Vilka Grönsaker Passar Att Odla Tillsammans?

Kombinationer jag gillar – Exempel på grönsaker jag tycker passar bra att odla tillsammans för att få fin skörd på begränsad yta är:

Majs + sallat, låga brytbönor, rödbetor, tomater, squash eller pumpaSparris + sallat, rödbetor, persilja eller brytbönorPotatis + solrosorSallat + purjolök, lök, gräslök,Kål + sallatTomat + morot, sallat, basilika, trädgårdsportulak, nyzeeländsk spenat

När jag väljer grönsaker att odla är jag väldigt intresserad av att kika på den slutliga höjden. Det är viktigt för att kunna kombinera med rätt grönsak eller blomma. På vissa platser går jag helt bananas i kombinationerna och planterar hej vilt. I tunnelväxthuset står just nu en bädd med följande innehåll: fem sorters sallat, tre sorters huvudkål (spetskål, savoykål, sommarkål), majrova, broccoli, bladselleri. I tunnelväxthuset fyller mängder av grönsaker upp de tidiga bäddarna. Här växer bland annat flera sorters sallat, majrova och savoykål.

Vilka grönsaker passar inte ihop?

Det finns många anledningar att samplantera växter. Den ena växten kan hålla borta skadedjur från den andra, en annan kan fixera kväve så att det blir tillgängligt för de andra växterna. Växter kan samplanteras för att de växer på olika nivåer, både ovanför och under jord.

Då kan rötterna breda ut sig på olika djup utan att konkurrera om utrymme och ovan jord kan en högre soltålig växt kanske skugga en annan som behöver mer skugga Det finns inte så mycket forskning som visar på de exakta utbytesvinsterna för växterna.
Men det finns månghundraåriga praktiska erfarenheter kring samplantering som är värda att lyssna till.

Där det verkligen finns stöd från forskning på att växter kan ha utbyte av varandra är vad gäller kvävefixering, fosfor och kaliumupptag.95% av alla växter samarbetar med svampar. eller mykhorriza för att få kväve och mineraler. Växtens rötter möts då av svamphyfer där hyferna får kolhydrater, eller socker av växten och växten får kväve och mineraler.


