bort. En skörd på 40-50 gurkor per planta är normalt när de odlas i sandbädd och får gräsklipp som näring.

• När plantorna har nått taket toppas de och sedan växer det snabbt fram sidogrenar vid varje blad.
• Dessa sidogrenar skall sedan toppas över 1-2 blad beroende på vilket avstånd det är till närmaste gurkplanta eller andra växter.
• Mera än 2 blad bör man inte låta det växa ut på varje sidogren.
• Vid varje bladfäste på sidogrenen växer det ut ett gurkämne, och har man inte för många gurkämnen på gång på huvudstammen brukar dessa sidogrenar gå fram fint.

Skörd Gurkorna bör skördas på ett tidigt stadium innan de blivit helt släta. Dels smakar de bättre innan de blivit “mogna”, och dels får man flera färdiga gurkor vid tidig skörd. Ta bort gulnande blad Efterhand som några blad börjar gulna, oftast nerifrån om plantorna är friska, skär man bort bladen intill stammen med en vass kniv.

1. Det bör inte finnas någonting kvar av bladskaftet.
2. Får de gulnande bladen sitta kvar tills de ramlar av är det stor risk för att diverse skadedjur som bladlöss, spinn och trips lockas dit.
3. Risken för svampangrepp ökar också.
4. Sorter Det lönar sig att försöka med några olika sorter därför att smaken på dem kan variera rätt mycket och därför är det bra att försöka med flera olika sorter tills man hittat den man gillar bäst.

Men det råder ingen tvekan om att man bör välja feminina sorter, de har endast honblommor och är bitterfria. Min favoritsort är Bella, eftersom den är både välsmakande och rikgivande utan att kräva alltför hög nattemperatur.

Vad ska man gödsla gurka med?

Näring – Gurkor i kärl kräver i regel mer näring än frilandsgurkor. Gödsla redan efter ett par veckor med till exempel hönsgödsel, stallgödsel eller grönsaksgödsel och näringsvattna därefter regelbundet under sommaren. Bladen ska vara friskt gröna och inte gulnande. Läs också: Odla klimatsmart – tillverka eget gödselvatten

Får man ta med grönsaker?

Ta med animaliska produkter, livsmedel eller växter på resan i EU – Your Europe På den här sidan Senast kontrollerat: 29/04/2022 Om du reser inom EU kan du ta med dig kött- och mjölkprodukter bara de är för eget bruk, Du får också ta med dig växter och växtprodukter, t.ex.

snittblommor, frukt eller grönsaker, om de har odlats i ett EU-land och är fria från skadedjur och sjukdomar. Det här gäller för alla de 27 EU-länderna, Andorra, Island, Liechtenstein, Norge, San Marino och Schweiz. De här reglerna gäller också när du transporterar kött-, mjölk- eller växtprodukter i bagaget, beställer dem på nätet eller får dem på posten.

Vid lokala utbrott av djursjukdomar eller skadegörare kan det införas begränsningar om hurdana och hur många produkter du får ta med dig.

Vilka frukter och grönsaker avsöndrar eten?

Vilka växter utsöndrar etylen? – Avokado, äpplen och bananer hör till de frukter som utsöndrar mycket etylengas. Så kallat klimakteriska växter som är i slutet av sin mognad avger mer etylen än andra. Till dem hör äpple, avokado, banan, melon, kiwi och tomat. Äpple är den frukt som visat sig avge mest etylen.