Vilket Är Farligast Socker Eller Fett?

Och vinnaren är, – Socker är bara tomma och näringsfattiga kalorier, medan omättade fetter är nyttiga – vissa till och med livsnödvändiga. Socker kan vi leva utan, men fetter (av rätt sort) behöver vi. Sockret tar alltså priset som den största hälsoboven.

Vad är sämst fett eller socker?

Vad är sämst – att äta för mycket fett eller för mycket socker? – Foto: Colourbox Eftersom socker kan omvandlas till fett så är de lika dåliga för levern. Värst är ett kombinerat överintag av dem båda. Ungefär en fjärdedel av det fett som lagras vid fettlever hos människa härstammar från olika sockerarter förutsatt ett högt generellt intag av kolhydrater.

Är fett farligare än socker?

Lagom är bäst – För en näringsmässigt god kost som ger bra mättnadskänsla är det viktigt att äta en balanserad kost och inte enbart fokusera på att utesluta det vita sockret. Ersätts det vita sockret med fett kommer det ge ett stort kaloriintag. Fett ger bra mättnadskänsla men också mer kalorier än både protein och kolhydrater.

Ett gram kolhydrat och protein ger 4 kalorier vardera medan ett gram fett ger mer än det dubbla, 9 kalorier. När det gäller fett är det också viktigt att välja fett av bra kvalité. Rekommendationen är att öka intaget av omättat fett som finns i fet fisk, vegetabiliska oljor, frön och nötter och undvika mättat fett som finns i bland annat snacks, bakverk, smör och feta mejeriprodukter.

Att öka intaget av omättat fett och minska intaget på mättat fett minskar risken för hjärtkärlsjukdom. Äter man mycket protein kommer överskottet av detta att omvandlas till kolhydrater och fett i kroppen. Det finns även vissa tecken på att ett högt proteinintag kan inverka negativt på njurarnas funktion.

Vad innehåller mest energi fett eller socker?

Energigivande näringsämnen –

Kolhydrater är kedjor av sockerarter och beroende på hur de är sammansatta så får de olika egenskaper. I livsmedel så kan de finnas i form av stärkelse, socker och kostfiber. Oavsett detta så ger de energi; 4 kcal/gram eller för kostfiber: 2 kcal/gram. Kolhydraterna är lätta för kroppen att omvandla till energi för hjärnan och musklerna. Välj gärna kolhydrater från grönsaker, frukt och fullkornsprodukter, hellre än från vita livsmedel som vitt ris och vitt bröd. Begränsa intaget av livsmedel med tillsatt socker. Fett är det mest energirika av de energigivande ämnena; varje gram ger 9 kcal. Det är viktigt att få i sig fett eftersom det behövs i kroppen för att kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K men också för hormoner, stötdämning o s v. Välj mer av de omättade fettsyrorna som finns i exempelvis fet fisk, rapsolja, valnötter, avokado och olivolja och minska intaget på fett från mejeriprodukter, kött och chark. Protein är molekyler som är uppbyggda av aminosyror och finns mycket av i kött, fisk, fågel, ägg och mejeriprodukter men även i vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor, linser och spannmålsprodukter. Varje gram protein ger 4 kcal.

Är socker verkligen så farligt?

Kan man bli beroende av socker, som av en drog? – – Hjärnans belöningssystem signalerar kraftfullt när vi äter något sött, särskilt när det är en kombination av sött och fett, men socker är inte beroendeframkallande på samma sätt som alkohol eller nikotin, säger Ingrid Larsson.

1. I de svenska kostråden från Livsmedelsverket konstateras att för mycket socker ökar risken för fetma, typ-2-diabetes, sjukdomar i hjärtat och blodkärlen samt cancer.
2. Söta drycker är särskilt kopplade till risk för fetma eftersom de ger många kalorier men inte mättar.
3. Att risken för att få karies också ökar när man äter och dricker mycket socker är väl känt.

– Sockret ger munnens bakterier lättåtkomlig näring som gör att de bildar syror som fräter på tänderna, så startar karies, säger Dan Ericson som är professor på Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet. Karies är den vanligaste av alla icke smittsamma sjukdomar i världen.

Vilket fett ska man undvika?

Fett finns av tre olika slag – Fett kan vara mättat, enkelomättat och fleromättat, och det är viktigt att vara selektiv i sitt val av fetter och samtidigt, på grund av den höga energitätheten, se till att mängderna inte blir för stora. Generellt kan man säga att man ska vara försiktig med intaget av de mättade fetterna, som bland annat finns i kött och mejeriprodukter, medan de enkelomättade och fleromättade fetterna tillhör de bättre varianterna.

Kan man bli frisk från fettlever?