Vad	Trivs med	Trivs inte med	Egenskap
Aubergine	Bönor
Basilika	Tomat, chili, oregano, sparris	Salvia	Vissa påstår att smak på tomat och basilika förbättras om de planteras ihop.
Betor	Blomsterböna, kålrabbi, kålrot, rödlök
Blomsterböna	Betor, kålrot, selleri
Blomkål	Bönor, selleri	Ej efter spenat	ger god smak
Bondbönor	Dill, potatis, spenat
Buskbönor	Gurka, jordgubbar, kryddväxter, kålväxter, mangold, morötter(tidiga), potatis, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater	Fänkål, gladiolus, lök, purjolök, vitlök, ärtor
Chili	Basilika, Salladslök
Dill	Gräslök, gurka, kålväxter, lök, morötter, persilja, rödbeta, sparris, sallat, kål, Salladslök	Morot, tomater, chili	Perfekt för pollinerare, kan korspollineras med morot. Dill kan dra till sig predatorer som äter upp kålfjärilslarver.
Endivesallat	Fänkål, kålväxter, lök, stångbönor
Fruktträd	Krasse, nyzeeländsk spenat, pepparrot, vitlök
Fänkål	Gurka, sallat, salvia, ärtor	Buskbönor, stångbönor, tomater
Gräslök	Morötter (tidiga)	Bönor, ärtor
Gurka	Bönor, dill, fänkål, jordärtskockor, kålväxter, lök, majs, rödbetor, selleri, vitlök, ärtor	Kryddväxter, potatis, rädisor, rättika, tomater
Hallon	Spenat, vitlök
Jordgubbar	Bönor, gurkört, lök, purjo, rosenkrage, rädisor, rättika, spenat, vitlök, ärtor, gran- och tallbarr	Kålväxter, tomater	Gurkört håller skadeinsekter borta och attraherar pollinerare, plus att jordgubbarna smakar bättre. Vitlök håller kvalster borta.
Jordärtskocka	Gurka	Potatis
Koriander	Spenat, bönor, ärtor	Fänkål	Planteras gärna nära morot och kål för att hålla borta insekter.
Krusbär		Potatis
Kålväxter	Betor, bönor, dill, gullris, gurka, kamomill, lök, mangold, rabarber, rädisa, rättika, rödbeta, salvia, selleri, spenat, stångbönor, tomater, ärtor. Aromatiska örter och ringblommor.	Jordgubbar, kålväxter, potatis, purjo, vitlök	Aromatiska örter och ringblommor avvisar kålfjärilens larver
Lök	Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, kålväxter, sallat	Buskbönor, stångbönor
Majs	Gurka, sallat, squash, tomater, ärtor	Selleri
Mangold	Buskbönor, kålväxter
Morötter	Buskbönor, dill, gräslök, lök, sallat, tomater, vitlök, ärtor
Mynta	Tomat, chili, kål, sallat, ärtor	Persilja, kamomill	Deras starka doft kan förvilla insekter.
Nässlor	Tomater
Pepparmynta	Sallad, tomater
Pepparrot	Fruktträd
Persilja	Tomat, chili, potatis, ärtor, dill, sparris, tomater	Mynta, sallat	Tips, persilja får rosor att dofta mer om du planterar dem vid roten.
Potatis	Bondbönor, buskbönor, solros, spenat	Gurka, jordärtskocka, krusbär, kålväxter, selleri, tomater
Purjolök	Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater	Buskbönor, kålväxter, stångbönor
Rabarber	Buskbönor, kålväxter, sallat, spenat
Ringblommor	Kålväxter, tomater
Rosor	Pepparmynta och vitlök		vitlök avvisar bladlöss
Rosmarin	Kål, chili, salvia, bönor	Morot, potatis	Håller insekter borta.
Rädisor, Rättika	Buskbönor, jordgubbar, kålväxter, sallat, spenat, stångbönor, tomater, ärtor	Gurka
Rödbetor	Buskbönor, dill, gurka, kålväxter, vitlök	Spenat
Rödlök	Betor
Sallad	Dill, fänkål, gurka, jordgubbar, kålväxter, lök, körvel (ger täta huvud och håller bladlössen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rädisa, rättika, sparris, stångbönor, svartrot, tomater, ärtor	Fänkål, persilja, selleri
Salladslök	Kål, sallad, persilja	Bönor, ärtor. Spenat	Kan hålla insekter på avstånd.
Salvia	Kål, morot, rosmarin	Gurka, salladslök	Kan hålla borta kålmask, attraherar pollinerare.
Selleri	Gurka, kålväxter, purjolök, stångbönor, tomater	Majs, potatis, sallat
Solros	Gurka, Potatis
Sparris	Basilika, dill, kålväxter, persilja, sallat, tomater
Spenat	Hallon, jordgubbar, kålväxter, potatis, rabarber, rädisor, rättika, stångbönor, tomater	Rödbetor
Sojabönor	Trivs överallt		Stimulerar alla växter i närheten
Squash	Bönor, ärtor, gurkört	Potatis, kryddväxter, tomat	Gurkört sägs förbättra smak och tillväxt samt attraherar pollinerare. Ärtor, bönor kan hjälpa till fixera kväve, klättra.
Stångbönor	Gurka, krasse, kålväxter, rädisa, rättika, sallat, selleri, spenat	Fänkål, lök, purjo, vitlök, ärtor
Svartrot	Kålrabbi, purjo, sallat
Timjan	Kål, sallat		Attraherar pollinerare och rovkvalster. Håller kålmasken borta.
Tomat	Basilika, Gräslök, krasse, kålväxter, majs, morot, nässlor, nyzeeländsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rädisa, rättika, sallat, salladslök, selleri, sparris, spenat, tagetes, vitlök.	Potatis, kål, dill, fänkål,	Tagetes (skyddar mot nematoder)
Vitlök	Fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor, rödbetor, tomater	Kålväxter, stångbönor, ärtor
Ärtor	Dill, fänkål, gurka, kålväxter, majs, morötter, rädisa, rättika, sallat	Bönor, gräslök, potatis, purjo, stångbönor, tomater, vitlök

Vad ska man inte plantera tillsammans?

Alla har inte plats eller lust att ha ett grönsaksland hemma. Vissa av oss har bara en balkong och vissa ett söderfönster. Oavsett hur mycket plats man har kan man odla grönsaker. Och man kan odla mer än man tror – om man samplanterar. Text och bild: Anna Theorin Samplantering av grönsaker betyder helt enkelt som det låter att man odlar olika grönsaker tillsammans i en kruka. Innan vi går igenom vilka plantor man kan samodla så kommer det lite praktiskt information som ni behöver veta.

När man odlar i en behållare som en kruka eller i en pallkrage, så är det viktigt att man använder bra jord och att man tillför näring under hela sommaren. Växterna kan inte ta upp någon näring ur marken och för att växa och frodas behövs näring. Speciellt om man odlar flera olika grönsaker i en behållare tillsammans.

Ett bra grönsaksgödsel som jag använder hittar ni här
Vattningen är viktig, ju mer grönsaker i en kruka desto mer vatten går åt dagligen. Vattna gärna igenom hela krukan mer sällan än att strövattna lite då och då. Man vill att rötterna söker sig ner i krukan och inte mot ytan.

Vissa växter ska absolut inte samplanteras. Detta gäller tomat och potatis som lätt smittar varandra med potatisbladmögel annars. Potatis och tomat är nämligen släkt och de kan få samma sjukdomar.

När man ska bestämma vilka växter man ska samodla så måste man se till vad de växterna behöver och vill ha. Timjan ska inte samplanteras med gurkor eftersom timjan gärna vill torka ut lite och gurkor dricker ofantligt mycket mer vatten. Timjan och rosmarin går däremot väldigt bra att odla ihop eftersom de vill ha samma förutsättningar. De man också behöver tänka på är att om man har tomater och gurka som man binder upp så får man massvis med plats i krukan för andra grönsaker och örter. Busktomater kan bli ganska breda så då får man plantera i ytterkant av krukan, även det går bra såklart och då kan man sätta grönsaker som växer neråt i marken, som sommarmorot och rädisor. Du kan självklart även blanda som du vill, om du har en kruka med högväxta ärtor eller bönor kan du ha lågväxande ärtor och bönor i samma kruka eller blanda med bladgrönsaker. Om du odlar potatis i krukor kan du så snabbväxande grönsaker emellan potatisblasten så som rädisor, spenat och plocksallat. Blommande tomat med sallat på tillväxt under. Även kryddväxter från samma sort passar fint att samplantera. Olika myntor i en kruka ser inte bara vackert ut, doften från de olika sorterna blandar sig tillsammans och blir helt magiskt. Limegrön Äppelmynta med mörkt Chokladmynta är fantastiskt vackert ihop! Det som är det roliga med samplantering av grönsaker är att man kan testa sig fram själv.

Tänk på sluthöjden av grönsaken, kommer den växa upp eller ner i marken som en rädisa/morot.
Blanda höga grönsaker med låga.
Blanda snabbväxande grönsaker med långsamma (ex blanda kål med sådda rädisor).
Och det viktigaste, samplantera de växter som vill ha samma förutsättningar.

Lycka till!

Vad trivs ihop med gurka?

Odla Gurka Odla gurka är enkelt. Tomater är väldigt enkla att odla i sin egen trädgård, men vad vore tomaten utan sin goda vän gurkan? Gurkor är nästan lika vanlig i svenska växthus som tomaten och det är verkligen inte konstigt med tanke på hur bra de passar ihop.

Gurka och tomat är ett så vanligt inslag i den svenska salladen att det nästan inte går att skilja dem åt, och så borde det vara i trädgården också. Odla dina egna gurkor – Växthus Gurkor kan växa fantastiskt fint under den svenska sommaren men vill gärna ha ett växthus. Gurkan trivs bäst i temperaturer runt 25 grader och är extremt känslig för låga temperaturer.

Redan vid 10 grader kan gurkan börja hänga och just därför är ett växthus att föredra. Gurka planteras helst långt ifrån växthusdörren, om man inte har ventilationsfönster, då drag från denna kan föra med sig både kyla och sjukdomar. Odla dina egna gurkor – Försådd Gurkor sås oftast från frön och mår bra av att försås inomhus innan de skall ut till växthuset.

Eftersom gurkplantan är så känslig mot kyla hjälper det också att ha en liten buffert mellan det att man planterar gurkan tills det är säkert att plantera ut den i växthuset.
Plantera fröet i en kruka såjord och se till att den står varmt men inte i direkt solljus.
Rukan bör vattnas underifrån, ytan kan duschas om den är torr, och så snart jorden ute i växthuset är 15 grader kan man sätta ut plantan.

Givetvis kan man vänta lite men inte för länge, en större gurkplanta kräver mer vatten och näring än vad som är möjligt att ge den i en liten kruka. Odla dina egna gurkor – Plantera Gurkor kan planteras ihop med tomater i ett växthus men de trivs bäst i en helt annan jord så det bästa är att skilja dem åt något.

Jorden bör vara fuktighetshållande, mullrik och väldigt näringsrik med en temperatur på 15-20 grader C och ett pH-värde runt 7,0. Gurkor har ett enormt behov av både näring och kalcium så det gäller att gödsla ofta, dock är det viktigt att gödselmedlet är klorfritt. Väl brunnen stallgödsel fungerar väldigt bra.

En rejäl gödsling på hösten besparar dig mycket arbete på våren så planera i förväg om du skall plantera gurka. Gurkplantor planteras runt 50 cm ifrån varandra men inte ner i jorden utan i små kullar ovanpå marknivån. Väl på plats vattnar man plantan lätt och gurkan är på plats.

Odla dina egna gurkor – Skötsel Som tidigare nämnts behöver en gurkplanta enorma mängder vatten och bör vattnas minst en gång varje dag då solen står som högst. Tillför även gödsling regelbundet, en blandning av benmjöl, blodmjöl och Algomin är perfekt för ändamålet. Under varma perioder kan man rent av få vattna oftare och lufta ur växthuset så att det inte blir för varmt.

Om det finns risk för kyla kan man ställa in en kupévärmare i växthuset över natten, då finns det dock risk för att det blir för varmt istället. För att vara säker på att pollinering sker kan man gnida hanblommor och honblommor mot varandra, de är enkla att skilja åt för honblommor har ett fruktämne bakom blomman som hanblommor saknar.

Om gurkplantan toppas vid manshöjd och stöttas med en blompinne kommer den stå stadigt även med frukt och man behöver inte oroa sig för att den skall brytas av. Vänta inte med att skörda gurkorna tills det är för sent, för stora gurkor är vattnigare och har mindre smak än de något mindre och det vore synd att inte få perfekta gurkor för sitt slit.

: Odla Gurka

Vad trivs ihop med paprika?

Vad kan passa att plantera tillsammans med chili och paprika? – Gräs, kryddor och andra bladväxter som till exempel är fina att samplantera eller ställa tillsammans med chili och paprika. Tomater önskar samma vård och omsorg och kan på så sätt passa att plantera i samma kärl. Tänk bara på att det finns ordentligt med utrymme både för rötter och planta att växa i.