Fettlever – en lömsk sjukdom Bild: Shutterstock Av Essi Kähkönen • Fettlever är en åkomma som drabbar i synnerhet fysiskt inaktiva människor med bukfetma. Den goda nyheten är att också diabetiker med fettlever vanligtvis återhämtar sig om de får bukt med vikten och ändrar livsstil.

1. En ny studie visar att redan små mänger alkohol är en risk vid fettlever.
2. Varför har fettlever blivit en folksjukdom i Finland? En av orsakerna är att fysiskt inaktiva människor med bukfetma har en tendens att utveckla fettlever.
3. Redan nu är majoriteten av den vuxna befolkningen i vårt land överviktig, och alltför få orkar motionerna regelbundet.

Uppskattningsvis 70–80 procent av alla med bukfetma har fettlever. Risken ökar om kvinnor har ett midjemått på mer än 88 centimeter och män ett midjemått på mer än 102 centimeter. Utöver övervikt är typ 2-diabetes, hypertoni och dåliga kolesterolvärden riskfaktorer för fettlever.

1. Vad händer vid förfettning av levern? Som namnet säger betyder fettlever att det ansamlas fett i levercellerna.
2. Normalt innehåller cellerna inget fett men vid bukfetma i kombination med andra riskfaktorer bildas det fett i levern.
3. En fettlever kan vara inflammerad och i sådana fall talar man om inflammatorisk fettleversjukdom.

Den varianten leder i sin tur till allvarlig leversvikt, levercirros, hos en del patienter. Hur lätt blir fettlever levercirros? Lyckligtvis är det sällsynt att fettlever utvecklas till levercirros. De flesta med fettlever drabbas aldrig av levercirros.

Hos vissa framskrider leversjukdomen långsamt och levern drabbas av cirros först flera decennier efter att de fick fettlever. Hos vissa människor utvecklas cirros emellertid relativt snabbt, inom 10–20 år. Årligen dör omkring tusen finländare av levercirros. Siffran förväntas stiga de kommande åren till följd av överviktsepidemin inom befolkningen.

Hur kan fettleverpatienter veta om de hör till riskgruppen för cirros? Det kan de inte veta eftersom det inte finns någon säker kunskap om vilka riskfaktorerna är. Levercirros går inte heller att screena. Följaktligen är det viktigt att hålla ett öga på leverpatienters tillstånd med regelbundna leverprover.

• Vid behov kan man ta en provbit av levern.
• Det finns inga som helst metoder för att rädda en lever som har drabbats av cirros, även om det i viss utsträckning går att förhindra att cirrosen framskrider.
• Vid levercirros i slutstadiet är levertransplantation det enda alternativet.
• Vad innebär inflammatorisk fettleversjukdom? En femtedel av personer med fettlever utvecklar förr eller senare inflammatorisk fettleversjukdom, som också kallas steatohepatit.

Den inflammerade levern bildar bindväv, det vill säga fibros. När fibrosutvecklingen gått tillräckligt lång är levercirros ett faktum. För närvarande finns det inget läkemedel för att bota sjukdomen, utan inflammationen måste behandlas med uttalade livsstilsförändringar.

1. Varför är typ 2-diabetes en ytterligare risk för fettlever? Typ 2-diabetes är en fristående riskfaktor för fettlever på samma sätt som stor alkoholkonsumtion eller bukfetma.
2. Risksambandet mellan diabetes och levercirros antas hänga samman med insulinresistens samt metabola syndromet som vanligen finns i bakgrunden vid typ 2-diabetes.

Uppskattningsvis två tredjedelar av vuxna med typ 2-diabetes har fettlever. Hur stor riskfaktor för fettlever är alkohol? Redan en liten mängd alkohol utgör en risk vid fettlever eftersom risken för cirros ökar av alkohol. Hos personer med fettlever fördubblas risken för leversjukdom med allvarliga symtom redan av 10–20 gram alkohol av vilket slag som helst jämfört med personer som inte alls använder alkohol.

Det visar en finländsk studie. Den mängden kommer man lätt upp till med ett eller två standardglas alkohol. Den som har fettlever gör klokast i att begränsa alkoholkonsumtionen till ett minimum eller i att sluta helt dricka alkohol. Det finns nämligen ingen säker alkoholgräns för vad levern tål. Vilka symtom ger fettlever och hur diagnostiseras sjukdomen? Fettlever uppvisar inga symtom alls, och tillståndet syns inte nödvändigtvis heller i laboratorievärdena.

Symtomen, bland annat gul hud, uppträder vanligen först när leversjukdomen framskridit till cirrosstadiet. Uttalad förfettning av levern kan upptäckas vid ultraljudsundersökning. Men undersökningen säger ingenting om en eventuell inflammation i levern.

En inflammatorisk leversjukdom kan bara diagnostiseras med hjälp av en provbit från levern. Kan fettlever läka? Fettlever och till och med inflammatorisk leversjukdom kan läka men det kräver bestående förändringar i levnadsvanorna. Levern återhämtar sig ofta när man går ner tillräckligt mycket i vikt, rör på sig regelbundet, äter hälsosamt och slutar dricka alkohol.

Hur påverkas blodsockerbalansen och risken för följdsjukdomar av fettlever? Insulinresistens kan förvärras av fettlever. Men levern mår bra av att diabetikern tar väl hand om sin diabetes. Vissa diabetesläkemedel verkar vara till fördel för fettlever eftersom de minskar mängden fett i levercellerna.

• Sådana läkemedel är bland annat pioglitazon, liraglutid och sitagliptin.
• Det finns ingen säker kunskap om i vilken omfattning fettlever är en betydande riskfaktor för följdsjukdomar vid diabetes.
• Det finns dock tecken som tyder på en risk eftersom till exempel njursvikt är en större risk för diabetiker med fettlever än för diabetiker med frisk lever.

Upptäcks fettlever hos diabetiker i tid inom vården? Inte nödvändigtvis. Normala laboratorievärden vid leverprov kan ligga inom gränsen för referensvärdena också när man har fettlever. Ett tydligare tecken på fettlever är midjemåttet: om en diabetiker har bukfetma är det mycket sannolikt att han eller hon har fettlever.

Levern har hela 500 arbetsuppgifter i kroppen, och man kan inte leva utan lever. Levern rengör vår kropp. Den bryter ned bland annat alkohol, mediciner och andra ämnen som är skadliga för kroppen. Levern är också ett lager, en depå, för näringsämnen, vitaminer och socker och släpper ut dem i blodbanan. Levern producerar proteiner och exempelvis ämnen som bidrar till skadeläkning. Levern utsöndrar galla som behövs för matsmältningen.

Njur- och leverförbundet : Fettlever – en lömsk sjukdom

Vad händer med kroppen när man slutar äta socker?

Ditt sötsug blir mindre – Ju längre tid din kropp har gått utan socker, desto enklare kommer du med stor sannolikhet ha att säga nej till sötsaker. Ditt sötsug blir helt enkelt mindre när du slutar att äta socker. Du blir inte beroende av att äta socker på samma sätt som du blir beroende av rökning, alkohol eller andra ämnen.

1. Det finns det inget vetenskapligt belägg för.
2. Men varje gång du äter något sött belönar din hjärna dig genom att utsöndra signalämnen som får dig att må bra.
3. Det är helt naturligt att vilja uppnå den känslan igen och igen.
4. Men ju längre tid det går utan ett sockerrus, desto större chans är det också för att din hjärna glömmer sambandet, och din viljestyrka blir starkare.

Dina tänder är ett av de första ställen i kroppen som pustar ut när du minska ditt sockerintag. Oavsett om du äter godis, torkad frukt eller dricker läsk så ökar risken för hål i tänderna väsentligt när du äter sockerhaltiga matvaror. Bakterierna på dina tänder lever nämligen av socker, som de gör om till syra och den syran ger hål i tänderna.

Kan man äta för lite socker?

Fördelar med att äta mindre socker – Socker påverkar både tänder och kropp negativt. Fördelarna med att äta mindre socker är bland annat:

Du behåller friska tänder. Socker ökar risken för att bakterier i munnen bildar syra som kan orsaka karies (hål i tänderna). Du kan lättare hålla din vikt. Socker innehåller mycket energi som kroppen ibland inte kan göra av med. Det leder på lång sikt till viktökning. Du minskar din risk för sjukdomar. För mycket socker ökar risken för sjukdomar som fetma och diabetes typ 2.

Vad är det värsta man kan äta?

Läsk, saft, godis, vitt bröd och kakor är exempel på livsmedel med högt GI. Pasta, flingor, gryn och bröd med stor andel hela korn är exempel på livsmedel med lågt GI. Livsmedel med liten mängd socker och mycket fibrer och fullkorn, till exempel grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter, har lågt GI.

Hur mycket fett ska män få i sig per dag?

Hur mycket fett ska jag äta per dag? – Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av den energi man får i sig under en dag bör komma från fett. För kvinnor innebär det ungefär 70 gram fett om dagen och för en man är det ungefär 90 gram. Källa: Livsmedelsverket, med flera

Vilket bränsle är det bästa för kroppen att lagra?