Vilka växter trivs med tomater?

Untitled Document 6. Vxter som trivs och vxter som inte trivs ihop

Vxt	Trivs med	Trivs inte med
Basilika	Sparris, tomat
Betor	Blomsterbna, klrabbi, klrot, rdlk
Blomsterbna	Betor, klrot, selleri
Blomkl	Bnor, selleri (ger god smak)	Ej efter spenat
Bondbnor	Dill, potatis, spenat
Buskbnor	Gurka, jordgubbar, kryddvxter, klvxter, mangold, mortter(tidiga), potatis, rabarber, rdisa, rttika, rdbeta, sallat, selleri, sommarkyndel, spenat, tomater	Fnkl, gladiolus, lk, purjolk, vitlk, rtor
Dill	Grslk, gurka, klvxter, lk, mortter, persilja, rdbeta, sparris
Endivsallat	Fnkl, klvxter, lk, stngbnor
Frukttrd	Krasse, nyzeelndsk spenat, pepparrot, vitlk
Fnkl	Gurka, sallat, salvia, rtor	Buskbnor, stngbnor, tomater
Grslk	Mortter (tidiga)	Bnor, rtor
Gurka	Bnor, dill, fnkl, jordrtskockor, klvxter, lk, majs, rdbetor, selleri, vitlk, rtor	Kryddvxter, potatis, rdisor, rttika, tomater
Hallon	Spenat, vitlk
Jordgubbar	Bnor, gurkrt, lk, purjo, rosenkrage, rdisor, rttika, spenat, vitlk(mot kvalster), rtor, gran- och tallbarr	Klvxter, tomater
Jordrtskocka	Gurka	Potatis
Krusbr		Potatis
Klvxter	Betor, bnor, dill, gullris, gurka, kamomill, lk, mangold, rabarber, rdisa, rttika, rdbeta, salvia, selleri, spenat, stngbnor, tomater, rtor. Aromatiska rter och ringblommor (avvisar klfjrilens larver)	Jordgubbar, klvxter, potatis, purjo, vitlk
Lk	Dill, endivsallat, gurka, jordgubbar, klvxter, sallat	Buskbnor, stngbnor
Majs	Gurka, sallat, squash, tomater, rtor	Selleri
Mangold	Buskbnor, klvxter
Mortter	Buskbnor, dill, grslk, lk, sallat, tomater, vitlk, rtor
Nsslor	Tomater
Pepparmynta	Sallat, tomater
Pepparrot	Frukttrd
Persilja	Dill, sparris, tomater	Sallat
Potatis	Bondbnor, buskbnor, solros, spenat	Gurka, jordrtskocka, krusbr, klvxter, selleri, tomater
Purjolk	Jordgubbar, sallat, selleri, svartrot, tomater	Buskbnor, klvxter, stngbnor
Rabarber	Buskbnor, klvxter, sallat, spenat
Ringblommor	Klvxter, tomater
Rosor	Pepparmynta och vitlk (avvisar bladlss)
Rdisor	Buskbnor, jordgubbar, klvxter, sallat, spenat, stngbnor, tomater, rtor	Gurka
Rttika	Buskbnor, jordgubbar, klvxter, sallat, spenat, stngbnor, tomater, rtor	Gurka
Rdbetor	Buskbnor, dill, gurka, klvxter, vitlk	Spenat
Rdlk	Betor
Sallat	Dill, fnkl, gurka, jordgubbar, klvxter, lk, krvel (ger tta huvud och hller bladlssen borta), majs, morot, pepparmynta, purjo, rabarber, rdisa, rttika, sparris, stngbnor, svartrot, tomater, rtor	Persilja, selleri
Selleri	Gurka, klvxter, purjolk, stngbnor, tomater	Majs, potatis, sallat
Solros	Gurka, potatis
Sojabnor	Trivs verallt, stimulerar alla vxter i nrheten
Sparris	Basilika, dill, klvxter, persilja, sallat, tomater
Spenat	Hallon, jordgubbar, klvxter, potatis, rabarber, rdisor, rttika, stngbnor, tomater	Rdbetor
Squash	Krasse, majs
Stngbnor	Gurka, krasse, klvxter, rdisa, rttika, sallat, selleri, spenat	Fnkl, lk, purjo, vitlk, rtor
Svartrot	Klrabbi, purjo, sallat
Tomater	Grslk, krasse, klvxter, majs, morot, nsslor, nyzeelndsk spenat, pepparmynta, persilja, purjo, ringblomma, rdisa, rttika, sallat, selleri, sparris, spenat, tagetes (skyddar mot nematoder), vitlk	Fnkl, gurka, jordgubbar, potatis, rtor
Vitlk	Frukttrd, gurka, hallon, jordgubbar, mortter, rosor, rdbetor, tomater	Klvxter, stngbnor, rtor
ggplanta	Bnor
rtor	Dill, fnkl, gurka, klvxter, majs, mortter, rdisa, rttika, sallat	Bnor, grslk, potatis, purjo, stngbnor, tomater, vitlk

Untitled Document

Vilka örter trivs inte ihop?

Örter som trivs tillsammans – När du har bestämt dig för vilka örter du vill odla, samt vart de ska odlas, behöver du vara uppmärksam på vilka örter som går bra att odla tillsammans. Olika örter tycker nämligen mer eller mindre om att växa tillsammans med andra örter. Örter som trivs ihop:

Mejram, dill, gräslök och kamomill Rosmarin och timjan Salvia och oregano Persilja, dill och gräslök

Örter som inte trivs ihop:

Koriander och fänkål Kamomill och mynta Timjan och oregano

Vad ska man lägga i botten på pallkragar?

Odla i pallkrage Att odla i pallkrage är både enkelt och praktiskt. Det passar dig som har lite mindre tid att ägna din trädgård, men också dig som vill slippa gräva, snickra eller böja dig hela vägen ner till jorden. Förläng hållbarheten på din pallkrage genom att olja in den med träolja innan användning, till exempel linolja. En pallkrage på höjden räcker om du ska odla sallat, spenat och rädisor. Vill du odla rotfrukter, potatis eller kraftigväxande grönsaker som squash, majs eller kål är det mer praktiskt med två kragar på höjden. Tre kragar är lämpligt om du vill slippa böja dig så djupt, men räkna med att behöva större mängder jord då. Fyll pallkragen med jord. I botten kan du lägga halvförmultnad kompost, gammal trädgårdsjord eller töm jordsäckarna från i fjol. Övre skiktet består med fördel av en kombination av välförmultnad kompostjord, kogödsel på säck (även kallad naturgödsel) och jord på säck.

Välj en bra jord, till exempel grönsaksjord, ekologisk jord eller planteringsjord. En stor fördel med att ha köpt jord från säck överst i pallkragen är att det blir mindre ogräs. Att sätta igång pallkrageodlingen gör du enkelt på en helg. Det enda du behöver är pallkragar, 3–4 säckar jord/krage, cirka 200 liter (eller motsvarande mängd kompost).

Komplettera med impregneringsolja och färg om du vill. Nästa avsnitt handlar om den första sådden! Text och bild: Eva Robild

Måste man byta ut jord i pallkragar?

Byta jord i pallkragar – Jord är mycket sällan något som förbukas och måste bytas ut, den kan användas om och om igen. Nyckeln för att få en bra jord är att ständigt förbättra den. Att byta jord i pallkragar är sällan nödvändigt. Dessa pallkragar anlades med köpt jord från påse, som är mestadels baserad på luftig torv. Den är nästen omöjlig att odla i och behöver förbättras med både organiskt material och gödselvatten för att prestera bra. Den senaste tiden har flera odlare frågat mig om när – och hur – och om de ska byta jord i sina pallkragar.

Jag förstår att det är en vanlig fundering och vill gärna dela mina tankar om saken.
Det korta svaret på frågan om man ska byta jord i pallkragar, är: Nej, du behöver i princip aldrig byta jord i dina pallkragar.
Många som odlar första gången tror att jord är en förbrukningsvara.
Att vi odlar i den en tid och sedan behöver ersätta den med ny, lite så som vi gör när vi odlar krukväxter inomhus.

Att ny jord ersätter gammal för att den nya jorden är bättre. Det här är en miss, som är bra att reda ut.

Kan man odla potatis och tomater tillsammans?

Plantera med mellanrum – Just för att potatisen och tomaten är så nära besläktade sprids också mögel snabbt däremellan. Därför ska du inte plantera tomat och potatis nära varandra, utan håll dem isär. Du kan också säkra genom att hålla potatisplantorna med lite mellanrum så sprids möglet mindre lätt.

Vad trivs med morötter?

Skydda morötter mot skadeinsekter – Inte bara vi gillar de söta rotfrukterna, även skadeinsekter dras till morötter. De vanligaste är morotsflugans larver som gnager gångar i roten, morotsbladloppans larver som orsakar krussjuka, samt jordflylarver som gnager runda hål runt nacken på morötterna.

Det går att skydda plantorna effektivt genom att täcka odlingen med fiberduk ända från sådd till augusti. Nackdelen med fibertäckning, förutom att det inte är så estetiskt, är att klimatet blir fuktigt och morötter föredrar luftigt och torrt. Resultatet kan bli att blasten växer mer än rötterna, samt att rötterna får mindre smak.

En alternativ metod är att samodla med andra köksväxter. Svartrot, ärter, sallat, tomat, rädisa, rotpersilja, salvia och framför allt lökväxterna i närheten av morötterna kan förhindra eller dämpa angrepp. Testa även att pudra upprepat med träaska, kalk, algomin eller stenmjöl, vilket gör det otrevligt för äggläggning och bladsugning.

Vad kan man plantera bredvid jordgubbar?

Samodla lök och jordgubbar – Jag spar plats i köksträdgården genom att samodla lök och jordgubbar. De trivs tillsammans och ger odlingen ett muntert grönt uttryck. Köksträdgården blir spännande och effektivt odlad när grönsaker växer tillsammans. Dessutom ser det fint ut när bäddarna fylls av växter med olika utseende. Jordgubbar, purjolök och atlasblomma i en täckodlad bädd, juli 2015. Samma bädd nästan exakt en månad senare, när atlasblomman precis börjat blomma. Lök, purjolök och vitlök trivs fint tillsammans med jordgubbar. Eftersom lök har blast som växer rakt upp passar den fint att odla bland gubbarna, de behöver inte konkurrera om utrymmet.