Kort sammanfattning:

• Du lagrar glykogen främst i musklerna och i levern. Det är kolhydraterna i din kost du lagrar in som glykogen.
• Glykogenet i dina muskler är din kropps favoritbränsle vid hård ansträngning. Glykogenet i levern håller blodsockret stabilt när du inte äter, till exempel över natten.
• En normalperson kan lagra dryga halvkilot glykogen i musklerna och 100 gram i levern. Du som tränar har större depåer.
• Tränar du på motionsnivå fyller du på dina depåer igen med en vanlig blandkost utan svårigheter eller planering.
• Konditionsidrottare på hög nivå kan behöva äta upp till 10 gram kolhydrater per kilo kroppvikt och dygn för att fylla på i tid för nästa träningspass.
• Mängden kolhydrater du äter är viktigare än valet av kolhydratkälla, dess GI, om du får dem från fast eller flytande föda, och andra liknande detaljer.
• Äter eller dricker du kolhydrater under långa träningspass sparar du glykogenet i musklerna och kan träna hårdare under längre tid.

Glykogen är dina musklers bästa bränsle! Även om de kan utnyttja det mesta du äter som bränsle, är det bara glykogen inlagrat i muskelcellerna som duger när du tvingar dem att arbeta hårt. När du läst den här artikeln vet du vad glykogen är, och hur din kropp använder det när du tränar.

Vilket är det nyttigaste sockret?

Nyttigt socker? Mat Honung, agavesirap, kokossocker och björksocker – det låter naturligt och påstås vara bättre än vanligt socker. Ibland framställs det till och med som hälsosamt. Hur ligger det egentligen till med dessa trendiga sockervarianter? Av: Clara Rausing Publicerad 26 september 2016 Näringsrika och naturliga? Som konsument är det lätt att bli förvirrad i den eviga sockerdebatten. Nya sockervarianter poppar upp som aldrig förr och marknadsförs som mer näringsrika än vanligt socker, ibland till och med som hälsosamma. Är det fritt fram att äta dessa sötningsalternativ? Det stämmer att det finns sockervarianter som innehåller en del näringsämnen som inte finns i vanligt vitt socker.

• Dock i så pass försumbara mängder att de inte har någon effekt på hälsan i praktiken.
• Socker och andra sötningsmedel är helt enkelt ingen källa till näring utan endast något man bör unna sig då och då för att det är gott.
• Är man ute efter vitaminer, mineraler och antioxidanter är det frukt och grönsaker som gäller.

Ibland hör man argumentet att dessa produkter är mer “naturliga”. Vanligt socker är dock ingen onaturlig produkt. Det framställs ur sockerbetor eller sockerrör och är minst lika naturligt som andra alternativ. Kokossocker – Kokossocker utvinns ur kokospalmens blommor.

Det innehåller nästan lika mycket energi som vanligt socker men påverkar blodsockret i mindre grad. Däremot innehåller det betydligt mer fruktos än vitt socker. Fruktos är en sockerart man bör undvika att få i sig för mycket av eftersom det kan vara skadligt för levern. Det kan bara tas upp av levern och omvandlas i större utsträckning än glukos till fett.

Palmsocker – Palmsocker utvinns också ur kokosträdets blommor. Det påminner alltså om kokossocker men utvinns från en annan art och har en aning rökigare smak. Det ger precis som kokossocker nästan lika mycket energi som vitt socker, men belastar blodsockret i mindre utsträckning på grund av det höga fruktosinnehållet.

• Björksocker – Björksocker är en sockeralkohol som länge gått under namnet xylitol.
• För diabetiker kan björksocker vara ett bra alternativ eftersom det har en mycket liten effekt på blodsocker- och insulinnivåer.
• Det har även visat sig kunna minska risken för karies.
• Det är lika sött som vanligt socker men energiinnehållet är mindre än hälften.

Agavesirap – Agavesirap utvinns ur stammen från olika arter av växten agave. Sirapen innehåller, precis som kokos- och palmsocker, mindre energi och påverkar inte blodsockret lika starkt som vitt socker. Däremot är det extra rikt på fruktos som kan belasta levern onödigt mycket.

• Honung – Honung har länge använts som en bakteriedödande naturmedicin.
• Och det stämmer att honung har en viss antibakteriell effekt.
• Dessutom innehåller det en mindre mängd vitaminer, mineraler, antioxidanter och enzymer.
• De flesta nyttiga ämnen i honungen förstörs dock vid upphettning.
• Ur hälsosynpunkt finns det därför ingen anledning att använda honung som sötning i till exempel varma drycker eller bakverk.

Däremot kan det passa bra som sötning av kall mat. Även om det inte är nyttigare än vanligt socker ger det en annan smak och det är därför en god anledning till att använda honung. : Nyttigt socker?