Däremot är det lite knepigt med gödsling.
Jordgubbar ska ju helst inge gödslas tidigt på säsongen eftersom bladen växer ordentligt då, på bekostnad av bären.
Vitlök och purjo gillar mängder av näring under hela säsongen, så här får jag välja ett mellanting när det gäller hur mycket täckmaterial jag lassar på under säsongen.

Jag försöker också att boosta jorden nu under hösten och langa på gott om maskmat nu. Det har jordgubbarna inget emot. Jag har också provat att odla vitlök i blomsterrabatterna. Det är ett smart sätt att spara plats i köksträdgården på. För mig blir resultatet dock inte så bra, jag är nämligen inte lika bra på att hålla efter perennrabatterna som jag är med ytorna i köksträdgården. Här har jag börjat rama in odlingsbäddar med jordgubbsplantor längs sidorna. I mitten finns plats för grönsaker. Ett knep för att samodla till exempel vitlök och jordgubbar är att rama in en odlingsbädd med jordgubbsplantor och lämna gott om utrymme i mitten av bädden till lök.

Jordgubbarna är perfekta som kantväxter, särskilt för oss som odlar tillsammans med barn. Här är bären lätta att plocka och barnen lockas inte att kliva in i bädden när bären växer i ytterkant. I mitten finns det då plats för flera rader av vitlök. Just nu håller jag på att rama in flera bäddar med just jordgubbar.

Jag har mer yta än jag kan ta hand om nu, eftersom jag utökar odlingen på norrsidan av tomten, och därför fyller gärna ut med jordgubbar. De sköter sig i princip själva under säsongen men ger efterlängtad skörd och begränsar odlingsytan något. I klippet nedan kan du se hur jag beskär mina jordgubbsplantor efter skörd för att minska risk för angrepp och få hanterbara plantor.

Hur många gurkor i en pallkrage?

Odla i pallkrage I en sådan pallkrage får du plats med 6 gurkplantor och runt dessa kan du sätta sallat som gärna växer i halvskuggan som bildas under plantorna. Se till att jorden är ordentligt grundgödslad och mullrik – gurkor behöver mycket näring och trivs i fuktighetshållande jord.

Vill gurka stå soligt?

Ge dina gurkor gott om utrymme, vatten och näring – En slingrande gurkranka har här fått ett riktigt bra växtstöd i form av ett galvaniserat spiralstöd. Gurkor gillar gott om utrymme och massor med sol. Plantera gärna gurkplantorna med ett rejält avstånd mellan varje planta så minskar risken för sjukdomar.

Ska gurkan stå i kruka på balkongen eller uteplatsen så plantera gärna din förodlade gurkplanta i en djup kruka som rymmer minst 10 liter jord.
Säkerställ att det är hål i krukans botten så att överflödigt vatten kan rinna ut.
När gurkan börjar växa till sig ytterligare är det bra att ge gurkans slingrande rankor stöd och även binda upp dem.

På så vis undviker du att plantan bryts och det blir lättare att skörda gurkorna så småningom. Var noga med att näringsvattna ordentligt under hela sommaren. Det finns flytande växtnäring som du kan blanda ned i vattnet lite då och då när du vattnar gurkorna.

Hur många paprika i en pallkrage?

9-12 normalstora sorter av aubergine, paprika, chili mm.

Var trivs paprika bäst?

Var trivs paprikan? – Odla paprikaplantor på en ljus plats, enklast är att ha dem på fönsterbrädan till en början. Du kan använda växtbelysning vid behov. Ljuset gör så att plantorna växer sig starka. När plantorna har börjat växa är det viktigt att du stöttar upp dem med snören eller pinnar.

Vad trivs purjolök med?

Purjolök Allium porrum Purjolöken anses ha utvecklats ur vildpurjon Kajpar (Allium ampeloprasum), som växer vild kring Medelhavet, men också på Öland och Gotland. Den odlades långt innan romartiden, men det var romarna som spred den över stora delar av Europa.

Ejsar Nero, som var tokig också i purjolök, åt så stora mängder för att försköna sin sångröst, att han kallades “™Porrophagus”™ – purjoätaren.Purjon har ett stort näringsbehov, i synnerhet av kväve och kalium och vill ha en djup, mullrik och vattenhållande jord.
Styv lerjord är mindre lämp-lig, därför att rötterna går djupt ner i marken.

Läget för purjon ska helst vara varmt och soligt och jorden bör ha ett relativt högt pH-värde. Ovanligt nog trivs den om den får växa i samma jord flera år i rad, så länge inga jordbundna sjukdomar eller lökflugan och malen drabbar den.Purjolöken besväras sällan av insekter och trivs i närheten av morot, selleri, lök och gurkväxter. SÅDD: Purjolök sås i februari – april inomhus eller i drivbänk i varm (20-25°C) jord. För att påskynda groningen kan fröna blötläggas i ljummet vatten ett dygn innan sådd. Torka av dem och så ca.1 cm djupt och glest. Står plantorna för tätt blir de långa och gängliga.

Purjon blir också kraftigare om bladen, under de första 4-6 veckorna, klippes till en höjd på ca.6 cm.Under förkultiveringen ska plantorna stå ljust, luftigt och ganska svalt. Dras purjon upp inomhus måste man avhärda den successivt någon vecka innan utplanteringen, som sker när frostrisken är över och jorden blivit lite uppvärmd.

Blir temperaturchocken stor ökar risken för stocklöpning. Endast i sydligaste delen av landet kan man så purjo direkt på friland så tidigt som möjligt. AVSTÅND: Under skolningen hålls några cm. avstånd. På friland 10-20 cm. mellan plantorna och 45-60 cm. mellan raderna.

Purjon planteras djupt, i individuella hål eller i en ränna och kupas med jord, hö eller liknande några gånger under säsongen.
Det stimulerar tillväxtpunkten att flytta sig uppåt och ger en längre vit hals.
SKÖRD: Många purjosorter är fullt vinterhärdiga och kan stå ute hela vintern.
Men de fryser fast om man inte täcker jorden med ett tjockt lager hö eller halm.

Kylan är dock inte det största hotet mot att klara vintern, utan det är vätan. Skörda övervintrad purjo innan den börjar växa nästa vår. Den får snart en oätlig blomstock.Oftast skördar man purjolöken på senhösten och jordslår den i växthuset, en täckt drivbänk eller ställer den tätt i en låda med jord, sand eller torv i en kall och lagom fuktig källare.

Den klarar sig så här till långt fram på våren.
Det går också att frysa in purjon utan förvällning, men den förlorar mycket på det.
Då är det bättre att torka den i bitar på ett luftigt och varmt (under 50°C) ställe.
FRÖ: 1g innehåller 300-400 frön.
En portion ger 75-100 plantor och räcker till ca.4 meter vid direktsådd.

Till 1000 plant behövs ca.7g och till 100 sträckmeter 10-20g. : Purjolök

Varför inte odla tomat och potatis?

Akta dig för potatis – Panik för en tomat. Här är en planta som drabbats av potatisbladmögel. Foto: Istock. Potatisen och tomaten är släkt, så nära släkt att man kan ympa en tomatplanta på en potatisstam och få båda att växa. Det innebär att de tyvärr också drabbas av samma sjukdomar.

Potatis drabbas av potatisbladmögel och om de sporerna sprider sig till tomatplantorna är det katastrof. För utom att hålla avståndet mellan tomat och potatis och tänka på vindriktningen kan du se till att tomaterna alltid har det luftigt. Spar på kvävegödslet och plocka bort blad nerifrån allt eftersom tomatplantan växer.

Missa inte Lands nyhetsbrev

Vill tomater ha direkt solljus?

Skötsel tomatplantor –

Placering Tomater vill mogna i solen så välj en solig och varm plats i lä. Vattning Vattna regelbundet, du kan se att bladen hänger om tomatplantan blir för torr. Näring Vattna med växtnäring under hela odlingssäsongen, följ doseringsanvisningen på flaskan. Jordens näring räcker inte hela säsongen. Beskäring och stöd Höga tomatsorter behöver tjuvas, det innebär att du plockar bort de små skott som växter upp i grenvecken. De behöver även bindas upp med hjälp av pinnar och snöre, vissa sorter kan bli uppåt 2 meter på gynnsamma platser. Busk- och ampeltomater behöver vanligtvis inte tjuvas utan de får ett buskigare växtsätt och klarar sig utan stöd.

Vilken gödsel är bäst för tomater?

Tomat hör till gruppen potatisväxter och härstammar från Peru och Chile. Botaniskt sett är tomatfrukten ett bär. Det finns många olika sorter av tomat och man delar in dem efter det sätt de växer. Ampeltomater har ett buskliknande hängande växtsätt och passar att odla i krukor.

Busktomater blir inte heller så höga och passar att odla på friland eller mot en vägg, de behöver inte tjyvas om de inte blir för täta. Högväxande tomater har en genomgående stam och alla sidoskott tas bort allteftersom. De kräver uppbindning för att orka bära skörden. De kan odlas i växthus, på balkong eller mot en södervägg.

Förutom växtsättet varierar form och färg på frukterna med allt från små runda körsbärstomater till stora platta bifftomater. Tomaternas färg kan vara röd, gul, orange, svart och grön. För att växa kräver tomaten mycket värme och ljus samt rikligt med vatten och näring.

Tomater trivs bäst vid 20–25 graders värme. Växtplatsen ska vara vindskyddad men det går att odla både i växthus, på balkonger, mot en vägg och på friland. Jorden måste vara lucker och kraftigt gödslad. I växthus, odlingsbänkar och krukor kan Reko U-jord eller Tomat & chilijord rekommenderas, det går även att odla direkt i jordsäcken.

På friland jordförbättras jorden innan plantering med Grönsaksjord eller kompost. Tomaterna behöver mycket vatten och ett bra tips är att ha en vattentunna nära till hands. Vet man med sig att det kanske finns risk för torka kan man addera Lera till jorden för att öka fukthållningen.

Planteringsavstånd, beroende på sort och växtsätt, ca 30–50 cm. Tomat kan förodlas från frön eller så köper man färdiga plantor i trädgårdsbutiken. Fröna sås i Naturgödslad såjord i feb-april beroende på när man ha möjlighet att plantera ut dem. Täck fröna lätt med jord. Sådden hålls fuktig och skyddas med film eller duk tills fröna har grott.

Lämplig groningstemperatur är 22–25 grader. När fröna har grott flyttas plantorna till en plats med mycket ljus och cirka 18 grader. I de flesta fall behövs extrabelysning vid tidig plantodling. Gödslingen inleds med en svag blandning med flytande växtnäring när plantan har två bladpar.

Plantorna sätts om i REKO-jord eller Tomat & chilijord när de börjar stå tätt.
Flera omplanteringar kan behöva göras innan det är dags för utplantering.
Plantorna planteras ut när de börjar blomma.
Slutplantering kan göras i Tomat & chilijord, U-jord eller REKO U-jord,
Oavsett hur du plantera se till att plantan har minst 10 liter jord.

Plantorna kan sättas betydligt djupare än tidigare om de har blivit långa, ta bara bort blad som riskerar att hamnar under jord. Nya rötter kommer snabbt att bildas från stammen. Stötta plantorna med stödkäppar eller bind upp dem med snöre som snurras runt stammen.

När tomaterna börjar blomma måste de pollineras för att ge frukt, finns inte tillräckligt med insekter måste man göra det för hand genom att skaka lätt på plantan eller pollinera med pensel. Bästa tiden är på förmiddagen när luften är torr och pollenet lätt släpper. Sorter som bara ska växa med en genomgående stam måste ‘tjyvas’, dvs nya skott som växer ut från bladfästena tas bort allt eftersom.

Tjyvarna kan användas som sticklingar, de rotar lätt i såjord. När tillväxten är kraftig och under värmeperioder behöver tomaterna rikligt med vatten. Jorden får aldrig torka ut, då kan frukterna skadas och få sk pistillröta. Allt för ojämn vattning kan även leda till att frukterna spricker.

Allt efter som plantorna växer kan de nedersta bladen tas bort så att det blir luftigt runt plantorna.
På hösten när det är fuktig luft kan tomater lätt drabbas av gråmögel om det inte finns luftväxling där de växer.
Potatisbladmögel är också en vanlig sjukdom på sensommaren, speciellt på friland om man även odlar potatis i närheten.

Gödsla tomatplantorna minst en gång i veckan med flytande växtnäring. Det går även bra att gödsla med Hönsgödsel som blandas ner i jordytan minst en gång i månaden, det är lite enklare när man vattnar med slang. Mycket mörkgröna plantor med kraftiga blad och krulliga toppar är ett tecken på för kraftig gödsling.

Vilka frukter och grönsaker avsöndrar eten?

Vilka växter utsöndrar etylen? – Avokado, äpplen och bananer hör till de frukter som utsöndrar mycket etylengas. Så kallat klimakteriska växter som är i slutet av sin mognad avger mer etylen än andra. Till dem hör äpple, avokado, banan, melon, kiwi och tomat. Äpple är den frukt som visat sig avge mest etylen.

Vilka frukter och grönsaker avger eten?

Etylen | Växternas största fiende Etylengas hör till växternas största fiende i hemmen. Det är en gas som under mognadsprocessen avges av bl a frukt, grönsaker, barrväxter, vissnande växtrester samt rökare. En del blommor är mycket känsliga för etylen.

Gasen får de att mogna för tidigt, vissna, torka in eller missformas. Andra blommor påverkas mindre, några inte alls. Äpple är den frukt som avger mest etylen, men även mogna bananer, melon och kiwi avger etylen liksom tomat. Däremot är inte gurka, potatis och citrusfrukter så skadliga. Men det bästa är att förvara all sorts frukt och grönt åtskilda från blommor.

Även barrväxter som julgran eller cypress avger etylengas och man bör undvika att ha dem i samma utrymme som snittblommor. Rökare avger också mycket etylen. Innan du sätter in en snittblomsbukett så vädra ut i rökiga lokaler. En högre rumstemperatur gör också att effekten av etylengas blir större än i ett svalt utrymme med god ventilation.

Här följer en tabell med exempel på krukväxter och snittblommors känslighet för etylen:MYCKET KÄNSLIGA FÖR ETYLENKrukväxter

begonia browallia fuchsia hibiskus kalanchoë karpaterklocka kornettblomma pelargon rumsask solanum ödesträd

Snittblommor

de flesta nejliksorter korallranka lejongap luktärtluktärt orkidée petunia riddarsporre

MINDRE KÄNSLIGA FÖR ETYLEN Krukväxter

aralia femöring guldax julstjärna kardinalblomma toffelblomma

Snittblommor

alstromeria flamingo freesia rosor syrener

RÄTT OKÄNSLIGA FÖR ETYLEN Krukväxter

azalea gerbera blåöga gladiolus cyklamen krysantemum dracena narcisser fikus påskliljor flamingo tulpan lökväxter murgröna ormbunke primula saintpaulia senecio

: Etylen | Växternas största fiende

Haimati Bhatnagar